Bläddra i lexikonet

Utforska vårt omfattande bibliotek av svenska begrepp, slang och tekniska termer sorterat alfabetiskt.

K

K

slang

I chatt och sms används "k" som en kort bekräftelse, ungefär som "okej". Det uppfattas ibland som kort eller avfärdande jämfört med "ok". Förekommer även dubblerat som "kk".

okokej

K-pop

substantiv

Sydkoreansk populärmusik som blandar pop, hiphop, R&B och elektronisk musik med dans och påkostade videor.

Koreansk pop

KA

uttryck

KA står för kontrollansvarig enligt plan- och bygglagen (PBL). Det är en certifierad person som hjälper byggherren att se till att ett byggprojekt uppfyller lagens krav.

kontrollansvarig

KAD

uttryck

Medicinsk förkortning för kvarliggande urinkateter. En kateter som förs in i urinblåsan via urinröret och får ligga kvar för att tömma urinen.

urinkateter

Kadens

substantiv

Rytm eller takt; antalet upprepningar per tidsenhet, som trampfrekvensen vid cykling. Inom musiken: den avslutande ackordföljd som rundar av en fras.

TaktRytm

Kahba

slang

Starkt nedsättande slangord för kvinna, med betydelsen 'hora' eller 'slampa'. Vulgärt och kränkande; förekommer främst i förortsslang och bör undvikas.

Kaizen

substantiv

Japansk filosofi om ständiga förbättringar. Bygger på att många små, kontinuerliga förändringar i en process ger stora resultat över tid.

Kaj

substantiv

Fast anläggning av sten, betong eller trä vid en strand eller i en hamn där fartyg kan lägga till.

BryggaKajkant

Kajsa

substantiv

Kvinnonamn, ursprungligen en smekform av Karin och Katarina. Den latiniserade tolkningen ger betydelsen "ren, kysk", men ursprunget är omdebatterat.

CajsaKaisa

Kalibrera

verb

Att justera eller ställa in ett mätinstrument så att det visar rätt värde genom att jämföra med en känd referens. Används även bildligt om att finjustera något.

JusteraGradera

Kalif

substantiv

Titel för den högste ledaren inom islam, betraktad som profeten Muhammeds efterträdare och både religiöst och politiskt överhuvud.

Härskare

Kalifat

substantiv

Islamiskt rike eller styre som leds av en kalif, vilken betraktas som profeten Muhammeds efterträdare med både religiös och politisk makt.

Kalimera

uttryck

Grekisk hälsning som betyder "god morgon" eller "goddag". Används på förmiddagen, fram till omkring lunch.

god morgon

Källa

substantiv

Plats där grundvatten rinner fram ur marken. Även: ursprung eller upphov till något, samt det material en uppgift hämtas från, till exempel en nyhetskälla.

ursprungupphov

Kallhyra

substantiv

Hyra som endast avser själva bostaden, där kostnader för värme, vatten och el betalas separat av hyresgästen. Motsats till varmhyra.

grundhyra

Källkritik

substantiv

Metod för att bedöma trovärdigheten och användbarheten hos en källa genom att granska dess ursprung, äkthet och tillförlitlighet. Används bland annat inom forskning, journalistik och undervisning.

källvärdering

Källkritisk

adjektiv

Som granskar och värderar tillförlitligheten hos en informationskälla. Att vara källkritisk innebär att bedöma vem som ligger bakom en uppgift, varför, och hur trovärdig den är.

Källor

substantiv

Pluralform av källa. Betecknar dels naturliga vattenflöden ur marken, dels ursprunget till information – de underlag och referenser som uppgifter bygger på.

Vattenådror

Kam

substantiv

Redskap med tätt sittande tänder som man reder ut och ordnar håret med. Ordet används också om en tupps röda hudflik och om en smal bergskam.

Kamikaze

substantiv

Japansk självmordspilot under andra världskriget som medvetet störtade sitt flygplan mot fiendens mål. I vardagligt språk: någon som agerar livsfarligt och hänsynslöst.

Självmordspilot

Kandidatexamen

substantiv

Akademisk grundexamen som omfattar 180 högskolepoäng, motsvarande tre års heltidsstudier, och innehåller ett självständigt examensarbete inom huvudområdet.

Kännetecken

substantiv

Egenskap eller drag som gör att man kan känna igen eller skilja något från annat. Ett utmärkande, identifierande särdrag.

kännemärkesärdrag

Kännetecknar

verb

Presensform av känneteckna: vara utmärkande eller typiskt för någon eller något. Det som kännetecknar en sak är det som särskiljer och beskriver den.

KarakteriserarUtmärker

Kanon

substantiv

Tungt eldvapen med långt eldrör som skjuter projektiler. Även allmänt accepterad måttstock eller erkänt urval av verk, till exempel litterär kanon. I vardagligt språk betyder kanon i stället jättebra, utmärkt.

RättesnöreJättebra

Kant

substantiv

Den yttersta gränslinjen eller randen av något, där en yta tar slut. Även den vassa eller upphöjda begränsningen av ett föremål.

RandBryn

Kaos

substantiv

Fullständig oordning och förvirring; ett tillstånd där inget fungerar som det ska. I grekisk mytologi det ursprungliga tomrum som fanns före världens skapelse.

