Bläddra i lexikonet

Utforska vårt omfattande bibliotek av svenska begrepp, slang och tekniska termer sorterat alfabetiskt.

”Ko”

01.06 på körkortet

uttryck

Villkorskod i fält 12 på körkortets baksida som betyder att föraren måste använda glasögon eller kontaktlinser vid körning. Du får själv välja vilketdera.

4a på körkortet

uttryck

Fältbeteckning på körkortet. Fält 4a anger datumet då själva körkortshandlingen utfärdades, skrivet som dag, månad och år.

4b (körkort)

uttryck

Fält på körkortet som anger det datum då körkortshandlingen slutar gälla. Det närliggande fältet 4a visar i stället utfärdandedatumet.

4d på körkortet

uttryck

Fält 4d på det svenska körkortet anger körkortets referensnummer, ett unikt nummer kopplat till körkortshandlingen. Numret används av Transportstyrelsen för att verifiera kortets äkthet.

Referensnummer

A på körkortet

uttryck

Den högsta motorcykelbehörigheten, som ger rätt att köra alla tvåhjuliga motorcyklar oavsett motorstyrka. Tas normalt från 24 år, eller 20 år efter två år med A2.

Tung motorcykel

A2 på körkortet

uttryck

Körkortsbehörighet för mellanstor motorcykel med en nettoeffekt på högst 35 kilowatt och högst 0,2 kW per kilo tjänstevikt. Får tas från 18 års ålder.

Mellanstor motorcykel

Ackommodation

substantiv

Anpassning. Inom psykologin att ändra sina tankemönster för att förstå ny kunskap (Piaget); inom ögats funktion linsens förmåga att ställa om skärpan mellan nära och avlägsna föremål.

Ackompanjera

verb

Att musikaliskt följa och stödja en solist eller sångare, oftast på ett instrument som piano eller gitarr. I överförd mening att åtfölja eller ledsaga någon.

ÅtföljaLedsaga

Ackord

substantiv

Inom musiken: flera toner som klingar samtidigt och bildar en samklang. Inom arbetslivet: lön som betalas efter utfört arbete i stället för per timme.

Aiko

substantiv

Aiko är ett japanskt flicknamn som betyder "älskat barn". Det bildas av ai ("kärlek") och ko ("barn").

Åkomma

substantiv

Sjukdom eller krämpa, ofta lindrig eller långvarig.

KrämpaSjukdom

Alkov

substantiv

Nisch eller mindre, ofta fönsterlös del av ett rum, vanligen avsedd för en säng.

nisch

Allmän förskola

uttryck

Avgiftsfri förskola 15 timmar i veckan för barn från höstterminen det år de fyller tre. Den följer skolans terminer och gäller oavsett föräldrarnas arbetssituation.

Avgiftsfri förskola

AM på körkortet

substantiv

Körkortsbehörighet som ger rätt att köra moped klass I, en så kallad EU-moped konstruerad för högst 45 km/h. Behörigheten kan tas från 15 års ålder.

mopedkörkortAM-behörighet

AM-körkort

substantiv

Körkortsbehörighet som ger rätt att köra moped klass I (EU-moped) i högst 45 km/h. Kräver att man fyllt 15 år och klarat utbildning och kunskapsprov.

Mopedkörkort

Andreaskors

substantiv

Korsformat vägmärke (kryssmärke) som sätts upp omedelbart före en plankorsning med järnväg eller spårväg. Antalet kryss visar hur många spår du ska passera.

KryssmärkeJärnvägskors

Ankomst

substantiv

Det att anlända eller komma fram till en plats; ankommandet. Motsatsen till avgång och vanligt på till exempel tavlor på flygplatser och stationer.

Ankommande

Anpassad grundskola

uttryck

Svensk skolform för elever med intellektuell funktionsnedsättning, motsvarande grundskolan men med innehåll anpassat efter varje elev. Hette grundsärskola fram till juli 2023.

Grundsärskola

Antagen med villkor

uttryck

Att ha fått en studieplats på villkor att man uppfyller behörighetskraven innan kursen startar, till exempel genom att slutföra pågående kurser.

Villkorligt antagen

Arbetstidsförkortning

substantiv

Minskning av den ordinarie arbetstiden, ofta förkortat ATK. Ingår i många kollektivavtal och ger anställda extra ledig tid, ibland utbytbar mot pengar eller pension.

Ärkebiskop

substantiv

Biskop av högsta rang som leder ett ärkestift. I Svenska kyrkan dess främste företrädare, med säte i Uppsala.

Åstadkomma

verb

Att få något att ske eller komma till stånd; att lyckas skapa ett visst resultat.

ÅvägabringaFrambringa

Återkallat körkort

uttryck

Körkort som Transportstyrelsen dragit in, så att man inte längre får köra. Sker vid t.ex. rattfylleri, grov fortkörning eller medicinska skäl, ofta med en spärrtid.

Återkoppling

substantiv

Synpunkter eller respons man ger någon på en insats eller idé; svensk motsvarighet till engelskans feedback. Ursprungligen även en teknisk term för en signal som leds tillbaka.

feedbackrespons

Åtkomst

substantiv

Det att komma åt eller ha tillgång till något, ofta en fil, ett konto eller ett system.

TillgångAccess

Att se en ekorre

uttryck

I folktron sågs ekorren som ett olycksdjur, och att se en ekorre nära huset varslade om olycka eller eldsvåda.

Att se en korp

uttryck

I folktron var korpen ett varseldjur, och att se eller höra en korp tolkades som ett ont tecken som ofta förebådade död och olycka.

Avkomling

substantiv

Person som härstammar från någon i rakt nedstigande led, till exempel barn eller barnbarn. Synonymt med ättling och avkomma.

ättlingavkomma

Avkomma

substantiv

Barn eller ungar; de efterkommande till en människa eller ett djur. Ett samlande, något formellt ord för en individs avkomlingar.

AvfödaEfterkommande

Avskogning

substantiv

Storskalig avverkning eller förlust av skog, där skogsmark omvandlas till annan användning. Bidrar till klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald.

Skogsskövling

B-körkort

uttryck

Behörigheten B på körkortet ger rätt att köra personbil och lätt lastbil med en totalvikt på högst 3 500 kg. Det är den vanligaste körkortsbehörigheten i Sverige.

Körkort B

B-Leukocyter

substantiv

Blodprov som mäter antalet vita blodkroppar (leukocyter) i blodet, där B står för blod. Höga eller låga värden kan tyda på infektion eller sjukdom i benmärgen.

vita blodkroppar

B1 på körkortet

uttryck

B1 är en körkortsbehörighet för lätta fyrhjulingar och vissa lätta fordon. I Sverige ingår B1 automatiskt i ett vanligt B-körkort.

Bajskorv

slang

Vardagligt och barnsligt ord för en avföringsbit, av "bajs" och "korv". Används också som mild svordom eller skällsord. Vardagligt och lite vulgärt.

SkitkorvBajs

Bakgrundskontroll

substantiv

En granskning av en persons tidigare förhållanden, som brottshistorik, ekonomi och anställningar, ofta inför en anställning eller säkerhetsprövning.

Bakom lyckta dörrar

uttryck

I hemlighet, utan allmän insyn, till exempel om en rättegång eller ett möte som är stängt för allmänheten.

Balkongkraftverk

substantiv

En liten solcellsanläggning som monteras på en balkong eller ett balkongräcke och kopplas in i ett vanligt vägguttag för att producera egen el.

balkongsolceller

Barnkonventionen

substantiv

FN:s konvention om barnets rättigheter, antagen 1989. Den fastställer barns rättigheter i 54 artiklar och gäller sedan 1 januari 2020 som svensk lag.

Bestyrkt kopia

uttryck

Kopia av ett dokument som intygats stämma överens med originalet, oftast genom två personers underskrift. Kallas även vidimerad kopia.

Vidimerad kopia

Biskop

substantiv

Kyrklig ledare med ansvar för tillsyn över ett stift. Biskopen viger präster och leder kyrkans verksamhet inom sitt område.

Blandekonomi

substantiv

Ekonomiskt system som blandar marknadsekonomi och planekonomi, där både privata företag och offentlig styrning förekommer.

Blått kort

uttryck

Kort som domaren i handboll visar tillsammans med rött kort vid mycket grova förseelser. Spelaren diskvalificeras och händelsen anmäls för möjlig avstängning.

Bojkotta

verb

Att i protest vägra köpa, sälja eller delta i något, ofta för att sätta press på en motpart.

Frysa utBlockera

Bokstäver på körkort

uttryck

De numrerade fälten på körkortet är EU-standardiserade: fält 9 visar behörigheter (B = personbil, A = motorcykel) och fält 12 villkor i kodform, till exempel 01 = glasögon.

Körkortsbehörigheter

Bortkommen

adjektiv

Förvirrad, vilsen eller tafatt; som inte vet hur man ska bete sig i en situation. Kan också betyda borttappad.

VilsenFörvirrad

Brickor i notiser

uttryck

Brickor är de små röda siffrorna på en apps ikon som visar antalet olästa notiser, till exempel nya mejl eller meddelanden. På iPhone heter inställningen 'appsymbolbricka'.

AppsymbolbrickaBadge

Bruttoinkomst

substantiv

En persons eller ett företags totala inkomst före avdrag för skatt och avgifter. Motsatsen är nettoinkomst.

bruttolön

Cirkulär ekonomi

uttryck

Ekonomiskt system som minimerar avfall genom att resurser återanvänds, repareras och återvinns så länge som möjligt. Motsats till den linjära modellen "utvinn–använd–släng".

Kretsloppsekonomi

CN i skor

uttryck

CN i en skostorlek står för China och anger storleken enligt det kinesiska systemet, ofta i millimeter. Jämför alltid med märkets storlekstabell, eftersom CN-storleken skiljer sig från EU-storleken.

Kinesisk storlek

Cuckold

slang

Nedsättande slangord, ofta felstavat cockold, för en man vars partner är otrogen. På nätet används kortformen 'cuck' som skällsord för någon som anses svag eller undfallande. Starkt nedsättande.

HanrejCuck

Cuckold

slang

Engelskt ord för en man vars partner är otrogen (svenska: hanrej). I internetslang används kortformen "cuck" nedsättande om någon som anses svag, feg eller undergiven.

Hanrej

Debetkort

substantiv

Betalkort som är direkt kopplat till ett bankkonto, så att köp dras omedelbart från saldot. Till skillnad från kreditkort ges ingen kredit. Kallas även bankkort.

BankkortKontokort

Dekolletage

substantiv

Dekolletage är en djup urringning på ett klädesplagg, oftast en klänning, som blottar halsen och de övre delarna av bröstet. Ordet kommer från franskans décolletage.

Urringning

Delkasko

substantiv

Det utökade skyddet i en halvförsäkring för fordon, som täcker bland annat stöld, brand, glasskador, maskinskada, räddning och rättsskydd – men inte skador vid trafikolycka.

Depåkonto

substantiv

Ett konto hos en bank eller nätmäklare för att förvara och handla med värdepapper som aktier, fonder och obligationer. Vinster beskattas först vid försäljning, till skillnad från ett ISK.

AktiedepåVärdepappersdepå

Diakon

substantiv

Vigd ämbetsbärare i kyrkan med särskilt ansvar för det sociala och omsorgsinriktade arbetet. Diakonen möter och stödjer utsatta människor i församlingen.

Diakoni

substantiv

Kyrkans sociala och omsorgsinriktade arbete för att hjälpa fattiga, sjuka och behövande människor.

Dikotomi

substantiv

En uppdelning av något i två skarpt åtskilda och ofta motsatta delar, till exempel gott och ont eller subjektivt och objektivt.

TudelningMotsatspar

Diskontera

verb

Att räkna om ett framtida belopp till vad det är värt i dag med hjälp av en räntesats. Används för att värdera investeringar och framtida betalningar.

Nuvärdesberäkna

Diskontering

substantiv

Att räkna om ett framtida belopp till vad det är värt i dag genom att dra av för ränta och tid. Används för att jämföra betalningar vid olika tidpunkter.

Nuvärdesberäkning

Disponibel inkomst

uttryck

Den del av ett hushålls eller en persons inkomst som återstår att använda till konsumtion och sparande efter skatt och avgifter.

Driftkostnad

substantiv

Löpande kostnad för att driva och underhålla något, till exempel en bostad, anläggning eller verksamhet. För bostäder avses utgifter som el, värme, vatten, sophämtning och försäkring.

löpande kostnaddriftsutgift

Drop (löparskor)

substantiv

Höjdskillnaden mellan häl och framfot i en löparsko, mätt i millimeter. Lågt drop ger en landning längre fram på foten; "zero drop" betyder ingen skillnad alls.

Egenkontroll

substantiv

System där en verksamhet själv kontrollerar att lagar och regler följs. Vanligt inom livsmedelshantering, där företaget ansvarar för att maten är säker.

Eko

substantiv

Ljud som studsar mot en yta och hörs igen som en upprepning. I överförd betydelse: en återklang eller spridning av något, till exempel i medierna.

ÅterklangGenljud

Ekobrott

substantiv

Samlingsnamn för brott som riktar sig mot den ekonomiska ordningen, till exempel skattebrott, bokföringsbrott och förskingring.

Ekonomisk brottslighet

Ekokammare

substantiv

Miljö, ofta i sociala medier, där man mest möter åsikter som bekräftar de egna. Avvikande perspektiv stängs ute och uppfattningar förstärks som ett eko, vilket kan öka polariseringen.

Echo chamberÅsiktsbubbla

Ekolod

substantiv

Instrument som mäter vattendjup genom att sända ut ljudsignaler och mäta tiden tills ekot från botten återvänder. Används även för att hitta fiskstim.

Sonar

Ekologi

substantiv

Vetenskapen om hur organismer samspelar med varandra och med sin omgivande miljö, alltså sambanden mellan levande och icke-levande faktorer i naturen. I vardagligt tal används ordet ibland löst om miljö- och hållbarhetsfrågor.

