Vad betyderKontext/kon-tekst/

substantivSpråk

Definition

Språkligt sammanhang som ett ord eller yttrande ingår i och som gör innebörden tydlig. Även utvidgat om den sociala situation något förekommer i.

Exempelmeningar

  • Man kan ofta sluta sig till ordets innebörd utifrån kontexten.

  • Citatet blev missvisande eftersom det lyftes ur sin kontext.

Etymologi

Av latinets contextus, av com- ('samman') och textus ('text'), alltså 'text i sitt sammanhang'.

Synonymer

Dela definitionen

”Varje ord bär på en egen historia — kontext är inget undantag.”