OredaVirrvarr

Kapacitet

substantiv

Förmåga att prestera, rymma eller producera en viss mängd. Avser även en persons skicklighet eller en framstående expert inom ett område.

förmågaprestationsförmåga

Kapital

substantiv

Tillgångar i form av pengar eller annat av ekonomiskt värde som kan ge avkastning; förmögenhet. Används även bildligt om icke-ekonomiska resurser som ger makt eller fördelar, som socialt kapital eller förtroendekapital.

FörmögenhetTillgångar

Kapitalinkomst

substantiv

Inkomst som kommer från sparat kapital i stället for från arbete. Hit räknas räntor, utdelningar och kapitalvinster, som i Sverige beskattas med 30 procent.

kapitalintäkt

Kapitalism

substantiv

Ekonomiskt system som bygger på privat ägande av produktionsmedlen, fri marknad och vinstintresse, där priser och produktion styrs av utbud och efterfrågan snarare än av staten.

Marknadsekonomi

Kapitulera

verb

Ge upp och överlämna sig, särskilt militärt till en fiende. I överförd betydelse: ge upp inför svårigheter eller påtryckningar.

Ge uppGe sig

Kapprustning

substantiv

Tävlan mellan stater om att bygga upp allt större militär styrka. Används även bildligt om annan upptrappad konkurrens.

Kär

adjektiv

Som är förälskad i någon eller hyser stark kärlek. Kan även betyda dyrbar eller mycket omtyckt, som i "en kär vän".

FörälskadBetagen

Karaktär

substantiv

En persons grundläggande egenskaper och moraliska läggning. Ordet betecknar även en rollfigur i en berättelse och den särprägel som utmärker något.

PersonlighetLäggning

Karaoke

substantiv

Underhållningsform där en maskin spelar musik utan sång och deltagarna turas om att sjunga låttexten som visas på en skärm.

Karat

substantiv

Måttenhet för guldhalt, där 24 karat är rent guld. Carat med c är i stället en viktenhet för ädelstenar och motsvarar 0,2 gram.

Karen

slang

Nedsättande slangbeteckning för en privilegierad, krävande och ofta medelålders kvinna som uppträder otrevligt, kräver att få tala med chefen eller agerar fördomsfullt. Används som nedsättande tillmäle (kan uppfattas som sexistiskt).

Karens

substantiv

Väntetid innan en förmån eller ersättning börjar gälla, till exempel i en försäkring eller vid sjukdom. Ska motverka missbruk av systemet.

VäntetidKarenstid

Karensavdrag

substantiv

Avdrag på sjuklönen som görs när en anställd är sjuk. Det motsvarar 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön och ersatte karensdagen 2019.

Karensdag

substantiv

Den första sjukdagen, då man tidigare inte fick någon sjuklön alls. Ersattes 2019 av karensavdrag, som i stället drar 20 procent av en genomsnittlig sjukveckas ersättning.

Karg

adjektiv

Som ger lite; om natur eller mark: ofruktbar och kal. Kan även beskriva något sparsamt eller ett kärvt, fåordigt sätt.

OfruktbarMager

Karin

substantiv

Kvinnonamn, svensk kortform av Katarina. Förknippas med grekiskans katharos "ren, kysk".

Karisma

substantiv

Stark personlig utstrålning som gör att en människa lätt fängslar, övertygar och drar andra till sig. En karismatisk person har lätt att få med sig sin omgivning.

Utstrålning

Karl

substantiv

Mansnamn av germanskt ursprung som betyder "fri man". Det hör till de allra vanligaste mansnamnen i Sverige.

CarlKalle

Kärlek

stars
substantiv

Stark känsla av tillgivenhet, värme och omtanke om någon eller något. Kan avse romantisk kärlek, kärlek mellan närstående eller en djup förtjusning i något.

FörälskelseTillgivenhet

Karma

substantiv

Inom hinduism och buddhism: principen att människans handlingar avgör hennes öde och återfödelse. I vardagligt språk: tanken att goda eller dåliga handlingar förr eller senare slår tillbaka på en själv.

Kärring

slang

Nedsättande och vulgär benämning på en kvinna, ofta en äldre sådan. Kan även användas skämtsamt mellan vänner eller dialektalt och neutralt om en hustru. Starkt nedsättande i de flesta sammanhang.

Kartell

substantiv

Otillåten överenskommelse mellan företag om att begränsa konkurrensen, till exempel genom att samordna priser eller dela upp marknaden. Används även om kriminella nätverk, särskilt narkotikakarteller.

PriskartellKonkurrensbegränsning

Kärva

verb

Om mekanism, motor eller dörr: gå trögt, fastna eller fungera dåligt på grund av motstånd. Bildligt även om förhandlingar eller relationer som går trögt.

Gå trögtHänga upp sig

KASAM

substantiv

Känsla av sammanhang; ett begrepp inom salutogenesteorin som beskriver i vilken grad en människa upplever tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull. En hög KASAM anses främja hälsa och motståndskraft.

Kassalikviditet

substantiv

Nyckeltal som visar hur väl ett företag kan betala sina kortfristiga skulder med likvida medel, alltså utan att sälja av varulagret. Beräknas som omsättningstillgångar minus varulager delat med kortfristiga skulder.

Kassera

verb

Att slänga eller göra sig av med något som är trasigt, oanvändbart eller för gammalt. Även att underkänna eller förkasta något, till exempel ett förslag.

SlängaFörkasta

Kåt

adjektiv

Sexuellt upphetsad; som känner lust att ha sex. Ordet är starkt vardagligt och kan uppfattas som vulgärt. Ålderdomligt betydde kåt 'glad, yster', vilket lever kvar i sammansättningar som målkåt 'ivrig'.