Ekologisk

adjektiv

Som rör ekologi eller samspelet mellan organismer och deras miljö. Vardagligt om livsmedel och varor: producerad utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel enligt regler för ekologisk produktion.

miljövänligKRAV-märkt

Ekologisk hållbarhet

substantiv

Den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling, som innebär att samhället hushållar med naturresurser och bevarar ekosystem inom gränserna för vad planeten långsiktigt klarar av.

miljömässig hållbarhet

Ekologiskt

adjektiv

Som rör ekologi eller naturens kretslopp. Om livsmedel och odling: framställt utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel, med hänsyn till miljön.

miljövänligtnaturligt

Ekologiskt fotavtryck

substantiv

Ett mått på hur stor biologiskt produktiv yta en människa eller verksamhet kräver för sin konsumtion och för att ta hand om sitt avfall.

Ekonomi

substantiv

Hushållning med begränsade resurser; tillgången på och förvaltningen av pengar och andra tillgångar hos en person, ett företag eller ett samhälle. Ordet betecknar även vetenskapen som studerar hur resurser produceras, fördelas och konsumeras.

FinanserHushållning

Ekonomisk

adjektiv

Som rör ekonomi, pengar eller hushållning med resurser. Kan också betyda sparsam eller lönsam, till exempel en ekonomisk bil.

sparsamfinansiell

Ekonomisk hållbarhet

substantiv

En av tre hållbarhetsdimensioner: att hushålla med resurser så att ekonomin fungerar långsiktigt utan att förbruka naturkapital eller skapa skulder för kommande generationer.

Ekonomisk tillväxt

substantiv

Ökningen av produktionen av varor och tjänster i en ekonomi över tid, oftast mätt som en ökning av BNP.

Ekonomiskt oberoende

uttryck

Att kunna leva på passiva inkomster, som avkastning på sparande eller fastigheter, utan att behöva arbeta aktivt. Ett centralt mål i FIRE-rörelsen.

Ekorre

substantiv

Litet trädlevande gnagardjur med yvig svans, känt för att klättra skickligt och samla nötter och frön inför vintern. I Sverige oftast rödbrun till färgen.

Ekorre i andevärlden

uttryck

Som andedjur eller kraftdjur symboliserar ekorren energi, lekfullhet och förmågan att planera och samla inför framtiden. Den ses som en påminnelse om att vara förutseende men ändå behålla glädjen.

KraftdjurTotemdjur

Ekosystem

substantiv

System som bildas när organismer i ett område lever i samspel med varandra och med den fysiska miljön. Används även bildligt om nätverk av samverkande aktörer, t.ex. ett digitalt ekosystem.

Ekosystemtjänster

substantiv

De nyttor och tjänster som naturens ekosystem ger människan, exempelvis pollinering, rening av luft och vatten samt mat och naturupplevelser.

Endoskopi

substantiv

Medicinsk undersökning där läkaren ser kroppens inre via en böjlig slang med kamera som förs in genom en kroppsöppning. Samlingsnamn för bland annat gastroskopi och koloskopi.

Enkom

uttryck

Endast eller uteslutande; för ett enda bestämt syfte.

enbartuteslutande

Envägskommunikation

substantiv

Kommunikation som bara går åt ett håll, från sändare till mottagare, utan möjlighet till svar eller återkoppling. Motsats till tvåvägskommunikation.

Eskort

substantiv

Beväpnat eller skyddande följe som ledsagar en person eller transport. Ordet används även om person som mot betalning erbjuder sällskap och sexuella tjänster.

SkyddsföljeLedsagare

Farkost

substantiv

Farkost är en teknisk anordning för att förflytta sig eller transportera något, till exempel ett fordon, fartyg, flygplan eller rymdskepp.

Fordon

Farmakologi

substantiv

Läran om läkemedel och andra substansers verkan på levande organismer, inklusive deras effekter, dosering och biverkningar.

Läkemedelslära

Felkod 723

uttryck

Felmeddelande på Telias tv-box som visar att boxen inte får kontakt med bredbandet. Beror ofta på en lös eller trasig nätverkskabel eller störd signal.

Fiasko

substantiv

Fullständigt och ofta pinsamt misslyckande, särskilt om ett offentligt framträdande eller projekt.

MisslyckandeFadäs

Fideikommiss

substantiv

Egendom, ofta en gård eller släktförmögenhet, som enligt förordnande ärvs odelad inom en släkt och inte får säljas eller pantsättas.

Folkomröstning

substantiv

Omröstning där väljarna direkt får ta ställning i en viss fråga; ett demokratiskt sätt att rådfråga folket.

plebiscit

Fondkonto

substantiv

Det vanligaste sättet att spara i fonder. Vinst beskattas med 30 procent vid försäljning, plus en årlig schablonskatt – till skillnad från ett investeringssparkonto (ISK).

Förekomma

verb

Att finnas till eller uppträda på en viss plats eller i ett visst sammanhang. Kan även betyda att hinna före någon och avstyra något i förväg.

finnas

Förekomst

substantiv

Det att något finns eller uppträder; närvaron eller utbredningen av något.

NärvaroExistens

Förstahandskontrakt

substantiv

Hyresavtal direkt mellan hyresgäst och fastighetsägare eller hyresvärd. Ger starkare besittningsskydd än ett andrahandskontrakt och rätt att bo i bostaden tills vidare.

Förvärvsinkomst

substantiv

Inkomst från tjänst eller näringsverksamhet, det vill säga från arbete. Skiljer sig från kapitalinkomst och utgör grunden för kommunal och statlig inkomstskatt.

arbetsinkomst

Från koncentrat

uttryck

Märkning på juice och liknande drycker som tillretts genom att indunstat koncentrat blandats med vatten igen. Billigare att transportera än färskpressad juice.

Frikoppla

verb

Att koppla loss eller skilja något från en förbindelse så att delarna fungerar oberoende. Används även bildligt om att koppla av och släppa tankarna.

Koppla lossLösgöra

Frikort

substantiv

Kort som visar att man nått högkostnadsskyddet och därför slipper betala för fler vårdbesök eller läkemedel under perioden. Kan även betyda gratis inträde eller fri biljett.

Högkostnadskort

Frikostig

adjektiv

Som gärna ger eller bjuder rikligt av något; generös och givmild.

GenerösGivmild

Friskola

substantiv

Fristående skola som drivs av någon annan än kommun, region eller stat, till exempel ett företag, en förening eller en stiftelse. Den är skattefinansierad via skolpeng och får inte ta ut elevavgifter.

Frukost

substantiv

Dagens första måltid, som äts på morgonen. I Sverige ofta smörgås, fil eller gröt tillsammans med kaffe och juice.

Morgonmål

Fullkorn

substantiv

Sädeskorn där hela kärnan används, inklusive skal, grodd och frövita. Innehåller mer fibrer och näring än siktat mjöl.

Helkorn

Gigekonomi

substantiv

Arbetsmarknad där människor tar korta, tillfälliga uppdrag ('gig') i stället för fast anställning, ofta förmedlade via digitala plattformar.

PlattformsekonomiDelningsekonomi

Glaukom

substantiv

Ögonsjukdom där synnerven skadas, ofta till följd av förhöjt tryck i ögat. Kallas även grön starr och kan obehandlad leda till synförlust.

grön starr

Glukos

substantiv

Enkelt socker (druvsocker) som är kroppens viktigaste energikälla. Halten i blodet kallas blodsocker och regleras bland annat av hormonet insulin.

Druvsocker

Grattis i efterskott

uttryck

Gratulation som ges efter det att den aktuella händelsen, till exempel en födelsedag, redan har passerat. Används när man glömt eller missat att gratulera i tid.

Grundskola

substantiv

Den obligatoriska skolform i Sverige som omfattar årskurs 1–9 för barn mellan ungefär 7 och 16 år. Avslutas innan gymnasiet.

Gult kort i fotboll

uttryck

Ett gult kort är en officiell varning som domaren visar för osportsligt eller hårt spel. Två gula kort i samma match ger rött kort och utvisning.

Varning

Gult kort i skidor

uttryck

Ett gult kort i längdskidor är en varning för regelbrott, till exempel osportsligt uppträdande. Ett andra gult kort under samma tävling ger tidstillägg eller diskvalifikation i stället för enbart varning.

Varning

Hakkors

substantiv

Korssymbol med vinklade armar. Urgammal lyckosymbol i bland annat hinduismen, men efter att nazismen tog över tecknet förknippas det i västvärlden starkt med nazism och förintelsen.

Svastika

Hållbar konsumtion

substantiv

Att konsumera varor och tjänster på ett sätt som tillgodoser dagens behov utan att tära på naturresurser eller äventyra kommande generationers möjligheter.

Handelsunderskott

substantiv

Situation då ett lands import av varor och tjänster är större i värde än exporten. Motsats till handelsöverskott.

Härkomst

substantiv

En persons eller saks ursprung eller härstamning; varifrån någon eller något kommer.

UrsprungHärstamning

Hi på alkoholmätare

uttryck

Visning som betyder att alkoholhalten i utandningsluften överstiger mätarens maximala mätområde, så att den inte kan visa ett exakt värde.

Högkonjunktur

substantiv

Period med stark ekonomisk tillväxt, hög sysselsättning och stigande efterfrågan; motsatsen till lågkonjunktur.

UppgångBoom

Högkostnadsskydd

substantiv

System som begränsar hur mycket en patient själv betalar för läkemedel eller vård under en tolvmånadersperiod. När taket nåtts får man frikort och resten subventioneras.

Kostnadstak

Högskolepoäng

substantiv

Mått på omfattningen av högskolestudier, förkortat hp. 1,5 hp motsvarar en veckas heltidsstudier, och ett läsår på heltid ger 60 hp.

Hp

Högt kortisol

substantiv

Förhöjd nivå av stresshormonet kortisol i kroppen. Långvarigt höga nivåer kan ge sömnproblem, viktuppgång, högt blodtryck, oro och nedsatt immunförsvar.

Hugskott

substantiv

Plötslig och tillfällig idé eller infall, ofta utan större eftertanke eller bestående värde.

InfallNyck

Husmanskost

substantiv

Traditionell, enkel vardagsmat lagad på inhemska och prisvärda råvaror.

vardagsmathemlagad mat

Hypokondriker

substantiv

Person som ständigt och överdrivet oroar sig för att vara allvarligt sjuk, trots att medicinska tecken saknas.

I förekommande fall

uttryck

Om eller när det är aktuellt eller tillämpligt; i de fall då något faktiskt gäller. Vanligt i formella och juridiska texter.

Ich komme

uttryck

Tyska för 'jag kommer'. Frasen blev känd genom Erika Vikmans finländska Eurovisionbidrag 2025, där den har en avsiktlig sexuell dubbelmening ('jag får orgasm').

Igelkott

substantiv

Litet nattaktivt däggdjur med taggig rygg som rullar ihop sig till en boll vid fara. Vanlig i trädgårdar och äter bland annat insekter och sniglar.

Ikon

substantiv

Helig bild av Kristus, Maria eller helgon inom främst den ortodoxa kyrkan. Betecknar även en liten symbolbild på en datorskärm, eller en person eller företeelse som blivit en tydlig symbol för något.

HelgonbildSymbol

Ikonisk

adjektiv

Som är så välkänd och symbolisk att den blivit en sinnebild för något. Sägs ofta om byggnader, personer eller verk med stor och bestående kulturell betydelse.

KlassiskLegendarisk

Inackordering

substantiv

Kost och logi som någon får mot betalning hos en värd. Kan även avse själva verksamheten eller den person som är inackorderad.

Kost och logiLogi

Ingen ko på isen

uttryck

Det är ingen brådska eller fara; ingen anledning till oro. Används för att lugna någon om att en situation är under kontroll.

ingen fara på taket

Inkognito

adjektiv

Under falskt namn eller förklädd, så att man inte blir igenkänd; anonymt. Används också om ett privat surfläge i webbläsare som inte sparar historik.

AnonymFörklädd

Inkompetent

adjektiv

Som saknar tillräcklig kunskap eller skicklighet för en viss uppgift; oduglig. Motsatsen till kompetent.

OdugligInkapabel

Inkomst

substantiv

Ekonomisk ersättning i pengar eller naturaförmån som en person, ett företag eller en organisation får under en viss period, exempelvis genom arbete, försäljning, investeringar eller beskattning.

intäktlön

Inkomst av kapital

uttryck

Skatterättsligt inkomstslag som omfattar avkastning på sparande och tillgångar, till exempel ränta, aktieutdelning och vinst vid försäljning av bostad. Beskattas i Sverige med 30 procent.

Kapitalinkomst

Inkomstförsäkring

substantiv

En försäkring som kompletterar a-kassan vid arbetslöshet så att man får ut en större del av sin tidigare lön. Ingår ofta som förmån i ett fackligt medlemskap.

Inkomstkälla

substantiv

Något som ger en person eller verksamhet inkomster, till exempel en anställning, uthyrning eller försäljning.

IntäktskällaFörsörjning

Inkomstskatt

substantiv

Skatt som privatpersoner och företag betalar på sin inkomst, som lön eller vinst. I Sverige delas den i kommunal och statlig inkomstskatt.

Inkonsekvent

adjektiv

Som inte är konsekvent; motsägelsefull eller som agerar olika i likartade situationer utan tydlig logik.

MotsägelsefullOlogisk

Inkontinens

substantiv

Oförmåga att kontrollera tömningen av urinblåsa eller tarm, så att urin eller avföring läcker ofrivilligt.

läckage

Inom kort

uttryck

Betyder snart eller inom en kort tid. Används för att säga att något kommer att ske om en liten stund eller de närmaste dagarna.

SnartInom en snar framtid

Intressekonflikt

substantiv

Situation där en persons olika intressen eller lojaliteter står mot varandra så att opartiskt agerande försvåras; jäv.

jävlojalitetskonflikt

Jakob

substantiv

Jakob är ett mansnamn av hebreiskt ursprung. Det tolkas vanligen som "han som griper om hälen" eller "den som följer efter".

Jacob

Järnkorset

substantiv

Tysk militär utmärkelse för tapperhet, instiftad i Preussen 1813. Delades ut i flera krig, bland annat under nazitiden, och används i dag som den tyska försvarsmaktens symbol.

Kakou kakou

slang

Skämtsam hälsningsfras, ungefär "hej hej", som blev känd genom den franska tiktok-skaparen floflofrdl och hennes absurdistiska videor.