LiderligUpphetsad

Katalysator

substantiv

Ämne som påskyndar en kemisk reaktion utan att själv förbrukas. Bildligt något som utlöser eller snabbar på en förändring.

Katarina

substantiv

Kvinnonamn av grekiskt ursprung, tidigt kopplat till adjektivet katharos ("ren"). Spreds i Norden under medeltiden och bärs av flera helgon och drottningar.

Katarsis

substantiv

Känslomässig rening eller befrielse, ofta genom att uppleva och bearbeta starka känslor inför till exempel ett drama.

ReningKänslomässig befrielse

Katolik

substantiv

Person som tillhör den romersk-katolska kyrkan, den största kristna kyrkan, med påven i Rom som högste ledare.

Romersk-katolik

Katolsk

adjektiv

Som tillhör eller rör den katolska kyrkan, det största kristna samfundet med påven i Rom som överhuvud. Ordet betyder ursprungligen "allomfattande, universell".

Romersk-katolsk

Kättare

substantiv

Person som avviker från eller förnekar den vedertagna läran, särskilt inom religion. I överförd betydelse: någon som trotsar rådande åsikter.

AvfällingVillolärare

Kattens svans

uttryck

Kattens svans är en del av dess kroppsspråk och visar humöret. Upprätt svans betyder nöjd och vänlig, medan en piskande svans signalerar irritation eller aggression.

Kätteri

substantiv

Åsikt eller lära som strider mot en etablerad religiös trosuppfattning; villolära. I överförd betydelse en uppfattning som bryter mot rådande dogmer inom ett område.

villoläraheresi

Kattig

slang

Attraktiv, snygg och graciös på ett kattlikt sätt, oftast om en kvinna. Kan även betyda spydig eller lite vass.

SexigGraciös

Kausalitet

substantiv

Orsakssamband; förhållandet mellan en orsak och dess verkan. Att kausalitet råder betyder att det ena fenomenet faktiskt orsakar det andra, till skillnad från enbart korrelation.

Orsakssamband

Kavaj

substantiv

Kortare jacka i kostymtyg som bärs till skjorta; den övre delen av en kostym. Som klädkod, t.ex. på bröllop, betyder kavaj semiformell klädsel – uppklätt men inte så formellt som mörk kostym.

KostymjackaBlazer

Kavat

adjektiv

Modig, frimodig och självsäker på ett pigg och oräddt sätt. Används ofta uppskattande, särskilt om barn.

ModigFrimodig

Kavla

verb

Att platta ut eller jämna till något med en kavel, oftast deg. Även 'kavla upp', att vika upp till exempel skjortärmar.

Rulla utPlatta ut

Kawaii

slang

Japanskt låneord som betyder söt, gullig eller bedårande. Används i svenskan särskilt inom anime-, manga- och cosplaykultur om söta figurer, kläder eller personer.

SötGullig

Kaxig

adjektiv

Som uppträder självsäkert och utmanande, på gränsen till översittaraktigt; tuff och mallig.

MalligTuff

KB

substantiv

Förkortning för kilobyte, en enhet för datamängd som motsvarar 1 000 (eller 1 024) byte. Kan även stå för Kungliga biblioteket eller kommanditbolag.

kilobyte

KBK

uttryck

Förkortning för "kör bara kör" – en uppmaning att bara köra på, våga och inte överanalysera. Motsvarar ungefär engelskans "just do it".

KBT

substantiv

Förkortning av kognitiv beteendeterapi, en form av psykoterapi där man tränar på nya tankemönster och beteenden för att minska psykiska besvär. Används vid bland annat ångest, depression och sömnproblem.

Kognitiv beteendeterapi

Kcal

substantiv

Förkortning för kilokalori, en enhet för energi som används för att ange energiinnehållet i mat och dryck. En kcal motsvarar 1 000 kalorier (cal).

kilokalori

Kebab

substantiv

Maträtt av grillat eller stekt kött som serveras i bröd, rulle eller på tallrik med sallad och sås. En av de vanligaste snabbmaträtterna i Sverige.

Keff

slang

Dålig, undermålig eller värdelös. Beskriver något av låg kvalitet eller en obehaglig situation.

kassurusel

Kejsare

substantiv

Manlig härskare över ett kejsardöme, en titel som rangmässigt står över kung. Kejsaren styrde ofta över flera folk eller riken.

MonarkRegent

Kelb

slang

Starkt nedsättande slangord, av arabiskans ord för hund. Används som grov förolämpning om någon som beter sig dumt eller respektlöst. Uppfattas som mycket kränkande.

Kemi

substantiv

Vetenskapen om ämnens uppbyggnad, egenskaper och hur de reagerar med varandra. I vardagsspråk även om personkemin mellan människor.

Kerstin

substantiv

Kerstin är ett kvinnonamn, en gammal svensk form av Kristina med grekiskt-latinskt ursprung. Det betyder ungefär "den kristna".

KristinaKersti

Kevin

substantiv

Mansnamn av iriskt ursprung, från gäliskans Caoimhín, med betydelsen "vacker" eller "vacker födelse". Var populärt i Sverige under 1990- och tidiga 2000-talet.

Kevlar

substantiv

Starkt, värmetåligt syntetiskt fibermaterial av para-aramid, känt för sin höga draghållfasthet. Används bland annat i skottsäkra västar och hjälmar.

aramidfiber

Kevlarsjäl

uttryck

Bildligt uttryck för ett känslomässigt pansar: en själ som gjorts motståndskraftig mot smärta, men som också har svårt att släppa andra nära.

Key account manager

substantiv

Säljare med ansvar för ett företags viktigaste kunder, så kallade nyckelkunder. Förkortas KAM och kallas på svenska nyckelkundssäljare.

NyckelkundssäljareKAM

Khalas

slang

Slang för "det räcker" eller "sluta", även "klart, färdigt". Används i svensk förortsslang, ofta för att avsluta en diskussion.

Kia

substantiv

Kia är ett sydkoreanskt bilmärke, grundat 1944. Namnet brukar tolkas som "att stiga upp ur Asien".

Kian

substantiv

Mansnamn av persiskt ursprung med betydelsen 'kung' eller 'kunglig', efter den fornpersiska Kayan-dynastin. Har blivit vanligt i Sverige sedan 2010-talet.

Killgissa

stars
slang

Att svara självsäkert på en fråga utan att egentligen ha kunskap om ämnet. Ordet anspelar skämtsamt på att män oftare gissar friskt än erkänner att de inte vet.

Tvärsäkert gissa

Kilo

substantiv

Vardaglig kortform för kilogram, den grundläggande SI-enheten för massa som motsvarar vikten av en liter vatten. Förkortas kg.

kilogram

Kim

substantiv

Kim är ett unisexnamn. Som mansnamn är det en kortform av Joakim eller Kimball, som kvinnonamn en kortform av Kimberly.

Kink

slang

Sexuell läggning eller praktik som avviker från det konventionella, till exempel en fetisch eller särskild förkärlek. Engelskt låneord, ofta använt om vad någon tänder på.

Fetisch

Kinky

adjektiv

Sexuellt avvikande eller okonventionellt; om sexuella preferenser och praktiker som ligger utanför normen, till exempel BDSM och fetischism.

perverssexuellt avvikande

Kiruna

substantiv

Sveriges nordligaste stad, belägen i Lappland och känd för sin stora järnmalmsgruva.

kJ

substantiv

Kilojoule; en enhet för energi som motsvarar 1 000 joule. Används bland annat för energiinnehållet i livsmedel. 1 kcal ≈ 4,18 kJ.

Kilojoule

KK

slang

Förkortning av knullkompis, det vill säga en person man har en återkommande sexuell relation med utan att vara i ett kärleksförhållande. Vardagligt och informellt uttryck som motsvarar engelskans "friends with benefits". I engelskspråkig chatt kan kk i stället betyda "ok ok".

Knullkompis

Kkr

uttryck

Förkortning för tusen kronor, använd främst i ekonomiska facktexter och årsredovisningar. Språkrådet rekommenderar dock formen "tkr" i vanlig text.

Klåda

substantiv

Kliande, irriterande känsla i huden som ger lust att klia sig. Kan orsakas av till exempel torr hud, allergi, insektsbett eller hudsjukdom.

kliande

Klädkod kavaj

uttryck

Klädkod som innebär hel kostym för herrar – kavaj och byxor i samma tyg, med skjorta. För damer en klänning, dräkt eller elegant byxdress.

Klämkäck

adjektiv

Överdrivet och påtvingat käck och gladlynt; så uppåt och peppande att det kan kännas ansträngt eller tröttsamt.

HejigForcerat munter

Klamydia

substantiv

Vanlig könssjukdom som orsakas av en bakterie och smittar vid oskyddat sex. Ger ofta inga symtom, men kan obehandlad leda till nedsatt fruktsamhet.

Klandra

verb

Att kritisera eller lägga skulden på någon för något man anser vara fel.

KritiseraFörebrå

Klara

substantiv

Flicknamn av latinets clarus, "klar, ljus, lysande". Variant av Clara och förknippat med helgonet Sankta Klara. Samma ordstam som svenskans "klar".

Klen

adjektiv

Svag, skör eller kraftlös, om person eller kropp. Kan även betyda otillräcklig eller dålig, som i 'en klen tröst' eller 'ett klent argument'.

SvagSkör

Kliché

substantiv

Uttryck, idé eller företeelse som använts så mycket att den blivit utnött och förlorat sin verkan. Stavas även klyscha.

KlyschaFloskel

Klimakteriet

substantiv

Övergångsåldern; den period då kvinnans ägglossning och hormonproduktion gradvis upphör och hon inte längre kan bli gravid på naturlig väg, oftast vid 45–55 års ålder.

ÖvergångsåldernMenopaus

Klimat

substantiv

De genomsnittliga väderförhållandena i ett område under en längre tidsperiod, ofta beräknad över minst trettio år. I överförd betydelse: den rådande stämningen eller atmosfären inom en grupp eller miljö.

väderförhållandenatmosfär

Klimatförändringar

substantiv

Bestående förändringar av jordens klimat, särskilt den pågående globala uppvärmningen orsakad av människans utsläpp av växthusgaser. Singular: klimatförändring.

Global uppvärmning

Klitter

substantiv

Sanddyner; kullar och ryggar av flygsand, vanligen längs en kust. Förekommer mest i pluralform – singularen är klitt.

SanddynerDyner

Klk

substantiv

Förkortning för klädkammare, ett litet förvaringsrum för kläder. Används i bostadsannonser och på planritningar.