Kaloriunderskott

substantiv

Tillstånd där man får i sig färre kalorier än kroppen förbrukar, vilket gör att kroppen tär på sina reserver och vikten minskar.

Kapitalinkomst

substantiv

Inkomst som kommer från sparat kapital i stället for från arbete. Hit räknas räntor, utdelningar och kapitalvinster, som i Sverige beskattas med 30 procent.

kapitalintäkt

Kapitaltillskott

substantiv

Pengar som tillförs ett företag eller en bostadsrättsförening för att stärka ekonomin, ofta för att betala av lån. I bostadsrätter kan tillskottet vara direkt eller indirekt.

Kapitalinjektion

Kardiellt kompenserad

uttryck

Medicinskt uttryck som beskriver att en patients hjärtsvikt för tillfället är stabil utan akuta symtom, tack vare kroppens kompensationsmekanismer.

Kassako

substantiv

Produkt eller affärsenhet med stor marknadsandel på en mogen marknad, som ger stabila intäkter med små investeringar. En av fyra kategorier i BCG-matrisen.

MjölkkoCash cow

Klädkod kavaj

uttryck

Klädkod som innebär hel kostym för herrar – kavaj och byxor i samma tyg, med skjorta. För damer en klänning, dräkt eller elegant byxdress.

Ko

substantiv

En vuxen hona av nötkreatur som har kalvat och ger mjölk. Ordet används även om honor av vissa andra större djur, till exempel älgko.

Nötkreatur

Koagulera

verb

Att övergå från flytande till halvfast eller fast form; särskilt om blod som levrar sig och stelnar.

Levra sigStelna

Koala

substantiv

Trädlevande pungdjur från östra Australien som lever på eukalyptusblad. Trots smeknamnet "koalabjörn" är den inte släkt med björnar.

Koalabjörn

Koalition

substantiv

Ett förbund eller en allians, ofta mellan politiska partier som samverkar för att bilda regering.

FörbundAllians

Koalitionsregering

substantiv

Regering som bildas av flera partier i samarbete, eftersom inget enskilt parti har egen majoritet i parlamentet.

Samlingsregering

Kobbe

substantiv

Litet, runt och oftast kalt skär eller klippa som sticker upp ur havet i en skärgård.

skärklippa

Kod

substantiv

System av tecken eller regler för att framställa, dölja eller lagra information. Inom databehandling: de instruktioner som ett program består av, alltså källkod.

ChifferKällkod

Kod 1000

uttryck

Internt högtalarmeddelande på IKEA-varuhus som varnar personalen för ett utlöst brandlarm och att de ska förbereda utrymning. Kod 2000 betyder att varuhuset faktiskt ska utrymmas.

Kod 70

uttryck

EU-kod på körkortet som anges vid utbyte av ett tidigare körkort; fältet visar det ursprungliga körkortets nummer och utfärdande land.

Kod 99

uttryck

Internt larm hos IKEA som betyder att personalen ska hålla utkik efter ett bortsprunget barn. Ropas ut för att sätta alla medarbetare i beredskap.

Kod röd

uttryck

Uttryck för ett akut, allvarligt läge som kräver omedelbara åtgärder, ursprungligen från sjukvårdens larmsystem men numera använt även i vardagligt tal.

Kodex

substantiv

Samling av regler eller normer för hur man bör uppträda, som en hederskodex eller yrkesetisk kodex. Kan även avse en handskriven bok från antiken eller medeltiden.

RegelverkRättesnöre

Koefficient

substantiv

Inom matematiken det tal som en variabel multipliceras med i ett uttryck. I 3x är 3 koefficienten.

Faktor

Koffert

substantiv

Stor, stadig resväska eller kista med hårda sidor och plats för mycket bagage. Användes förr på långresor och fraktades ofta separat.

ResväskaKappsäck

Koger

substantiv

Behållare för pilar som bärs på ryggen eller vid höften av en bågskytt. Tillverkades förr av läder, päls, näver eller trä.

Pilkoger

Kognition

substantiv

Samlingsterm inom psykologin för de mentala processer som rör kunskap, tänkande och informationsbearbetning, till exempel perception, minne, inlärning, språk och beslutsfattande.

tänkande

Kognitiv

adjektiv

Som rör hjärnans intellektuella funktioner, till exempel tänkande, minne, inlärning och varseblivning. Vanligt i facktermer som kognitiv förmåga, kognitiv utveckling och kognitiv beteendeterapi (KBT).

IntellektuellTankemässig

Kognitiv förmåga

uttryck

Hjärnans förmåga att ta in, bearbeta och använda information – att tänka, minnas, lösa problem och använda språk.

Tankeförmåga

Kognitiv svikt

substantiv

Nedsatt förmåga i tankefunktioner som minne, omdöme och planering. Är ett samlingsbegrepp för symtom, inte en egen diagnos, och kan föregå demens.

Koh

substantiv

Thailändska för ö (เกาะ, även skrivet ko). Ordet inleder namnen på många thailändska öar, till exempel Koh Samui och Koh Tao.

Ko

Kohort

substantiv

Inom statistik och epidemiologi en grupp individer med en gemensam egenskap som följs över tid. Ursprungligen en truppavdelning i den romerska armén.

Kohortvård

substantiv

Vårdform där patienter med samma smittsamma sjukdom isoleras och vårdas tillsammans, åtskilda från övriga patienter, för att hindra smittspridning.

Koj

substantiv

Sovplats på fartyg, ofta en smal, inbyggd brits. I uttrycket "gå i koj" används det vardagligt om att gå och lägga sig.

Koka

verb

Att hetta upp en vätska tills den bubblar och ångar, eller att tillaga mat i kokande vatten.

Sjuda

Koka upp

verb

Att värma en vätska tills den börjar koka. Bildligt kan en konflikt eller känsla koka upp när den plötsligt blossar upp.

Hetta upp

Kokett

adjektiv

Behagsjuk och tillgjord; om någon som med ett utstuderat och lekfullt uppträdande vill väcka uppmärksamhet och behaga.

BehagsjukTillgjord

Koko

slang

Slang för att vara galen, knäpp eller virrig. Förekommer ofta i uttrycket "helt koko".

GalenKnäpp

Kokvrå

substantiv

Liten, enklare köksdel utan fullständig köksutrustning, vanlig i studentrum och mindre lägenheter.

kokskåp

Kol

substantiv

Grundämnet med kemiskt tecken C, som ingår i allt organiskt liv och kan bilda långa molekylkedjor. Ordet betecknar även fast bränsle som stenkol och träkol.

Kola

substantiv

Seg, gräddig godissort av socker, sirap och smör. I slang betyder verbet "kola av" eller "kola vippen" att dö.

Knäck

Koldioxid

substantiv

Färglös och luktfri gas (CO₂) som bildas av kol och syre. Den ingår i fotosyntesen men är också en växthusgas.

Kolerisk

adjektiv

Hetlevrad och lättretad; som har ett häftigt temperament och lätt brusar upp i ilska.

HetlevradHetsig

Kolesterol

substantiv

Ett fettliknande ämne i kroppens celler som behövs för hormoner och cellmembran, men som i för hög mängd ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.

Kolhydrater

substantiv

Grupp av näringsämnen uppbyggda av kol, väte och syre, omfattande sockerarter, stärkelse och cellulosa. Utgör en viktig energikälla för kroppen.

Sackarider

Kolik

substantiv

Återkommande, intensiv smärta i buken, ofta orsakad av kramp i tarmen. Drabbar bland annat spädbarn och hästar.

TarmkrampMagkramp

Kollagen

substantiv

Ett protein som bygger upp bindväv i kroppen, till exempel hud, senor, brosk och skelett. Det ger vävnaden styrka och elasticitet.

Kollega

substantiv

Person som man arbetar tillsammans med eller har samma yrke som; arbetskamrat.

ArbetskamratMedarbetare

Kollektiv

substantiv

En grupp människor som agerar eller äger något gemensamt; även en boendeform där flera hushåll delar utrymmen och ansvar. Som adjektiv: som rör eller delas av en hel grupp.

GemenskapKollektivboende

Kollektivavtal

substantiv

Skriftligt avtal mellan en facklig organisation och en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation om löner och övriga anställningsvillkor. En central del av den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Kollektivtrafik

substantiv

Allmänna kommunikationer som bussar, tåg, tunnelbana och spårvagn, öppna för alla resenärer mot biljett. Drivs ofta i offentlig regi.

Allmänna kommunikationer

Kolli

substantiv

En enskild förpackad enhet som ska transporteras, till exempel en låda eller kartong. Inom frakt väger ett paket upp till 30 kg; tyngre kolli räknas som gods.

PaketFörpackning

Kollidera

verb

Att stöta samman eller krocka. Används även bildligt om intressen, åsikter eller planer som står i motsättning till varandra.

KrockaStöta samman

Kollision

substantiv

En sammanstötning mellan två eller flera föremål, till exempel fordon. Används även bildligt om en krock mellan intressen, åsikter eller tider.

SammanstötningKrock

Kollo

substantiv

Sommarläger där barn vistas och deltar i aktiviteter under skollovet, ofta ute i naturen. Kortform av barnkoloni.

SommarlägerLäger

Kollusion

substantiv

Kollusion innebär hemligt samförstånd, till exempel att misstänkta eller vittnen samverkar för att påverka en rättsprocess. Kan vara skäl för häktning.

maskopihemligt samförstånd

Kolon

substantiv

Skiljetecknet : som inleder en förklaring, uppräkning eller citat. I anatomin även tjocktarmen, mellan blindtarm och ändtarm.

TjocktarmGrovtarm

Koloni

substantiv

Ett område eller land som behärskas och styrs av en främmande stat. Kan även betyda en grupp människor, djur eller organismer som lever tillsammans på en plats.

BesittningLydland

Kolonial

adjektiv

Som har att göra med kolonier, särskilt europeiska staters erövrade områden i andra världsdelar, eller med kolonialismen och dess tidsepok.

Kolonimässig

Kolonialism

substantiv

System där en stat erövrar och styr främmande områden, utnyttjar deras resurser och underordnar befolkningen. Förknippas främst med europeiska makters expansion från 1500-talet.

Imperialism

Kolonisera

verb

Att ta makten över ett landområde utanför sitt eget och göra det till en koloni, ofta genom att bosätta sig och odla marken.

erövraannektera

Kolossalt

adjektiv

Neutrumform av kolossal: oerhört stor eller väldig. Används ofta förstärkande i betydelsen mycket eller väldigt, som i kolossalt dyrt.

EnormtVäldigt

Kolportör

substantiv

Kringresande försäljare av böcker, tidningar eller religiösa skrifter, ofta dörr till dörr. Förr även en som spred nyheter.

KringförsäljareDörrförsäljare

Kolsänka

substantiv

Ett naturligt eller konstgjort system, till exempel en skog eller ett hav, som binder mer koldioxid än det släpper ut och därmed minskar mängden växthusgas i atmosfären.

Kolt

substantiv

Samernas folkdräkt, en skjortliknande dräkt med vid nederdel. Ordet betecknar även en klänningsliknande dräkt som små barn förr bar.

GáktiSamedräkt

Koltrast

substantiv

Vanlig svensk trastfågel där hanen är helt svart med orangegul näbb och honan brunaktig. Känd för sin melodiska sång tidiga vårmornar.

Kolumn

substantiv

Lodrät spalt med text eller siffror, till exempel i en tabell eller tidning. Även en återkommande, personligt hållen text av en skribent.

SpaltKrönika

Kolumn i skattetabell

uttryck

Skattetabellen har sex kolumner, och vilken du ska läsa beror på inkomstens typ och din ålder. Kolumn 1 gäller till exempel lön för den som inte fyllt 66 år vid årets ingång.

Kom till sans

uttryck

Att komma till sans betyder att återfå sitt förnuft, lugn eller medvetande efter att ha varit upprörd, chockad eller avsvimmad. Används även bildligt om att bli resonlig igen efter ett dåligt beslut.

komma till förnuftlugna ner sig

Koma

substantiv

Tillstånd av djup, långvarig medvetslöshet som personen inte kan väckas ur, orsakat av skada eller sjukdom i hjärnan.

Medvetslöshet

Kombi

substantiv

Personbil med förlängt och rymligt bagageutrymme samt baklucka, också kallad herrgårdsvagn. En praktisk biltyp som länge varit populär i Sverige.

HerrgårdsvagnStationsvagn

Kombination

substantiv

Kombination betyder två eller flera saker tillsammans, och används även specifikt inom matematik och spel som schack för en genomtänkt sekvens av drag.

Kombinera

verb

Sätta samman eller förena olika delar till en helhet. Används ofta om att blanda idéer, material eller egenskaper.

FörenaBlanda

Kombucha

substantiv

Lätt kolsyrad, syrlig dryck av sötat svart eller grönt te som fermenterats med en symbiotisk kultur av bakterier och jäst, en så kallad scoby.

Komedi

substantiv

Ett underhållande och lustigt skådespel, en film eller bok vars syfte är att roa och framkalla skratt, ofta med ett lyckligt slut. Motsats till tragedi.

lustspel

Komet

substantiv

Mindre himlakropp av is och stoft som bildar en lysande svans när den närmar sig solen. Bildligt: någon som snabbt blir framgångsrik.

Svanstjärna

Kommanditbolag

substantiv

Form av handelsbolag med minst en delägare som har obegränsat ansvar (komplementär) och minst en med begränsat ansvar (kommanditdelägare).

Kommando

substantiv

Befallning eller order, ofta militärisk. Inom data: en instruktion som datorn utför, till exempel ett textkommando i en terminal.

OrderBefallning

Kommendera

verb

Ge order eller befalla över någon med auktoritet, ofta i militära eller organiserade sammanhang.

Kommers

substantiv

Handel och affärsverksamhet; köpande och säljande av varor. Vardagligt även om livlig aktivitet, "full kommers".

HandelAffärer

Kommersiell

adjektiv

Affärsmässig; som rör handel och köpenskap. Ibland något nedsättande om sådant som främst är inriktat på att tjäna pengar och vinstintressen snarare än konstnärliga eller andra värden.

affärsmässig

Kommission

substantiv

Grupp personer som tillsatts för att utreda en viss fråga, till exempel en haverikommission. Inom handel: provision eller uppdrag att sälja något för någon annans räkning.