Klockslag

substantiv

En bestämd tidpunkt på dygnet angiven i timmar och minuter, alltså vad klockan är vid ett visst tillfälle.

tidpunkt

Klok

adjektiv

Som har gott omdöme och sunt förnuft; förståndig och eftertänksam. Beskriver någon som fattar väl övervägda beslut.

FörståndigVis

Klöver på trisslott

uttryck

Klöversymbolen på skraplotten Triss. Skrapar man fram tre klöversymboler får man delta i en dragning om återkommande månadsvinster, till skillnad från de vanliga direktvinsterna i pengar.

Kluster

substantiv

En anhopning eller tät grupp av likartade saker, till exempel atomer, toner, företag, sjukdomsfall eller datorer som hör ihop.

KlungaGrupp

Kluven

adjektiv

Delad eller splittrad i två delar. Bildligt om en person: villrådig och dragen åt två håll, oförmögen att bestämma sig.

TudeladAmbivalent

Klyschig

adjektiv

Som upplevs som uttjatat, förutsägbart och utan originalitet; full av klyschor. Används om formuleringar, berättelser eller konst som känns banala och slitna.

UttjatadBanal

KMA

substantiv

Förkortning för Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö – ett samlingsbegrepp för hur företag, främst inom bygg och anläggning, arbetar strukturerat med dessa tre områden.

Knapra

verb

Att äta något i små bitar med små, knapriga ljud, ofta något hårt eller frasigt som nötter, kex eller chips.

GnagaMumsa

Knega

verb

Vardagligt och något nedsättande ord för att arbeta hårt och slita, ofta med lönearbete man inte trivs med. Kan även betyda att gå mödosamt.

JobbaSlita

Knotiga

adjektiv

Som är krokig och försedd med knölar eller utskott, om till exempel träd och grenar. Om person eller kroppsdel: mager och med framträdande knölar.

knöligvresig

Knulla

verb

Ha samlag; vardagligt och vulgärt ord för sexuellt umgänge eller penetrering. Vulgärt – kan uppfattas som starkt stötande.

pippaligga

Knut

substantiv

En hopfästning man gör genom att knyta ihop rep eller snöre så att det låser sig när man drar åt. Kan även betyda en knutpunkt där linjer möts, eller bildligt en svårighet.

Koagulera

verb

Att övergå från flytande till halvfast eller fast form; särskilt om blod som levrar sig och stelnar.

Levra sigStelna

Kognition

substantiv

Samlingsterm inom psykologin för de mentala processer som rör kunskap, tänkande och informationsbearbetning, till exempel perception, minne, inlärning, språk och beslutsfattande.

tänkande

Kognitiv

adjektiv

Som rör hjärnans intellektuella funktioner, till exempel tänkande, minne, inlärning och varseblivning. Vanligt i facktermer som kognitiv förmåga, kognitiv utveckling och kognitiv beteendeterapi (KBT).

IntellektuellTankemässig

Kognitiv förmåga

uttryck

Hjärnans förmåga att ta in, bearbeta och använda information – att tänka, minnas, lösa problem och använda språk.

Tankeförmåga

Kohort

substantiv

Inom statistik och epidemiologi en grupp individer med en gemensam egenskap som följs över tid. Ursprungligen en truppavdelning i den romerska armén.

Kol

substantiv

Grundämnet med kemiskt tecken C, som ingår i allt organiskt liv och kan bilda långa molekylkedjor. Ordet betecknar även fast bränsle som stenkol och träkol.

Koldioxid

substantiv

Färglös och luktfri gas (CO₂) som bildas av kol och syre. Den ingår i fotosyntesen men är också en växthusgas.

Kolerisk

adjektiv

Hetlevrad och lättretad; som har ett häftigt temperament och lätt brusar upp i ilska.

HetlevradHetsig

Kollektiv

substantiv

En grupp människor som agerar eller äger något gemensamt; även en boendeform där flera hushåll delar utrymmen och ansvar. Som adjektiv: som rör eller delas av en hel grupp.

GemenskapKollektivboende

Kollektivavtal

substantiv

Skriftligt avtal mellan en facklig organisation och en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation om löner och övriga anställningsvillkor. En central del av den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Kollidera

verb

Att stöta samman eller krocka. Används även bildligt om intressen, åsikter eller planer som står i motsättning till varandra.

KrockaStöta samman

Kollision

substantiv

En sammanstötning mellan två eller flera föremål, till exempel fordon. Används även bildligt om en krock mellan intressen, åsikter eller tider.

SammanstötningKrock

Kolonial

adjektiv

Som har att göra med kolonier, särskilt europeiska staters erövrade områden i andra världsdelar, eller med kolonialismen och dess tidsepok.

Kolonimässig

Kolonialism

substantiv

System där en stat erövrar och styr främmande områden, utnyttjar deras resurser och underordnar befolkningen. Förknippas främst med europeiska makters expansion från 1500-talet.

Imperialism

Koma

substantiv

Tillstånd av djup, långvarig medvetslöshet som personen inte kan väckas ur, orsakat av skada eller sjukdom i hjärnan.

Medvetslöshet

Komedi

substantiv

Ett underhållande och lustigt skådespel, en film eller bok vars syfte är att roa och framkalla skratt, ofta med ett lyckligt slut. Motsats till tragedi.

lustspel

Kommersiell

adjektiv

Affärsmässig; som rör handel och köpenskap. Ibland något nedsättande om sådant som främst är inriktat på att tjäna pengar och vinstintressen snarare än konstnärliga eller andra värden.

affärsmässig

Kommission

substantiv

Grupp personer som tillsatts för att utreda en viss fråga, till exempel en haverikommission. Inom handel: provision eller uppdrag att sälja något för någon annans räkning.

UtredningNämnd

Kommun

substantiv

Geografiskt avgränsad administrativ enhet med eget självstyre och rätt att ta ut skatt. Sverige har 290 kommuner.

Municipalitet

Kommunicera

verb

Att utbyta information, tankar eller känslor med andra, i tal, skrift eller på annat sätt.

MeddelaFörmedla

Kommunikation

substantiv

Överföring och utbyte av information mellan människor, djur eller apparater, genom till exempel språk, tecken eller signaler. Även: förbindelse eller transportväg mellan platser.

InformationsutbyteFörbindelse

Kommunism

substantiv

Politisk ideologi som vill skapa ett klasslöst samhälle där produktionsmedlen ägs gemensamt och det privata ägandet av kapital avskaffats. Bygger till stor del på Karl Marx idéer.

Kommunist

substantiv

Person som ansluter sig till eller verkar för kommunismen, en politisk ideologi som strävar efter ett klasslöst samhälle med gemensamt ägande av produktionsmedlen.

marxistbolsjevik

Kompakt

adjektiv

Tät och sammanpressad, med materialet hårt packat. Används även bildligt om något massivt och svårgenomträngligt, som kompakt mörker.

TätMassiv

Kompatibel

adjektiv

Som passar ihop och fungerar tillsammans med något annat. Används ofta om teknik och datorer, men även om människor som kommer bra överens.

FörenligFörenbar

Kompensation

substantiv

Ersättning eller gottgörelse för en förlust, skada eller olägenhet. Även det att väga upp en brist på ett område med en styrka på ett annat.

ErsättningGottgörelse

Kompensera

verb

Väga upp, ersätta eller gottgöra för en brist, förlust eller skada så att en balans återställs.

GottgöraErsätta

Kompetens

substantiv

Förmåga och kunnande som krävs för att klara en viss uppgift, ofta i arbetslivet. I juridiska sammanhang även formell behörighet, till exempel en domstols eller myndighets rätt att besluta i en fråga.

KunnandeSkicklighet

Kompetent

adjektiv

Som har goda kunskaper och färdigheter inom ett område; även: som har behörighet att utföra en viss uppgift.

SkickligDuglig

Komplettera

verb

Att fylla ut eller göra fullständig genom att lägga till det som saknas.

Fylla utUtöka

Komplex

adjektiv

Som adjektiv: sammansatt av många delar som hänger ihop på ett svåröverskådligt sätt. Som substantiv: en sammanhängande grupp byggnader, eller inom psykologin negativa föreställningar om den egna personen, ofta mindervärdeskänslor.

InveckladSammansatt

Komponent

substantiv

En enskild del eller beståndsdel av ett större system eller en helhet, särskilt inom teknik och industri.

BeståndsdelDel

Komposition

substantiv

Hur olika delar är sammansatta till en helhet, till exempel i ett konstverk eller en text. Inom musiken även ett färdigt, tonsatt verk.

SammansättningUppbyggnad

Kompositör

substantiv

Person som komponerar musik; tonsättare. Skapar musikaliska verk som symfonier, operor, filmmusik eller låtar.

Tonsättare

Komprimera

verb

Pressa samman till mindre volym. Inom datateknik att minska storleken på en fil så att den tar mindre lagringsutrymme.

Pressa sammanFörtäta

Kompromissa

verb

Att göra ömsesidiga eftergifter för att nå en överenskommelse där båda parter ger upp en del av sina krav.

JämkaMötas på halva vägen

Komradio

substantiv

Bärbar kommunikationsradio som både sänder och tar emot. Man trycker på en knapp för att tala och når flera mottagare samtidigt på samma frekvens.

Walkie-talkie

Kön

substantiv

Biologisk indelning av organismer efter funktion vid fortplantning, hos människor kvinna och man; även genus eller könsorgan. Kön är också bestämd form av kö (väntande rad).

genus

Kondensera

verb

Övergå från gas till vätska, eller få en gas att göra det, som när vattenånga blir droppar vid avkylning. Bildligt: koncentrera eller sammanfatta något till en kortare form.

FörtätaKoncentrera

Kondition

substantiv

Kroppens förmåga att utföra långvarigt arbete utan att bli uttröttad, kopplad till hjärtats och lungornas kapacitet. Även: skick eller tillstånd hos något.

UthållighetForm

Kondoleanser

substantiv

Uttryck för medkänsla och deltagande till någon som sörjer en avliden; en formell beklagan. Används oftast i plural.

Konferens

substantiv

Organiserat möte där deltagare samlas för att diskutera ett ämne, utbyta kunskap eller fatta beslut – allt från interna arbetsmöten till stora internationella kongresser.

MöteSammankomst

Konfidentiellt

adjektiv

Som ska hållas hemligt och bara delas med behöriga; förtroligt. Används ofta om dokument, uppgifter eller samtal som omfattas av sekretess.

FörtroligtHemligt

Konfiguration

substantiv

Hur olika delar i ett system är sammansatta och inställda så att de fungerar tillsammans. Används mest om datorer, program och teknisk utrustning.

InställningUppsättning

Konfigurera

verb

Sätta samman delar till en fungerande helhet, i vetenskapliga och tekniska sammanhang. I dag används ordet främst inom it: att ställa in och anpassa en dator, ett program eller ett nätverk.