UtredningNämnd

Kommod

substantiv

Låg möbel för förvaring. I äldre betydelse ett tvättställ med handfat och skåp; idag oftast skåpet under badrummets handfat.

TvättställByrå

Kommun

substantiv

Geografiskt avgränsad administrativ enhet med eget självstyre och rätt att ta ut skatt. Sverige har 290 kommuner.

Municipalitet

Kommunfullmäktige

substantiv

Den högsta beslutande församlingen i en kommun, vald direkt av invånarna. Beslutar bland annat om budget, skatt och kommunens övergripande mål.

Kommunicera

verb

Att utbyta information, tankar eller känslor med andra, i tal, skrift eller på annat sätt.

MeddelaFörmedla

Kommunikation

substantiv

Överföring och utbyte av information mellan människor, djur eller apparater, genom till exempel språk, tecken eller signaler. Även: förbindelse eller transportväg mellan platser.

InformationsutbyteFörbindelse

Kommunikativ

adjektiv

Som är bra på att kommunicera och uttrycka sig; social och tydlig i kontakt med andra. Kan även gälla det som rör kommunikation.

MeddelsamTalför

Kommunism

substantiv

Politisk ideologi som vill skapa ett klasslöst samhälle där produktionsmedlen ägs gemensamt och det privata ägandet av kapital avskaffats. Bygger till stor del på Karl Marx idéer.

Kommunist

substantiv

Person som ansluter sig till eller verkar för kommunismen, en politisk ideologi som strävar efter ett klasslöst samhälle med gemensamt ägande av produktionsmedlen.

marxistbolsjevik

Kommunistisk

adjektiv

Som hör till eller bygger på kommunismen, en politisk ideologi som strävar efter ett klasslöst samhälle med gemensamt ägande av produktionsmedlen.

Komorbiditet

substantiv

Samsjuklighet, det vill säga att en person samtidigt har två eller flera sjukdomar eller medicinska tillstånd. Vanligt vid kroniska sjukdomar och hos äldre.

samsjuklighet

Komp

substantiv

Inom musik det ackompanjemang av ackord och rytm som stöttar melodin eller solisten. Kan vardagligt även vara kortform för kompledighet.

Ackompanjemang

Kompa

verb

Att ackompanjera, alltså att stötta en sångare eller solist musikaliskt med rytm och ackord på ett instrument.

Ackompanjera

Kompakt

adjektiv

Tät och sammanpressad, med materialet hårt packat. Används även bildligt om något massivt och svårgenomträngligt, som kompakt mörker.

TätMassiv

Kompanjon

substantiv

En person som driver ett företag tillsammans med någon annan och delar ansvar, vinst och risk.

DelägareAffärspartner

Komparera

verb

Inom grammatiken: att böja ett adjektiv eller adverb i dess tre grader – positiv, komparativ och superlativ, till exempel stor, större, störst. Mer allmänt även: jämföra.

JämföraGradböja

Kompass

substantiv

Instrument för att bestämma väderstreck. Den klassiska magnetkompassen har en nål som ställer in sig efter jordens magnetfält och pekar mot norr.

Kompatibel

adjektiv

Som passar ihop och fungerar tillsammans med något annat. Används ofta om teknik och datorer, men även om människor som kommer bra överens.

FörenligFörenbar

Kompensation

substantiv

Ersättning eller gottgörelse för en förlust, skada eller olägenhet. Även det att väga upp en brist på ett område med en styrka på ett annat.

ErsättningGottgörelse

Kompensera

verb

Väga upp, ersätta eller gottgöra för en brist, förlust eller skada så att en balans återställs.

GottgöraErsätta

Kompetens

substantiv

Förmåga och kunnande som krävs för att klara en viss uppgift, ofta i arbetslivet. I juridiska sammanhang även formell behörighet, till exempel en domstols eller myndighets rätt att besluta i en fråga.

KunnandeSkicklighet

Kompetensförsörjning

substantiv

En organisations arbete med att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla rätt kompetens för att kunna utföra sina uppgifter på kort och lång sikt.

Personalförsörjning

Kompetensutveckling

substantiv

Insatser som ger anställda eller ledning möjlighet att utvecklas inom sin yrkesroll, till exempel genom utbildningar och kurser.

FortbildningVidareutbildning

Kompetent

adjektiv

Som har goda kunskaper och färdigheter inom ett område; även: som har behörighet att utföra en viss uppgift.

SkickligDuglig

Kompilering

substantiv

Inom programmering den process där källkod översätts till maskinkod som datorn kan köra. Mer allmänt även att sammanställa material från olika källor till en helhet.

Sammanställning

Kompledig

adjektiv

Ledig från jobbet som kompensation för tidigare övertid eller mertid, i stället för att få betalt. Den lediga tiden kallas kompledighet eller komp.

Komplement

substantiv

Något som kompletterar och fullständigar en helhet; en tillförd del som fyller ut det som saknas. Inom grammatik även ett satsled som fullständigar ett verb.

TilläggKomplettering

Komplementär

adjektiv

Som kompletterar eller fullständigar något; som utgör ett komplement. Ofta om saker som passar ihop, till exempel komplementära färger.

KompletterandeFullständigande

Komplementhändelse

substantiv

Inom sannolikhetsläran den händelse som inträffar när en given händelse inte gör det. Sannolikheterna för en händelse och dess komplementhändelse summerar alltid till 1.

Komplett

adjektiv

Fullständig, med alla delar på plats, utan att något saknas.

Fullständig

Komplettera

verb

Att fylla ut eller göra fullständig genom att lägga till det som saknas.

Fylla utUtöka

Komplettering

substantiv

Komplettering är tillägg av det som saknas för att göra något fullständigt, till exempel extra handlingar som skickas in till en myndighet efter en ofullständig ansökan.

Tillägg

Komplex

adjektiv

Som adjektiv: sammansatt av många delar som hänger ihop på ett svåröverskådligt sätt. Som substantiv: en sammanhängande grupp byggnader, eller inom psykologin negativa föreställningar om den egna personen, ofta mindervärdeskänslor.

InveckladSammansatt

Komplexa problem

substantiv

Problem där delarna hänger samman i ett system och inte kan lösas genom att brytas ned i mindre delar, till skillnad från komplicerade problem. Kräver experiment snarare än färdiga metoder.

lömska problem

Komplexitet

substantiv

Egenskapen att vara komplex; att något är sammansatt av många delar och svårt att överblicka.

invecklighetmångfald

Komplicerad

adjektiv

Som består av många delar eller samband och är svår att helt förstå eller lösa. Motsatsen är enkel eller okomplicerad.

InveckladKrånglig

Komplicerat

adjektiv

Som består av många delar eller faktorer och därför är svårt att förstå, lösa eller hantera. Motsats till enkelt.

InvecklatKomplext

Komplikation

substantiv

En oväntad svårighet som gör en situation mer invecklad. Inom vården ett ogynnsamt tillstånd som uppstår som följd av en sjukdom eller behandling.

följdsjukdomsvårighet

Komplimang

substantiv

Ett uttryck för beröm eller uppskattning, ofta riktat mot någons utseende, prestation eller egenskaper.

BerömArtighet

Komplott

substantiv

Hemlig överenskommelse mellan flera personer i ett otillåtet eller brottsligt syfte; sammansvärjning.

SammansvärjningKonspiration

Komponent

substantiv

En enskild del eller beståndsdel av ett större system eller en helhet, särskilt inom teknik och industri.

BeståndsdelDel

Komponera

verb

Att skapa eller skriva musik. Kan även användas om att konstnärligt sammanställa något, till exempel en meny eller en bild.

TonsättaSkapa

Komposit

substantiv

Material sammansatt av två eller flera beståndsdelar för att bli starkare eller lättare än delarna var för sig, till exempel glasfiber och kolfiber. Inom tandvården en plastbaserad lagning.

Kompositmaterial

Komposition

substantiv

Hur olika delar är sammansatta till en helhet, till exempel i ett konstverk eller en text. Inom musiken även ett färdigt, tonsatt verk.

SammansättningUppbyggnad

Kompositör

substantiv

Person som komponerar musik; tonsättare. Skapar musikaliska verk som symfonier, operor, filmmusik eller låtar.

Tonsättare

Kompostera

verb

Att låta växt- och matavfall brytas ned naturligt till näringsrik jord (kompost) med hjälp av mikroorganismer, maskar och syre.

Förmultna

Kompression

substantiv

Sammanpressning så att något tar mindre plats, till exempel av luft i en motor eller av filer på en dator. Inom vården även tryck mot kroppen för att stoppa blödning.

sammanpressning

Komprimera

verb

Pressa samman till mindre volym. Inom datateknik att minska storleken på en fil så att den tar mindre lagringsutrymme.

Pressa sammanFörtäta

Komprometterad

adjektiv

Som blivit avslöjad eller satt i dålig dager och därmed fått sitt anseende skadat. Används även om system eller uppgifter vars säkerhet har brutits, till exempel ett komprometterat lösenord.

Kompromiss

substantiv

En överenskommelse där parterna ger upp en del av sina krav för att nå en gemensam lösning.

UppgörelseJämkning

Kompromissa

verb

Att göra ömsesidiga eftergifter för att nå en överenskommelse där båda parter ger upp en del av sina krav.

JämkaMötas på halva vägen

Komptid

substantiv

Ledig tid som en anställd får i stället för pengar som ersättning för övertid eller mertid. Kortform av kompensationstid.

KompensationsledighetKompensationstid

Komradio

substantiv

Bärbar kommunikationsradio som både sänder och tar emot. Man trycker på en knapp för att tala och når flera mottagare samtidigt på samma frekvens.

Walkie-talkie

Komvux

substantiv

Kommunal vuxenutbildning; skolform där vuxna kan läsa in eller komplettera grundskole- och gymnasiebetyg, läsa svenska för invandrare (sfi) eller gå yrkesutbildningar.

kommunal vuxenutbildningvuxenutbildning

Koncentrat

substantiv

Ämne där vatten eller andra utspädande delar tagits bort så att det blir starkt; späds ofta ut före användning. Även en kort sammanfattning av något.

ExtraktEssens

Koncentrationsläger

substantiv

Läger där stora grupper civila, ofta politiska motståndare eller förföljda folkgrupper, interneras under tvång på obestämd tid. Begreppet förknippas främst med nazisternas läger under andra världskriget.

interneringslägerfångläger

Koncentrerad

adjektiv

Helt fokuserad och uppmärksam på en uppgift. Om ämne eller lösning: outspädd, med hög koncentration, till exempel koncentrerad svavelsyra.

fokuseradsamlad

Koncentrisk

adjektiv

Som har gemensam medelpunkt; om cirklar eller ringar som ligger innanför varandra kring samma centrum.

Koncept

substantiv

En grundläggande idé eller ett genomtänkt upplägg för något, till exempel ett affärskoncept. Även ett utkast eller koncept till en text.

IdéUpplägg

Konceptpapper

substantiv

Enkelt, ofta gulaktigt och linjerat skrivpapper i lösa ark, vanligt i skolan för anteckningar, kladd och skrivningar. Kallas även kladdpapper.

Kladdpapper

Koncern

substantiv

Grupp av företag där ett moderbolag äger eller kontrollerar ett eller flera dotterbolag.

FöretagsgruppBolagsgrupp

Koncession

substantiv

Tillstånd från en myndighet att bedriva en verksamhet som annars är begränsad i lag, till exempel gruvdrift, elnät eller bankrörelse. Även: eftergift eller medgivande i en förhandling.

TillståndMedgivande

Koncis

adjektiv

Som uttrycker mycket på få ord; kortfattad, kärnfull och exakt utan onödiga tillägg.

KortfattadKärnfull

Kondens

substantiv

Vätska, oftast vattendroppar, som bildas när varm fuktig luft kyls av mot en kall yta. Kortform av kondensation.

imma

Kondensation

substantiv

Processen då vattenånga övergår till flytande vatten, till exempel när fuktig luft möter en kall yta och bildar imma eller daggdroppar.

Kondensera

verb

Övergå från gas till vätska, eller få en gas att göra det, som när vattenånga blir droppar vid avkylning. Bildligt: koncentrera eller sammanfatta något till en kortare form.

FörtätaKoncentrera

Kondenserad mjölk

substantiv

Mjölk som kokats ihop så att en stor del av vattnet avlägsnats, vilket ger en tjock och koncentrerad produkt. Ofta sötad och använd i bak och desserter.

Kondition

substantiv

Kroppens förmåga att utföra långvarigt arbete utan att bli uttröttad, kopplad till hjärtats och lungornas kapacitet. Även: skick eller tillstånd hos något.

UthållighetForm

Kondoleanser

substantiv

Uttryck för medkänsla och deltagande till någon som sörjer en avliden; en formell beklagan. Används oftast i plural.

Kondom

substantiv

Ett tunt skydd, oftast av latex, som träs över penis vid samlag. Skyddar mot både oönskad graviditet och sexuellt överförbara infektioner.

Konferens

substantiv

Organiserat möte där deltagare samlas för att diskutera ett ämne, utbyta kunskap eller fatta beslut – allt från interna arbetsmöten till stora internationella kongresser.

MöteSammankomst

Konfessionell

adjektiv

Som rör en viss religiös trosbekännelse eller är bunden till ett bestämt religiöst samfund.

Konfidensintervall

substantiv

Statistiskt intervall som med en viss säkerhet, ofta 95 procent, anger var en okänd populationsparameter sannolikt ligger. Ett smalare intervall betyder en säkrare skattning.

Osäkerhetsintervall

Konfidentialitet

substantiv

Att information hålls hemlig och bara är tillgänglig för behöriga; förtrolighet.

SekretessFörtrolighet

Konfidentiellt

adjektiv

Som ska hållas hemligt och bara delas med behöriga; förtroligt. Används ofta om dokument, uppgifter eller samtal som omfattas av sekretess.

FörtroligtHemligt

Konfiguration

substantiv

Hur olika delar i ett system är sammansatta och inställda så att de fungerar tillsammans. Används mest om datorer, program och teknisk utrustning.

InställningUppsättning

Konfigurera

verb

Sätta samman delar till en fungerande helhet, i vetenskapliga och tekniska sammanhang. I dag används ordet främst inom it: att ställa in och anpassa en dator, ett program eller ett nätverk.

AnpassaStälla in

Konfirmation

substantiv

Kyrklig ceremoni där en ung person bekräftar sitt dop och sin kristna tro, oftast vid 14–15 års ålder. Ordet betyder "bekräftelse".

Konfirmera

verb

Bekräfta att något är sant eller korrekt. Inom kyrkan innebär det att formellt bekräfta sitt dop genom konfirmationen.

bekräftaverifiera

Konfiskera

verb

Att beslagta egendom och föra över den till staten, ofta utan ersättning. I modern svensk rätt används vanligen termen förverkande.

BeslagtaFörverka

Konfiterad

adjektiv

Tillagad genom confitering, det vill säga långsamt kokt i fett eller olja på låg värme. Ger mört kött och fördjupad smak.

Konflikt

substantiv

Motsättning eller sammanstötning mellan personer, grupper eller intressen som är svåra att förena. Kan gälla allt från gräl till väpnad strid.

TvistMotsättning

Konformism

substantiv

Tendens att anpassa sig till de normer, regler och åsikter som råder i en grupp eller ett samhälle, ofta till följd av grupptryck och en önskan att passa in.

AnpasslighetLikriktning

Konformitet

substantiv

Individens tendens att anpassa sitt beteende eller sina åsikter efter gruppens normer, ofta på grund av grupptryck eller en önskan att passa in.

anpassninglikriktning

Konfrontera

verb

Att ställa någon inför något obekvämt, som ett påstående, bevis eller en motpart, och kräva en reaktion. Även att modigt ta itu med ett problem.

Konfunderad

adjektiv

Förvirrad eller bragd ur fattningen; som inte riktigt förstår vad som händer.

Förbryllad

Konfusion

substantiv

Tillstånd av förvirring och oreda. Inom vården betecknar ordet ett akut förvirringstillstånd med nedsatt uppmärksamhet och orienteringsförmåga, ofta hos äldre.

FörvirringOreda

Konglomerat

substantiv

En blandning eller hopgyttring av olika delar. Inom ekonomi en koncern av flera olika, ofta orelaterade, företag. Inom geologi en bergart av sammankittade rundade stenfragment.

hopgyttringblandning

Kongress

substantiv

En större formell sammankomst av representanter för en organisation, ett parti eller ett fackområde, ofta för beslut eller informationsutbyte. Kan även avse den lagstiftande församlingen i vissa länder, till exempel USA.

sammankomstkonferens

Kongruens

substantiv

Överensstämmelse mellan ord i en fras gällande böjning, till exempel i genus och numerus. Inom matematiken att två figurer har exakt samma form och storlek.

ÖverensstämmelseSamstämmighet

Kongruent

adjektiv

Som helt överensstämmer med något annat. I geometrin om figurer som är identiska i form och storlek; i grammatiken om ord som böjs så att de stämmer överens.

ÖverensstämmandeLikformig

Konichiwa

uttryck

Japansk hälsning som betyder 'god dag' eller 'hej' och används dagtid. Skrivs こんにちは och hörs ofta i anime och manga.

Konjugat

substantiv

Inom matematiken det tal som fås genom att byta tecken på ett komplext tals imaginära del. Används bland annat vid division av komplexa tal, genom att förlänga bråket med nämnarens konjugat.

Konjunktivit

substantiv

En vanlig ögonsjukdom som innebär inflammation i ögats bindhinna, med symtom som rodnad, klåda och tårflöde.

Konjunktur

substantiv

Det rådande ekonomiska läget i ett land, mätt i bland annat tillväxt, arbetslöshet och inflation. Man talar om högkonjunktur när ekonomin går bra och lågkonjunktur när den går dåligt.

ekonomiskt läge

Konka

slang

Vardagligt uttryck för att gå i konkurs.

gå i konkursgå omkull

Konkav

adjektiv

Inåtbuktad, urholkad eller skålformad; motsatsen till konvex. En konkav lins är tunnast på mitten och används bland annat mot närsynthet.

InbuktadUrgröpt

Konkelbär

slang

Vulgärt och skämtsamt vardagsord för intorkade avföringsrester som fastnat i kroppshår. Används mest som skämtsam svordom eller glåpord. (Vulgärt.)

Konklav

substantiv

Det avskärmade sammanträde där katolska kyrkans kardinaler samlas för att i sluten omröstning välja en ny påve.

Konkludent

adjektiv

Om avtal eller bindande handlande: underförstått genom parternas agerande, utan att något uttryckligt avtal har slutits.

Konklusion

substantiv

Slutsats; den följd man drar av givna premisser eller fakta.

SlutsatsSlutledning

Konkret

adjektiv

Som direkt kan uppfattas med sinnena; påtaglig, gripbar och verklig. Används även allmännare om något bestämt och tydligt, motsatsen till abstrakt.

påtagliggripbar

Konkretisera

verb

Att göra något konkret, till exempel genom att gå från abstrakta och svepande formuleringar till specifika, tydliga exempel.

FörtydligaPrecisera

Konkurrens

substantiv

Tävlan mellan flera parter om samma sak, till exempel företag som slåss om kunder genom lägre priser eller bättre kvalitet. Även rivalitet mer allmänt.

TävlanRivalitet

Konkurrent

substantiv

Person, företag eller organisation som tävlar med en annan om samma mål, kunder eller resurser.

medtävlarerival

Konkurrera

verb

Konkurrera betyder att tävla eller kämpa med andra om något, till exempel kunder, marknadsandelar, en plats eller en seger.

TävlaRivalisera

Konkurs

substantiv

Rättsligt förfarande där ett företag eller en person som inte kan betala sina skulder avvecklas och tillgångarna fördelas mellan borgenärerna.

Konnotation

substantiv

Ett ords bibetydelse som skiljer sig från dess grundbetydelse (denotation), ofta med känslomässiga eller kulturella associationer.

Konsekvens

substantiv

Följd eller resultat av en handling eller händelse. Kan även betyda följdriktighet – att hålla fast vid en linje. Ordet används oftast i negativa sammanhang.

FöljdVerkan

Konsekvensetik

substantiv

Etisk teori enligt vilken en handlings moraliska värde avgörs av dess konsekvenser, inte av handlingen i sig. Utilitarismen är den mest kända formen.

Utilitarism

Konsekvent

adjektiv

Som följdriktigt håller fast vid en princip eller linje utan att motsäga sig själv. Kan även beskriva ett resonemang som är logiskt sammanhängande.

FöljdriktigPrincipfast

Konsensus

substantiv

Bred enighet inom en grupp; beslut som alla inblandade kan acceptera utan formell omröstning.

EnighetSamförstånd

Konsert

substantiv

Ett offentligt musikframförande inför publik. Betecknar även ett större musikstycke för soloinstrument och orkester, till exempel en pianokonsert.

SpelningFramträdande

Konservatism

substantiv

Politisk ideologi som vill bevara existerande traditioner, institutioner och värderingar och som motsätter sig radikala förändringar i samhället.

Konservativ

adjektiv

Som vill bevara traditioner, värderingar och rådande ordning och är skeptisk till snabba förändringar. I allmän mening även försiktig och återhållsam, t.ex. en konservativ uppskattning eller behandling.

traditionsbundenbevarande

Konservativ behandling

uttryck

Medicinsk behandling som inte är kirurgisk, till exempel vila, läkemedel, fysioterapi eller bandage. Väljs ofta som första alternativ före operation.

icke-kirurgisk behandling

Konservera

verb

Att bevara något i oförändrat skick, särskilt att hindra mat från att förstöras genom inläggning, torkning eller inkokning. Även bildligt om att bevara ett tillstånd.

BevaraLägga in

Konsistens

substantiv

En substans grad av fasthet, seghet eller flytande karaktär – hur tjock eller lös något är. Används ofta om mat, kräm och material.

FasthetTextur

Konsistent

adjektiv

Logiskt sammanhängande och fri från motsägelser. Motsatsen är inkonsistent.

Konsol

substantiv

Framskjutande stöd från en vägg som bär upp till exempel en hylla eller balkong. Även kortform för spelkonsol, en dator byggd för tv- och datorspel.

StödFäste

Konsolidera

verb

Stärka, befästa eller stabilisera något så att det blir mer varaktigt. Kan också betyda att slå samman flera enheter, resurser eller skulder till en enda.

BefästaStärka

Konsonant

substantiv

Språkljud som bildas genom att luftströmmen helt eller delvis blockeras i munnen, till skillnad från vokaler. Svenskan har nitton konsonanter.

Medljud

Konsortium

substantiv

Tillfällig sammanslutning av företag, organisationer eller investerare som samarbetar kring ett gemensamt projekt eller för att dela risk och kostnader.

Konspiration

substantiv

Hemligt samarbete mellan personer, oftast i illasinnat eller olagligt syfte. En sammansvärjning eller komplott.

SammansvärjningKomplott

Konspirationsteori

substantiv

Föreställning om att en grupp i hemlighet ligger bakom en händelse eller ett skeende, ofta i strid med vedertagna förklaringar och belägg.

Sammansvärjningsteori

Konst

substantiv

Skapande verksamhet som uttrycker idéer och känslor i form av bilder, musik, litteratur med mera. Även skicklighet eller förmåga att göra något svårt.

SkapandeSkicklighet

Konstant

adjektiv

Oföränderlig, beständig och likadan hela tiden. Som substantiv (en konstant) betecknar ordet inom matematik och fysik en storhet med fast värde.

OföränderligBeständig

Konstatera

verb

Slå fast något som ett faktum, ofta efter iakttagelse; fastställa och tydligt ange att något förhåller sig på ett visst sätt.

FastställaSlå fast

Konstbevattning

substantiv

Konstgjord tillförsel av vatten till odlad mark där nederbörden inte räcker, till exempel via kanaler, diken eller spridare.

BevattningIrrigation

Konstellation

substantiv

En grupp stjärnor som bildar ett mönster på himlen, en stjärnbild. Används även bildligt om en sammanställning av personer, faktorer eller omständigheter.

stjärnbildgruppering

Konstgjord

adjektiv

Tillverkad av människan i stället för naturligt förekommande. Konstgjorda saker efterliknar ofta något naturligt och utgör motsatsen till naturlig eller äkta.

ArtificiellSyntetisk

Konstgödsel

substantiv

Industriellt framställt gödningsmedel som tillför växtnäring till jorden. Tillverkas kemiskt, till skillnad från naturgödsel som stallgödsel.

HandelsgödselMineralgödsel

Konstituerande

adjektiv

Som grundar eller upprättar något. Ett konstituerande möte är det första mötet där en förening eller styrelse formellt bildas.

grundandeupprättande

Konstitution

substantiv

En stats grundlag eller författning, det vill säga de grundläggande regler som styr samhället. Betyder även en persons fysiska och psykiska kroppsbyggnad.

FörfattningGrundlag

Konstitutionell

adjektiv

Som rör eller stämmer överens med en stats grundlag. Beskriver ofta ett styrelseskick där makten begränsas av grundlagen, som i en konstitutionell monarki.

Grundlagsenlig

Konstpaus

substantiv

Avsiktlig, retoriskt motiverad paus i tal som görs för att skapa spänning eller ge eftertryck åt det som sägs.

Konstruera

verb

Att planera och bygga upp något genom att foga samman delar, exempelvis en maskin, byggnad eller teori. Kan även betyda att hitta på eller medvetet sätta ihop något.

ByggaTillverka

Konstruerat trä

substantiv

Samlingsnamn för byggmaterial av trä eller träfiber som limmats samman till skivor eller balkar, till exempel plywood, MDF och massivträ. Ger önskad storlek och hållfasthet.

Sammansatt träTräkomposit

Konstruktion

substantiv

Utformning och uppbyggnad av något, eller det färdiga, sammansatta resultatet. Även den bärande stommen i en byggnad eller maskin.

byggestruktur

Konstruktiv

adjektiv

Som bidrar till att bygga upp, förbättra eller föra något framåt. Används ofta om kritik eller förslag som är hjälpsamma snarare än bara negativa.

UppbyggandePositiv

Konsult

substantiv

Rådgivande specialist som mot betalning anlitas för uppdrag inom ett visst kvalificerat område. Tidigare även benämning på rådgivande statsråd utan departement.

rådgivarefackman

Konsultation

substantiv

Rådfrågning hos en sakkunnig eller expert, till exempel ett läkarbesök eller juridisk rådgivning, för att få råd inför ett beslut.

rådfrågningrådgivning

Konsultera

verb

Att rådfråga någon med sakkunskap innan man fattar ett beslut, till exempel en läkare, jurist eller expert. Kan även syfta på att slå upp information i en källa.

RådfrågaRådgöra

Konsum

substantiv

Konsum är namnet på butiker som drivits av den svenska kooperativa rörelsen, ägda gemensamt av sina medlemmar. Butikerna gick senare samman med Coop.

Konsument

substantiv

Person som köper eller använder varor och tjänster för eget bruk; motsatsen är producent. Inom biologin en organism som får sin näring genom att äta andra organismer.

SlutanvändareFörbrukare

Konsumentköplagen

substantiv

Svensk tvingande lag som reglerar rättigheter och skyldigheter när ett företag säljer varor eller digitalt innehåll till en privatperson. Den anger bland annat vad som räknas som fel på en vara.

Konsumenttjänstlagen

substantiv

Lagen som skyddar dig som privatperson när ett företag utför en tjänst åt dig, till exempel reparationer eller byggjobb. Reglerna är tvingande och får inte ge dig sämre villkor.

Konsumera

verb

Att förbruka eller använda upp en vara eller resurs. Oftast om att köpa och göra av med varor och tjänster, men även om att förtära mat eller dryck.

FörbrukaFörtära

Konsumtion

substantiv

Användning och förbrukning av varor och tjänster för att tillfredsställa behov. Inom nationalekonomin en av de stora delarna av samhällsekonomin.

Kontaktlös betalning

substantiv

Betalning där kortet eller mobilen hålls mot terminalen utan att sättas i eller dras, via trådlös NFC-teknik. Mindre belopp kan ofta betalas utan PIN-kod.

blippa

Kontaminera

verb

Att förorena eller smitta ner något med skadliga ämnen, bakterier eller föroreningar så att det blir orent.