AnpassaStälla in

Konfiterad

adjektiv

Tillagad genom confitering, det vill säga långsamt kokt i fett eller olja på låg värme. Ger mört kött och fördjupad smak.

Konformitet

substantiv

Individens tendens att anpassa sitt beteende eller sina åsikter efter gruppens normer, ofta på grund av grupptryck eller en önskan att passa in.

anpassninglikriktning

Kongruens

substantiv

Överensstämmelse mellan ord i en fras gällande böjning, till exempel i genus och numerus. Inom matematiken att två figurer har exakt samma form och storlek.

ÖverensstämmelseSamstämmighet

Kongruent

adjektiv

Som helt överensstämmer med något annat. I geometrin om figurer som är identiska i form och storlek; i grammatiken om ord som böjs så att de stämmer överens.

ÖverensstämmandeLikformig

Konjunktur

substantiv

Det rådande ekonomiska läget i ett land, mätt i bland annat tillväxt, arbetslöshet och inflation. Man talar om högkonjunktur när ekonomin går bra och lågkonjunktur när den går dåligt.

ekonomiskt läge

Konkav

adjektiv

Inåtbuktad, urholkad eller skålformad; motsatsen till konvex. En konkav lins är tunnast på mitten och används bland annat mot närsynthet.

InbuktadUrgröpt

Konklav

substantiv

Det avskärmade sammanträde där katolska kyrkans kardinaler samlas för att i sluten omröstning välja en ny påve.

Konkret

adjektiv

Som direkt kan uppfattas med sinnena; påtaglig, gripbar och verklig. Används även allmännare om något bestämt och tydligt, motsatsen till abstrakt.

påtagliggripbar

Konkurrens

substantiv

Tävlan mellan flera parter om samma sak, till exempel företag som slåss om kunder genom lägre priser eller bättre kvalitet. Även rivalitet mer allmänt.

TävlanRivalitet

Konkurs

substantiv

Rättsligt förfarande där ett företag eller en person som inte kan betala sina skulder avvecklas och tillgångarna fördelas mellan borgenärerna.

Konsekvens

substantiv

Följd eller resultat av en handling eller händelse. Kan även betyda följdriktighet – att hålla fast vid en linje. Ordet används oftast i negativa sammanhang.

FöljdVerkan

Konsekvensetik

substantiv

Etisk teori enligt vilken en handlings moraliska värde avgörs av dess konsekvenser, inte av handlingen i sig. Utilitarismen är den mest kända formen.

Utilitarism

Konsekvent

adjektiv

Som följdriktigt håller fast vid en princip eller linje utan att motsäga sig själv. Kan även beskriva ett resonemang som är logiskt sammanhängande.

FöljdriktigPrincipfast

Konsensus

substantiv

Bred enighet inom en grupp; beslut som alla inblandade kan acceptera utan formell omröstning.

EnighetSamförstånd

Konservatism

substantiv

Politisk ideologi som vill bevara existerande traditioner, institutioner och värderingar och som motsätter sig radikala förändringar i samhället.

Konservativ

adjektiv

Som vill bevara traditioner, värderingar och rådande ordning och är skeptisk till snabba förändringar. I allmän mening även försiktig och återhållsam, t.ex. en konservativ uppskattning eller behandling.

traditionsbundenbevarande

Konsistens

substantiv

En substans grad av fasthet, seghet eller flytande karaktär – hur tjock eller lös något är. Används ofta om mat, kräm och material.

FasthetTextur

Konsolidera

verb

Stärka, befästa eller stabilisera något så att det blir mer varaktigt. Kan också betyda att slå samman flera enheter, resurser eller skulder till en enda.

BefästaStärka

Konstant

adjektiv

Oföränderlig, beständig och likadan hela tiden. Som substantiv (en konstant) betecknar ordet inom matematik och fysik en storhet med fast värde.

OföränderligBeständig

Konstatera

verb

Slå fast något som ett faktum, ofta efter iakttagelse; fastställa och tydligt ange att något förhåller sig på ett visst sätt.

FastställaSlå fast

Konstituerande

adjektiv

Som grundar eller upprättar något. Ett konstituerande möte är det första mötet där en förening eller styrelse formellt bildas.

grundandeupprättande

Konstitution

substantiv

En stats grundlag eller författning, det vill säga de grundläggande regler som styr samhället. Betyder även en persons fysiska och psykiska kroppsbyggnad.

FörfattningGrundlag

Konstitutionell

adjektiv

Som rör eller stämmer överens med en stats grundlag. Beskriver ofta ett styrelseskick där makten begränsas av grundlagen, som i en konstitutionell monarki.

Grundlagsenlig

Konstruktion

substantiv

Utformning och uppbyggnad av något, eller det färdiga, sammansatta resultatet. Även den bärande stommen i en byggnad eller maskin.

byggestruktur

Konstruktiv

adjektiv

Som bidrar till att bygga upp, förbättra eller föra något framåt. Används ofta om kritik eller förslag som är hjälpsamma snarare än bara negativa.

UppbyggandePositiv

Konsult

substantiv

Rådgivande specialist som mot betalning anlitas för uppdrag inom ett visst kvalificerat område. Tidigare även benämning på rådgivande statsråd utan departement.

rådgivarefackman

Konsultation

substantiv

Rådfrågning hos en sakkunnig eller expert, till exempel ett läkarbesök eller juridisk rådgivning, för att få råd inför ett beslut.

rådfrågningrådgivning

Konsument

substantiv

Person som köper eller använder varor och tjänster för eget bruk; motsatsen är producent. Inom biologin en organism som får sin näring genom att äta andra organismer.