FörorenaSmitta

Kontaminerad

adjektiv

Som har förorenats eller smittats av skadliga ämnen, mikroorganismer eller strålning.

FörorenadSmittad

Kontaminering

substantiv

Att något blir förorenat genom kontakt med ett främmande och oönskat ämne, till exempel bakterier, kemikalier eller radioaktivitet.

FöroreningKontamination

Kontantinsats

substantiv

Den del av ett bostadspris som köparen själv betalar med egna pengar, eftersom banken inte lånar ut hela summan.

Kontemplation

substantiv

Kontemplation är djup, stilla begrundan eller försjunkenhet i tanke och betraktelse, ofta i religiösa eller filosofiska sammanhang.

Begrundan

Kontentan

substantiv

Det viktigaste eller sammanfattningen av något; kärnan, slutsatsen eller innebörden. Används nästan alltid i bestämd form, som i "kontentan av det hela".

SammanfattningKärna

Kontera

verb

Inom bokföring: att märka en affärshändelse, till exempel en faktura, med rätt konton så att den bokförs korrekt.

Bokföra

Kontering

substantiv

Inom bokföring att koppla en affärshändelse till rätt bokföringskonton så att den registreras korrekt, ofta med angivande av moms, kostnadsställe och liknande.

Kontext

substantiv

Språkligt sammanhang som ett ord eller yttrande ingår i och som gör innebörden tydlig. Även utvidgat om den sociala situation något förekommer i.

sammanhang

Kontinent

substantiv

En av jordens stora sammanhängande landmassor, till exempel Afrika eller Asien. Ordet används ofta synonymt med världsdel, men syftar strikt sett på själva landmassan.

VärldsdelLandmassa

Kontinental

adjektiv

Kontinental betyder som har att göra med en kontinent, särskilt det europeiska fastlandet. Det kan även betyda kosmopolitisk eller internationell i stil och sätt.

kosmopolitisk

Kontinental frukost

uttryck

En lättare frukost som ofta består av bröd, bakverk, sylt, ost, frukt och kaffe. Den saknar varma rätter och är en motpol till den engelska varma frukosten.

Kontinentalsäng

substantiv

Hög, lyxig säng uppbyggd i tre lager: en fjädrande sängbotten, en resårmadrass och en bäddmadrass överst. Kallas ibland hotellsäng.

Kontinuerligt

adjektiv

På ett oavbrutet och fortlöpande sätt, utan avbrott. Motsatsen är intermittent; inom matematiken beskriver kontinuerlig en funktion utan plötsliga hopp.

OavbrutetFortlöpande

Kontinuitet

substantiv

Oavbruten följd eller sammanhang; att något fortgår jämnt och utan avbrott över tid.

SammanhangOavbrutenhet

Kontoinnehavare

substantiv

Person eller organisation som står som ägare till ett konto, till exempel ett bankkonto, e-postkonto eller konto i en nättjänst.

KontohavareKontoägare

Kontonummer

substantiv

Sifferkombination som identifierar ett enskilt bankkonto, så att pengar kan sättas in på eller tas ut från rätt konto.

Bankkontonummer

Kontoutdrag

substantiv

En sammanställning från banken som visar saldot och transaktionerna på ett bankkonto under en period.

transaktionshistorik

Kontra

uttryck

Mot, gentemot eller i motsats till; används för att ställa två saker mot varandra ('stad kontra landsbygd'). Inom sport även: en snabb kontring.

MotGentemot

Kontrahera

verb

Att ingå ett avtal eller kontrakt mellan parter. Inom medicinen betyder ordet i stället att en muskel eller ett organ drar ihop sig.

Kontraindicerat

adjektiv

Om en behandling eller ett läkemedel: olämpligt eller direkt skadligt att använda i ett visst fall, exempelvis vid sjukdom, graviditet eller andra mediciner.

Olämpligt

Kontraindikation

substantiv

Inom medicin ett förhållande som gör att en viss behandling eller ett läkemedel inte bör användas, eftersom det skulle kunna skada patienten.

motindikation

Kontraktion

substantiv

En sammandragning, särskilt av en muskel som hjärtat eller livmodern under förlossning. Används även inom språkvetenskap om att två ord dras samman till ett.

Sammandragning

Kontraproduktivt

adjektiv

Som motverkar sitt eget syfte och gör mer skada än nytta. Används kritiskt om åtgärder som ger motsatt effekt mot den önskade.

Motverkande

Kontrapunkt

substantiv

Kontrapunkt är konsten att väva samman flera självständiga melodistämmor till en helhet. Bildligt betecknar ordet något som bildar en tydlig kontrast.

Konträr

adjektiv

Rakt motsatt eller motstridig; som går stick i stäv med något annat. Kan också beskriva en person som gärna intar motsatt ståndpunkt.

MotsattMotstridig

Kontrast

substantiv

Stark skillnad eller motsats mellan två saker. Inom bild och syn: skillnaden i ljusstyrka eller färg som gör att något framträder tydligt mot sin bakgrund.

MotsatsSkillnad

Kontroversiell

adjektiv

Som väcker starka motsättningar eller livlig debatt; omstridd. Används om ämnen, beslut, uttalanden eller personer som människor har skarpt delade meningar om.

OmstriddOmtvistad

Kontur

substantiv

Den yttre linje som avgränsar en figur eller ett föremål mot bakgrunden. I överförd betydelse även grunddragen eller de stora dragen i något.

YtterlinjeOmriss

Konturer

substantiv

Plural av kontur; de yttre linjer eller omriss som avgränsar ett föremåls form. Används även bildligt om de grova dragen av något.

OmrissYtterlinjer

Kontusion

substantiv

Medicinsk term för krosskada eller blåmärke som uppstår när vävnad och blodkärl skadas av ett trubbigt slag eller tryck.

KrosskadaBlåmärke

Konvalescens

substantiv

Återhämtningstiden efter en sjukdom eller skada, då kroppen gradvis återfår hälsa och styrka innan man är helt återställd.

TillfrisknandeÅterhämtning

Konvalescent

substantiv

Person som håller på att tillfriskna efter en sjukdom eller operation och ännu inte återhämtat sig helt.

Tillfrisknande

Konvektion

substantiv

Värmeöverföring genom att varmare, lättare vätska eller gas stiger medan kallare, tyngre sjunker, vilket skapar en cirkulerande strömning.

Konvektorelement

substantiv

Ett flyttbart elektriskt element som värmer ett rum genom konvektion: kall luft dras in nedtill, värms och stiger. Används ofta för snabb uppvärmning av garage, källare eller fritidshus.

Golvelement

Konvention

substantiv

Allmänt accepterad regel eller sedvänja för hur man bör bete sig. Även en formell överenskommelse eller fördrag mellan stater.

SedvänjaÖverenskommelse

Konventionell

adjektiv

Som följer vedertagna normer, traditioner eller etablerade metoder; traditionell och vanlig snarare än nyskapande. Används även om jordbruk och teknik som inte är ekologiskt respektive alternativt.

traditionellvedertagen

Konvergens

substantiv

Att olika saker närmar sig varandra, strålar samman eller förenas. Motsatsen till divergens. Vanligt inom matematik, teknik och om utvecklingstrender.

SammanstrålningNärmande

Konvergera

verb

Att löpa samman eller närma sig varandra, sträva mot en gemensam punkt. I matematiken: att närma sig ett bestämt gränsvärde.

Löpa sammanNärma sig

Konversation

substantiv

Ett samtal mellan två eller flera personer, ofta avspänt och artigt. Kan även syfta på en meddelandetråd eller chatt online.

SamtalDialog

Konvertera

verb

Att omvandla något från en form till en annan, till exempel en fil till ett annat format eller en valuta till en annan. Kan även betyda att byta religion.

OmvandlaOmvända

Konvex

adjektiv

Som buktar utåt, välvd som utsidan av en boll eller en kupa. Motsatsen till konkav, som buktar inåt. Används om linser, speglar och ytor.

UtåtbuktandeVälvd

Konvoj

substantiv

En konvoj är en grupp fordon eller fartyg som färdas tillsammans, ofta i en lång rad eller under beskydd för ökad säkerhet.

FordonskolonnKolonn

Kooperativ

substantiv

En sammanslutning där medlemmarna gemensamt äger och driver en verksamhet och delar på nyttan, till exempel ett föräldrakooperativ. Som adjektiv betyder ordet sådant som hör samman med samverkan.

AndelsföreningFörening

Koordinater

substantiv

Taluppgifter som anger en punkts exakta läge i ett system, till exempel longitud och latitud på en karta eller x- och y-värden i ett diagram.

Koordination

substantiv

Samordning av olika delar eller rörelser så att de fungerar tillsammans. Inom kroppskontroll: förmågan att styra kroppens rörelser i samspel.

SamordningSamspel

Koordinator

substantiv

Person som samordnar en viss verksamhet eller olika personers insatser. Förekommer ofta i sammansättningar som projektkoordinator eller eventkoordinator.

samordnareprojektledare

Koordinera

verb

Att samordna olika delar, personer eller aktiviteter så att de fungerar effektivt tillsammans.

SamordnaSynka

Koppången

substantiv

Svensk folkmusikmelodi av Per-Erik Moraeus, känd som vemodig julsång med text av Py Bäckman. Uppkallad efter myren Koppången i Orsa finnmark.

Koppleri

substantiv

Brott som innebär att man främjar eller ekonomiskt utnyttjar att en annan person säljer sexuella tjänster. Regleras i brottsbalkens sjätte kapitel.

Kopulera

verb

Att para sig eller genomföra könslig förening; används om djurs parning och, i formellt eller vetenskapligt språk, om samlag hos människor.

Para sigHa samlag

Korkad

adjektiv

Dum eller enfaldig; som visar dåligt omdöme. Kan användas både skämtsamt och nedsättande.

DumEnfaldig

Korkskalle

slang

Nedsättande slang för en dum eller korkad person. Anspelar på att huvudet är fyllt med kork i stället för hjärna. Används både skämtsamt och hånfullt.

DumbomTräskalle

Korp

substantiv

Stor, helsvart kråkfågel med kraftig näbb och djupt, hest läte. Korpen räknas som en av världens mest intelligenta fåglar och förekommer i myter och sägner.

Korpilombolo

substantiv

Tätort i Pajala kommun i Norrbotten. Namnet är av finsk-samiskt ursprung och betyder ungefär "by vid en liten skogssjö".

Korpulent

adjektiv

Om en person: kraftigt byggd, fyllig eller tjock. Används ofta som en något mildare och mer formell synonym till "tjock".

FetlagdFyllig

Korrektur

substantiv

En provtryckt eller digital version av en text eller layout som granskas för fel innan slutlig tryckning. Central del av förlagens och tryckeriernas kvalitetskontroll.

Korrelation

substantiv

Samband mellan två eller flera variabler, mätt i styrka och riktning. En positiv korrelation innebär att variablerna ökar tillsammans, en negativ att den ena ökar när den andra minskar.

sambandsamvariation

Korrelera

verb

Att samvariera; att två företeelser förändras i förhållande till varandra utan att den ena nödvändigtvis orsakar den andra.

SamvarieraHänga ihop

Korrespondens

substantiv

Brevväxling eller annan skriftlig kommunikation mellan personer eller organisationer. Ordet kan också betyda överensstämmelse, att två saker motsvarar varandra.

BrevväxlingSkriftväxling

Korrespondent

substantiv

Journalist som rapporterar för en tidning, radio- eller tv-kanal från en plats utanför redaktionen, ofta utomlands. Även en person man brevväxlar med.

UtrikesreporterReporter

Korridor

substantiv

En lång gång inomhus som förbinder rum eller utrymmen i en byggnad.

GångPassage

Korrigera

verb

Att rätta till något som är fel eller justera det så att det blir riktigt.

RättaJustera

Korrigering

substantiv

Rättelse eller justering av något felaktigt så att det blir rätt eller bättre anpassat.

RättelseJustering

Korrosion

substantiv

Att ett material, oftast en metall, gradvis bryts ned och fräts sönder genom en kemisk eller elektrokemisk reaktion. Rost är ett vanligt exempel.

FrätningRostangrepp

Korrupt

adjektiv

Moraliskt fördärvad; som låter sig mutas eller missbrukar sin maktställning för egen vinning. Används särskilt om makthavare, myndigheter och regimer.

MutbarBesticklig

Korruption

substantiv

Missbruk av förtroendeställning för egen eller annans vinning, ofta genom mutor. Samlingsbegrepp för bland annat mutbrott och trolöshet mot huvudman.

Kors i taket

uttryck

Utrop som uttrycker stor förvåning över något ovanligt eller oväntat. Kommer från en gammal sed att rita ett kors i taket för att minnas en sällsynt händelse.

Korset

substantiv

Bestämd form av kors. Den kristna symbolen med två korsande linjer som syftar på Jesu korsfästelse och står för tro, lidande och hopp.

KorsKrucifix

Korset i kristendomen

uttryck

Kristendomens främsta symbol. Påminner om att Jesus korsfästes och uppstod. Ursprungligen ett tecken för lidande och död, men omvandlat till en symbol för hopp, försoning och frälsning.

Korskontaminering

substantiv

Överföring av mikroorganismer eller ämnen från ett livsmedel till ett annat, direkt eller via händer och redskap. En vanlig orsak till matförgiftning.

Korskontamination

Korslagd

adjektiv

Lagd i kors, så att två delar korsar varandra. Används särskilt om armar eller ben som är vikta över varandra.

Korståg

substantiv

Under medeltiden ett krigståg på den kristna trons vägnar, framför allt för att erövra Jerusalem. Bildligt även en storslagen kampanj mot något missförhållande.

KampanjFälttåg

Kort

substantiv

Litet styvt kort av papper eller plast, till exempel spelkort, vykort eller bankkort. Kort betyder även ett fotografi. Som adjektiv: som inte är långt i tid eller rum.

FotoBild

Korten i Uno

uttryck

Uno har specialkort som styr spelet: Dra två (+2), Byt riktning, Stå över, Önskekort (välj färg) och Önskekort Dra fyra (välj färg och nästa spelare drar fyra kort).

Kortfristiga skulder

substantiv

Skulder som ett företag förväntas betala inom ett år, till exempel leverantörsskulder och kortfristiga lån. Redovisas skilt från långfristiga skulder i balansräkningen.

Kortinnehavare

substantiv

Den person som ett betal- eller kreditkort är utställt till och som ansvarar för kortet och de köp som görs med det.

Kortisol

substantiv

Ett livsviktigt stresshormon som bildas i binjurarna. Det höjer blodsockret, dämpar inflammation och hjälper kroppen att hantera stress; kallas ibland stresshormonet.

stresshormon

Kortslutning

substantiv

Oönskad direkt kontakt mellan två ledare i en elkrets, så att strömmen tar en genväg och strömstyrkan ökar kraftigt – ofta med överhettning eller brand som följd. Bildligt: en plötslig tankemässig blockering.

Kortslutningsströmmar

substantiv

De höga elektriska strömmar som uppstår vid en kortslutning, då strömmen tar en oavsiktlig genväg med mycket lågt motstånd. De kan bli farligt stora och utlöser säkringar och skyddsutrustning.

Korttidsarbete

substantiv

Statligt stödd åtgärd där anställda tillfälligt går ner i arbetstid och lön medan staten, arbetsgivaren och den anställde delar på kostnaden. Ett sätt att behålla personal under kriser i stället för att säga upp den.

KorttidspermitteringPermittering

Korttidspermittering

substantiv

Arbetsmarknadsåtgärd där anställda tillfälligt går ner i arbetstid och lön vid en ekonomisk kris, medan staten betalar stöd för en stor del av lönekostnaden. Kallas formellt korttidsarbete.

Korttidsarbete

Korv

substantiv

Maträtt av malet kött, fett och kryddor som stoppas i ett hölje (fjälster) och kokas, grillas eller röks. Finns i många sorter, från falukorv till varmkorv.

Kos

uttryck

Förekommer i uttrycket "fara (eller fly) sin kos", som betyder att ge sig av, försvinna eller fly.

ivägbort

Kosher

adjektiv

Om mat: som framställts enligt judiska kostregler (kashrut) och därför är tillåten att äta. Vardagligt även allmänt om sådant som är godkänt, korrekt eller i sin ordning.

godkändtillåten

Koskenkorva

substantiv

Finländskt vodkamärke gjort på korn, ett av Finlands mest sålda brännviner. Namnet kommer från byn Koskenkorva där spriten tillverkats sedan 1953.

Kossu

Koskesh

slang

Persiskt skällsord som ursprungligen betyder "hallick". I svensk slang används det löst om en kompis eller som förolämpning, beroende på tonläge.

Idiot

Kost

substantiv

Den mat och dryck en person regelbundet äter; föda. Ingår i uttrycket kost och logi (mat och husrum).

FödaMat

Kostförmån

substantiv

Skattepliktig förmån som uppstår när en anställd får fri eller subventionerad mat betald av arbetsgivaren. Förmånsvärdet beräknas enligt en schablon.

Måltidsförmån

Kostnad

substantiv

Den summa pengar eller resurser som krävs för att köpa en vara eller tjänst, eller det som måste offras för att uppnå ett mål.

utgiftavgift

Kostnadsställe

substantiv

En avgränsad enhet inom ett företag eller en organisation där kostnader uppstår och samlas, till exempel en avdelning eller funktion. Används för uppföljning och ansvarsfördelning.

Kostnadscentrum

Kosttillskott

substantiv

Produkt, till exempel vitaminer, mineraler eller örter, som intas för att komplettera den vanliga kosten.

tillskott

Kreditkort

substantiv

Ett betalkort där man köper på kredit och betalar fakturan i efterhand, ofta med möjlighet till delbetalning. Kortutgivaren beviljar en kreditgräns.

betalkort

Kriminalkommissarie

substantiv

Polis med chefsbefattning som leder utredningar av grova brott. Titeln förekommer ofta som rang för förundersökningsledare inom kriminalpolisen.

Kommissarie

Krokodiltårar

uttryck

Hycklad eller spelad sorg; falska tårar. Den som fäller krokodiltårar låtsas vara ledsen utan att egentligen mena det.

Falska tårar

Kyrkoval

substantiv

Det val där medlemmar i Svenska kyrkan vart fjärde år röstar fram förtroendevalda på lokal, regional och nationell nivå.

Lagfartskostnad

substantiv

Den avgift man betalar när man söker lagfart, alltså registrerar ägandet av en fastighet. Den består av stämpelskatt och en expeditionsavgift.

Stämpelskatt

Lågkonjunktur

substantiv

Period då den ekonomiska aktiviteten är svag och produktionen ligger under sin långsiktigt möjliga nivå, ofta med stigande arbetslöshet och outnyttjade resurser. Motsats till högkonjunktur.

recession

Lakonisk

adjektiv

Kortfattad och träffande i sitt sätt att uttrycka sig; ordknapp men ändå koncis och slagkraftig.

OrdknappKortfattad

Leukocyter

substantiv

Vita blodkroppar; de celler i blodet som ingår i immunförsvaret och bekämpar bakterier, virus och andra inkräktare. Antalet stiger ofta vid infektion.

Vita blodkroppar

Levnadsvillkor

substantiv

De förhållanden under vilka en människa lever, såsom ekonomi, bostad, hälsa och arbete.

LivsvillkorLevnadsförhållanden

Livsvillkor

substantiv

De förhållanden och omständigheter som en människa lever under, till exempel ekonomi, boende, hälsa och social miljö.

LevnadsvillkorLevnadsförhållanden

Lockout

substantiv

Stridsåtgärd där arbetsgivaren stänger ute de anställda från arbetsplatsen och drar in lönen, som motdrag till fackets strejk under en arbetskonflikt.

Arbetsinställelse

Makroekonomi

substantiv

Den del av nationalekonomin som studerar en ekonomi som helhet, till exempel inflation, arbetslöshet, tillväxt och konjunktur.

Mammakorv

stars
slang

Nedsättande eller självironiskt slanguttryck för en knälång, rörformad dunjacka, ofta i diskreta färger. Förknippas med småbarnsföräldrar och blev ett omdiskuterat nyord 2025.

Människorov

substantiv

Grovt brott som innebär att någon förs bort eller spärras in för att skadas, tvingas till tjänst eller utsättas för utpressning. I dagligt tal kidnappning.

KidnappningBortförande

Människosyn

substantiv

Grundläggande uppfattning om människans natur, värde och roll. Ligger till grund för bland annat etik, religion och politiska ideologier.

Marknadsekonomi

substantiv

Ekonomiskt system där priser och produktion styrs av utbud och efterfrågan på en fri marknad. Motsats till planekonomi.

fri marknad

Maskopi

substantiv

Hemligt samförstånd mellan personer, oftast i otillåtet eller ohederligt syfte. Används mest i uttrycket 'vara i maskopi med någon'.

SammansvärjningKonspiration

Maskot

substantiv

Person, djur eller föremål som anses föra med sig tur och fungerar som lyckosymbol för ett lag, en grupp eller ett evenemang.

LyckosymbolLyckobringare

Masskommunikation

substantiv

Förmedling av budskap till en stor publik via ett massmedium, som tv, radio, tidningar eller internet. Oftast envägskommunikation.

massmediekommunikation

Melankoli

substantiv

Djupt och stilla svårmod; vemodig sinnesstämning. Historiskt även en beteckning för svår depression.

TungsinneVemod

Melankolisk

adjektiv

Tungsint och svårmodig; präglad av en stilla, eftertänksam sorgsenhet.

SvårmodigTungsint

Metakognition

substantiv

Förmågan att tänka om sitt eget tänkande; att vara medveten om och kunna styra sina egna tankar, inlärningsstrategier och kunskaper.

Metakognitiv

adjektiv

Som rör metakognition, det vill säga medvetenheten om och reflektionen kring det egna tänkandet och lärandet.

Mörk kostym

uttryck

Klädkod för halvformella tillfällen som bröllop och fester. För män en mörk kostym med slips; för kvinnor klänning eller dressad byxa eller kjol. Mindre formellt än frack.

Mysko

slang

Vardagligt om något som känns konstigt, suspekt eller obehagligt på ett svårdefinierat sätt.

KonstigSuspekt

Narkoman

substantiv

Person som är beroende av narkotika. Ordet kan upplevas som stämplande; i vården föredras numera neutrala uttryck som 'person med beroende'.

MissbrukareDrogberoende

Narkos

substantiv

Konstgjord, djup sömn som framkallas med läkemedel så att en patient blir medvetslös och smärtfri under en operation.

BedövningSövning

Narkotika

substantiv

Bedövande eller stimulerande medel som påverkar centrala nervsystemet och kan ge berusning, beroende eller skador. I juridisk mening avses substanser som är narkotikaklassade.

drogerknark

Nettoinkomst

substantiv

Den inkomst som återstår efter att skatt och avgifter har dragits av, alltså det belopp man faktiskt får ut. Motsats till bruttoinkomst.

nettolön

OEKO-TEX

substantiv

OEKO-TEX är en internationell certifiering som visar att ett textilplagg testats för skadliga kemikalier och är säkert för hud och miljö. Certifieringen garanterar inte att produkten är ekologisk eller återvunnen.

Offerkofta

uttryck

Nedsättande uttryck för någon som spelar martyr och överdrivet framställer sig själv som orättvist behandlad för att väcka sympati. Ofta i uttrycket ta på sig offerkoftan.

MartyrskapSjälvömkan

Oidipuskomplex

substantiv

Begrepp inom Sigmund Freuds psykoanalys som betecknar ett barns omedvetna sexuella begär till föräldern av motsatt kön och rivalitet med föräldern av samma kön.

Ojämna veckor

uttryck

Veckor med udda veckonummer (1, 3, 5, 7 …). Används ofta i scheman för sophämtning och växelvis boende, där något sker varannan vecka.

Udda veckor

Okontroversiell

adjektiv

Som inte väcker oenighet, motsättningar eller debatt; allmänt accepterad och oproblematisk. Motsatsen till kontroversiell.

OproblematiskOomtvistad

Okonventionell

adjektiv

Som avviker från det vanliga eller vedertagna; otraditionell och nyskapande. Beskriver metoder, lösningar eller personer som bryter mot rådande normer och konventioner.

OtraditionellNyskapande

Omkomma

verb

Att dö genom en olycka, ett våldsdåd eller en katastrof. Mer formellt och specifikt än det allmänna ordet dö, vanligt i nyhetsrapportering.

Omkommer

verb

Presensform av verbet omkomma: att dö genom olycka, katastrof eller våld. Vanligt i nyhetsspråk, till exempel om dödsfall i trafikolyckor eller bränder.

DörFörgås

Omkostnadsbelopp

substantiv

Skatteverkets term för anskaffningsutgiften ökad med eventuella förbättringsutgifter. Dras av från ersättningen vid en försäljning för att räkna ut kapitalvinst eller kapitalförlust, till exempel på aktier.

Onkologi

substantiv

Läran om tumörer och cancersjukdomar; den medicinska specialitet som utreder, behandlar och forskar om cancer.

tumörlära

Överenskommelse

substantiv

Ett avtal eller en uppgörelse där två eller flera parter enats om gemensamma villkor.

AvtalUppgörelse

Överkonsumtion

substantiv

Att förbruka mer resurser, varor eller mat än vad som behövs eller är långsiktigt hållbart. Begreppet är vanligt i debatten om miljö, klimat och privatekonomi.

Överförbrukning

Överskott

substantiv

Den del som blir över när intäkter överstiger kostnader; vinst. Används även allmänt om en mängd som blir över.

VinstPlus

Överskott av kapital

uttryck

Skattemässig term för när en persons kapitalinkomster, som räntor, utdelningar och vinster, under ett år är större än kapitalutgifterna. Överskottet beskattas med 30 procent.

Ovidkommande

adjektiv

Som inte hör till saken eller saknar betydelse i sammanhanget; irrelevant. Används ofta om uppgifter eller detaljer som inte berör det aktuella ärendet.

IrrelevantOväsentlig

Oxveckor

substantiv

De händelse- och helgfattiga arbetsveckorna efter en längre ledighet, särskilt veckorna i januari–februari efter jul- och nyårshelgen. Singularform: oxvecka.

P-Kolesterol

substantiv

Medicinskt begrepp för den totala mängden kolesterol i blodplasman, mätt genom blodprov för att bedöma risk för hjärt-kärlsjukdom.

På förekommen anledning

uttryck

Med anledning av något som har inträffat; som följd av en specifik händelse. Inleder ofta formellt en påminnelse eller regel som föranletts av det inträffade.

med anledning av det inträffade

Påkommen

adjektiv

Som har blivit ertappad eller upptäckt mitt i en handling, ofta något otillåtet.

ErtappadAvslöjad

Parkour

substantiv

Tränings- och rörelseform som går ut på att snabbt och effektivt ta sig fram genom en miljö och forcera hinder med enbart kroppen.

Pekoral

substantiv

Text som är allvarligt menad men som oavsiktligt blir komisk genom stilbrott eller klumpiga ord och uttryck. Förekommer oftast i dikter.

Rimmeri

Pest eller kolera

stars
uttryck

Uttryck för ett omöjligt val mellan två lika dåliga alternativ, där inget är bra. Att välja mellan pest och kolera.

Planekonomi

substantiv

Ekonomiskt system där staten styr produktion, priser och fördelning av varor genom central planering i stället för genom marknadens utbud och efterfrågan.

Plankorsning

substantiv

Plats där en väg korsar en järnväg i samma plan (höjd), ofta säkrad med bommar eller ljus- och ljudsignaler.

Järnvägskorsning

Politiskt korrekt

uttryck

Att uttrycka sig så att man inte sårar eller utesluter utsatta grupper. Förkortas PK och används ibland nedsättande om överdriven anpassning till rådande åsikter.

PK

Portkod

substantiv

Sifferkod som låser upp porten till ett flerbostadshus eller en fastighet, så att bara behöriga kommer in.

Postförskott

substantiv

Postförskott var ett betalsätt där mottagaren betalade för en försändelse vid uttag hos posten i stället för i förväg. Tjänsten avskaffades av PostNord 1 januari 2025.

Efterkrav

Privatekonomi

substantiv

En enskild persons eller ett hushålls ekonomi: inkomster, utgifter, sparande och skulder.

Hushållsekonomi

Protokoll

substantiv

Skriftlig redogörelse för vad som sagts och beslutats vid ett möte. Inom teknik och diplomati även en fastställd uppsättning regler för kommunikation eller umgänge.

MötesanteckningarFörhandlingsanteckningar

Psyko

slang

Nedsättande slang för en person som uppfattas som psykiskt rubbad eller okontrollerad, kortform av psykopat eller psykfall. Används som skällsord och bör undvikas eftersom det är stigmatiserande mot psykisk ohälsa.

psykfallgalning

Psykoedukation

substantiv

Utbildning som ger personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga kunskap om diagnosen och dess behandling. Är en vanlig del av KBT.

Psykolog

substantiv

Person med universitetsexamen i psykologi som arbetar med människors tankar, känslor och beteende, till exempel genom samtal och behandling.

Psykologi

substantiv

Vetenskapen om människans psyke och beteende – hur vi tänker, känner, minns och handlar. Även vardagligt om en persons sätt att fungera psykiskt.

Själslära

Psykologisk

adjektiv

Som har att göra med själslivet, tankar, känslor och beteenden eller med vetenskapen psykologi.

SjälsligMental

Psykopat

substantiv

Person med psykopati, en personlighetsstörning som präglas av bristande empati, samvete och hänsyn till andra. I vardagligt tal används ordet ofta nedsättande som skällsord om någon som uppfattas som hänsynslös eller kall.

GalningDåre

Psykos

substantiv

Psykiatriskt tillstånd där förmågan att skilja verklighet från fantasi är nedsatt, med symtom som hallucinationer och vanföreställningar. Är inte en sjukdom i sig utan kan förekomma vid flera olika tillstånd.

Psykosocial

adjektiv

Som rör samspelet mellan psykiska och sociala förhållanden, ofta om hur den sociala miljön påverkar en människas välbefinnande.

Psykosomatisk

adjektiv

Som rör samspelet mellan psyke och kropp; särskilt om kroppsliga besvär som helt eller delvis orsakas av psykiska faktorer som stress eller oro.

Kroppssjälslig

PTP-psykolog

substantiv

Psykolog som gör PTP, den ettåriga praktiska tjänstgöring under handledning som krävs för legitimation. PTP står för praktisk tjänstgöring för psykologer.

Pucko

slang

Vardagligt och lite nedsättande ord för en dum eller korkad person; en dumbom. Används ofta retsamt eller skämtsamt mellan vänner.

dumbomfårskalle

QR-kod

substantiv

Fyrkantig, maskinläsbar streckkod i två dimensioner som skannas med en mobilkamera för att till exempel öppna en webbsida eller göra en betalning.

tvådimensionell streckkod

Ränta på sparkonto

uttryck

Den ersättning (inlåningsränta) som banken betalar dig för pengarna du har på ditt sparkonto. Anges som en årlig procentsats och stiger oftast när Riksbankens styrränta höjs.

SparräntaInlåningsränta

Reckoning

substantiv

Engelska för uträkning eller beräkning, men också uppgörelse eller den stund då man ställs till svars. "Day of reckoning" betyder räkenskapens dag.

UppgörelseBeräkning

Reell kompetens

substantiv

Den kompetens en person skaffat sig utanför det formella utbildningssystemet, till exempel genom arbete eller självstudier. Kan ge behörighet till högskola trots avsaknad av formella betyg.

Regnskog

substantiv

Tät skog i områden med minst 1500 mm nederbörd årligen, känd för sin stora biologiska mångfald.

Reko

adjektiv

Vardagligt om person eller sak: hygglig, pålitlig och ärlig. Att vara reko innebär att man uppträder rejält och schyst mot andra.

hyggligpålitlig

Rekommendera

verb

Att förorda något eller någon som bra och värt att välja; att ge råd om vad man bör göra.

FörordaTillstyrka

Rekommenderat brev

substantiv

Brev som skickas mot kvitto och kräver att mottagaren legitimerar sig och kvitterar vid utlämning. Ger avsändaren bevis på att försändelsen tagits emot.

Rekond

substantiv

Kortform av rekonditionering: en grundlig återställning av en bil både in- och utvändigt genom tvätt, polering, vaxning och rengöring för att återskapa nyskick.

Rekonditionering

Rekonditionerad

adjektiv

Om en begagnad produkt, ofta elektronik: kontrollerad, rengjord och vid behov reparerad så att den fungerar som ny, vanligen med någon form av garanti.

RenoveradÅterställd

Rekonstruktion

substantiv

Återuppbyggnad eller återskapande av något i ursprungligt skick. Inom ekonomin: ombildning av ett företag i ekonomiska svårigheter som alternativ till konkurs.

återuppbyggnadåterskapande

Reskontra

substantiv

Sidoordnad bokföring som specificerar ett konto post för post, till exempel alla obetalda fakturor. Kallas kundreskontra respektive leverantörsreskontra beroende på om den rör kunder eller leverantörer.

Riktningskoefficient

substantiv

Talet k som anger en rät linjes lutning i ett koordinatsystem, enligt ekvationen y = kx + m. Ju större värde, desto brantare linje.

Lutning

Ringa narkotikabrott

substantiv

Den lindrigaste graden av narkotikabrott i svensk lag, som främst gäller eget bruk och innehav av mindre mängder. Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader.

Rocka sockorna

uttryck

Att bära olikfärgade strumpor den 21 mars för att uppmärksamma Internationella Downs syndrom-dagen och hylla människors olikheter.

Rött kort

uttryck

I fotboll och andra sporter ett rött kort som domaren visar för att utvisa en spelare. Spelaren måste lämna planen och laget spelar vidare med en man mindre.

utvisning

Ryggskott

substantiv

Plötslig, intensiv smärta i ländryggen som ofta uppstår vid ett hastigt lyft eller en vridning. Går vanligen över av sig själv inom några dagar.

lumbago

Säkerhetskopiera

verb

Att göra en kopia av data eller filer så att de kan återställas om originalet försvinner eller skadas; att ta backup.

Ta backupBacka upp

Sarkom

substantiv

Samlingsnamn för cancer i kroppens stödjevävnader som skelett, brosk, muskler, fett och bindväv. En ovanlig cancerform som står för cirka en procent av alla cancerfall.

Schwarzkopf

substantiv

Tyskt varumärke för hårvård och hårfärg, grundat av Hans Schwarzkopf 1898. Namnet är tyska och betyder ordagrant 'svart huvud', vilket gett logotypens svarta silhuett.

SEKO

uttryck

Förkortning för Service- och kommunikationsfacket, ett svenskt fackförbund inom LO för anställda inom bland annat post, tele, transport och järnväg.

Semikolon

substantiv

Skiljetecknet (;), starkare än komma men svagare än punkt. Binder samman två självständiga men besläktade huvudsatser eller särskiljer led i komplexa uppräkningar.

Shako mako

slang

Irakisk-arabiskt uttryck som ungefär betyder "läget?" eller "vad händer?". Används som informell hälsning, även bland svensk ungdom med arabisk bakgrund.

LägetVad händer

SIM-kort

substantiv

Litet chipkort i en mobiltelefon som identifierar abonnenten mot mobilnätet, så att telefonen kan ringa, sms:a och ansluta till internet.

Självkostnadspris

substantiv

Det pris som exakt täcker alla kostnader för att tillverka eller leverera en vara eller tjänst, utan något vinstpåslag.

Kostpris

Skock

substantiv

En oordnad grupp eller hop av människor eller djur. Ordet betecknade förr även talet 60, det vill säga tre tjog.

HopFlock

Škoda

substantiv

Tjeckiska för synd, skada eller förlust. Uttrycket "to je škoda" motsvarar svenskans "vad synd". Bilmärket Škoda är uppkallat efter grundaren Emil Škoda.

Skogsbruk

substantiv

Verksamheten att sköta och bruka skog för att producera virke och andra skogsråvaror, inklusive plantering, gallring och avverkning.

Skogshushållning

Skogsbruksplan

substantiv

Dokument som beskriver en skogsfastighets innehåll och hur skogen ska skötas under en period, vanligen tio år. Anger trädslag, volym och föreslagna åtgärder.

Skogsdunge

substantiv

En liten, ofta tätt bevuxen samling träd; ett mindre skogsparti på öppen mark.

DungeLund

Skola

substantiv

Institution för utbildning, särskilt av barn och ungdomar; även byggnaden där undervisningen sker. Kan också avse en stilriktning inom konst eller vetenskap.

LäroanstaltLäroverk

Skolka

verb

Att olovligt utebli från skolan eller annan obligatorisk verksamhet; att smita från sina plikter.

SmitaMaska

Skolplikt

substantiv

Den lagstadgade skyldigheten för barn att gå i skolan. I Sverige gäller skolplikten i regel från förskoleklass till och med årskurs nio.

Läroplikt

Skona

verb

Att besluta att inte skada, straffa eller belasta någon eller något; att visa hänsyn och låta något vara orört.

BesparaFörskona

Skoningslös

adjektiv

Som saknar all skonsamhet; obarmhärtig, hänsynslös och hård. Används både om personer och om oförsonlig behandling eller kritik.

Skonsam

adjektiv

Som är mild och varsam, inte påfrestande eller skadlig; behandlar något försiktigt.

MildVarsam

Skonsamt

adjektiv

På ett milt och varsamt sätt som inte sliter eller skadar, till exempel tvätta skonsamt eller behandla huden skonsamt. Böjd form av skonsam.

VarsamtMilt

Skontvätt

substantiv

Skonsam tvätt med lägre temperatur, mindre mekanisk bearbetning och långsam centrifugering. Används för ömtåliga material som siden och ull.

FintvättSkonsam tvätt

Skorpion

substantiv

Åttonde stjärntecknet i zodiaken, för den som är född 23 oktober–21 november. Vattentecken som förknippas med intensitet, lojalitet och passion, symboliserat av en skorpion.

Skorpionen

substantiv

Zodiakens åttonde stjärntecken (23 oktober–21 november), ett vattentecken som symboliseras av skorpionen. Skorpioner beskrivs som intensiva, passionerade, lojala och svårlästa.

Scorpio

Skorpionen

substantiv

Åttonde stjärntecknet i zodiaken, för födda 23 oktober–21 november. Ett vattentecken som i astrologin förknippas med intensitet, passion, mystik och starka känslor.

Skottår

substantiv

Ett år med en extra dag, den 29 februari, så att kalendern hålls i takt med jordens varv runt solen. Inträffar ungefär vart fjärde år.

Skov

substantiv

Period av akut försämring vid en kronisk sjukdom, följd av lugnare faser. Vanligt begrepp vid MS, reumatism och inflammatorisk tarmsjukdom, där symtomen kommer i skov.

UppblossningAttack

Social kompetens

substantiv

Förmågan att fungera väl tillsammans med andra människor: att kommunicera, samarbeta och anpassa sig i olika sociala situationer.

social förmåga

Socioekonomi

substantiv

Vetenskapligt fält som studerar samspelet mellan sociala förhållanden och ekonomiska faktorer, till exempel hur inkomst, utbildning och klass påverkar varandra.

Socioekonomisk

adjektiv

Som rör både sociala och ekonomiska förhållanden, till exempel inkomst, utbildning, yrke och social ställning. Används ofta för att beskriva människors livsvillkor.

SSSS på boardingkort

uttryck

SSSS står för Secondary Security Screening Selection och betyder att du valts ut för extra säkerhetskontroll. Det används av amerikanska TSA, ofta vid resor till eller från USA.

Stolpskott

substantiv

Inom sport ett skott som träffar målstolpen i stället för att gå i mål. Bildligt och nedsättande om en person som misslyckas eller inte når upp till förväntningarna.

Misslyckande

Streckkod

substantiv

Maskinläsbar kod av parallella streck och mellanrum som representerar sifferinformation. Används för att identifiera varor, till exempel vid kassaskanning i butik.

ean-kodqr-kod

Tarotkort

substantiv

Kort i en tarotlek som används för spådom och självreflektion. En komplett lek har 78 kort uppdelade i stora och lilla arkanan, vars symbolik tolkas vid en läsning.

Spåkort

Taxerad inkomst

uttryck

Den inkomst som Skatteverket fastställer som underlag för beskattning, efter avdrag. I nyare skattespråk används i stället begreppet fastställd förvärvsinkomst.

Fastställd inkomst

TG i ekonomi

uttryck

TG är förkortning för täckningsgrad och anger hur stor andel av försäljningspriset som blir täckningsbidrag, i procent. Den räknas som täckningsbidrag delat med särintäkt gånger hundra.

Täckningsgrad

Ti på grafikkort

uttryck

Suffix på Nvidias grafikkort som markerar en kraftfullare variant av en modell. Ett kort med Ti, som RTX 4070 Ti, har fler kärnor och högre prestanda än standardversionen.

Tillkommer

verb

Läggs till eller kommer utöver det redan nämnda, ofta om kostnader (moms tillkommer). Kan också betyda att något tillfaller eller är någons rättighet eller ansvar.

AdderasTillfaller

Tillkortakommanden

substantiv

Brister eller svagheter; det man inte lyckats prestera eller leva upp till. Pluralform av tillkortakommande, ofta om personliga eller organisatoriska otillräckligheter.

BristerSvagheter

Tillskott

substantiv

Tillägg eller ökning av något, exempelvis pengar, resurser eller medlemmar. I sammansättningen kosttillskott avses näringspreparat som komplement till maten.

TilläggÖkning

Tredskodom

substantiv

Dom i ett tvistemål mot den part som uteblivit eller inte svarat. Domstolen avgör då målet enbart utifrån motpartens uppgifter.

Underskott

substantiv

När utgifterna är större än inkomsterna, eller när något finns i för liten mängd; brist. Motsatsen till överskott.

BristFörlust

Underskott av kapital

uttryck

Skattemässig situation som uppstår när en persons kapitalutgifter, exempelvis ränteutgifter och förluster på värdepapper, överstiger kapitalinkomsterna under ett år. Underskottet ger skattereduktion i deklarationen.

kapitalunderskott

Hittar du inte det du söker?

Använd vår snabbsök för att hitta specifika definitioner eller föreslå ett nytt ord till lexikonet.

search
menu_book