SlutanvändareFörbrukare

Konsumera

verb

Att förbruka eller använda upp en vara eller resurs. Oftast om att köpa och göra av med varor och tjänster, men även om att förtära mat eller dryck.

FörbrukaFörtära

Konsumtion

substantiv

Användning och förbrukning av varor och tjänster för att tillfredsställa behov. Inom nationalekonomin en av de stora delarna av samhällsekonomin.

Kontaktlös betalning

substantiv

Betalning där kortet eller mobilen hålls mot terminalen utan att sättas i eller dras, via trådlös NFC-teknik. Mindre belopp kan ofta betalas utan PIN-kod.

blippa

Kontaminerad

adjektiv

Som har förorenats eller smittats av skadliga ämnen, mikroorganismer eller strålning.

FörorenadSmittad

Kontantinsats

substantiv

Den del av ett bostadspris som köparen själv betalar med egna pengar, eftersom banken inte lånar ut hela summan.

Kontera

verb

Inom bokföring: att märka en affärshändelse, till exempel en faktura, med rätt konton så att den bokförs korrekt.

Bokföra

Kontering

substantiv

Inom bokföring att koppla en affärshändelse till rätt bokföringskonton så att den registreras korrekt, ofta med angivande av moms, kostnadsställe och liknande.

Kontext

substantiv

Språkligt sammanhang som ett ord eller yttrande ingår i och som gör innebörden tydlig. Även utvidgat om den sociala situation något förekommer i.

sammanhang

Kontinental frukost

uttryck

En lättare frukost som ofta består av bröd, bakverk, sylt, ost, frukt och kaffe. Den saknar varma rätter och är en motpol till den engelska varma frukosten.

Kontinentalsäng

substantiv

Hög, lyxig säng uppbyggd i tre lager: en fjädrande sängbotten, en resårmadrass och en bäddmadrass överst. Kallas ibland hotellsäng.

Kontinuerligt

adjektiv

På ett oavbrutet och fortlöpande sätt, utan avbrott. Motsatsen är intermittent; inom matematiken beskriver kontinuerlig en funktion utan plötsliga hopp.

OavbrutetFortlöpande

Kontinuitet

substantiv

Oavbruten följd eller sammanhang; att något fortgår jämnt och utan avbrott över tid.

SammanhangOavbrutenhet

Kontoinnehavare

substantiv

Person eller organisation som står som ägare till ett konto, till exempel ett bankkonto, e-postkonto eller konto i en nättjänst.

KontohavareKontoägare

Kontra

uttryck

Mot, gentemot eller i motsats till; används för att ställa två saker mot varandra ('stad kontra landsbygd'). Inom sport även: en snabb kontring.

MotGentemot

Kontraindikation

substantiv

Inom medicin ett förhållande som gör att en viss behandling eller ett läkemedel inte bör användas, eftersom det skulle kunna skada patienten.

motindikation

Kontraproduktivt

adjektiv

Som motverkar sitt eget syfte och gör mer skada än nytta. Används kritiskt om åtgärder som ger motsatt effekt mot den önskade.

Motverkande

Kontrast

substantiv

Stark skillnad eller motsats mellan två saker. Inom bild och syn: skillnaden i ljusstyrka eller färg som gör att något framträder tydligt mot sin bakgrund.

MotsatsSkillnad

Kontroversiell

adjektiv

Som väcker starka motsättningar eller livlig debatt; omstridd. Används om ämnen, beslut, uttalanden eller personer som människor har skarpt delade meningar om.

OmstriddOmtvistad

Kontur

substantiv

Den yttre linje som avgränsar en figur eller ett föremål mot bakgrunden. I överförd betydelse även grunddragen eller de stora dragen i något.

YtterlinjeOmriss

Kontusion

substantiv

Medicinsk term för krosskada eller blåmärke som uppstår när vävnad och blodkärl skadas av ett trubbigt slag eller tryck.

KrosskadaBlåmärke

Konventionell

adjektiv

Som följer vedertagna normer, traditioner eller etablerade metoder; traditionell och vanlig snarare än nyskapande. Används även om jordbruk och teknik som inte är ekologiskt respektive alternativt.

traditionellvedertagen

Konvertera

verb

Att omvandla något från en form till en annan, till exempel en fil till ett annat format eller en valuta till en annan. Kan även betyda att byta religion.

OmvandlaOmvända

Kooperativ

substantiv

En sammanslutning där medlemmarna gemensamt äger och driver en verksamhet och delar på nyttan, till exempel ett föräldrakooperativ. Som adjektiv betyder ordet sådant som hör samman med samverkan.

AndelsföreningFörening

Koordinator

substantiv

Person som samordnar en viss verksamhet eller olika personers insatser. Förekommer ofta i sammansättningar som projektkoordinator eller eventkoordinator.

samordnareprojektledare

Köpeskilling

substantiv

Det pris som köpare och säljare kommit överens om för en vara eller egendom, exempelvis en fastighet. Inom juridiken den summa som anges i köpekontraktet.

prisförsäljningspris

Köping

substantiv

Tätort som tidigare var handelsplats men saknade fulla stadsrättigheter. Var i Sverige en egen kommuntyp fram till 1971. Förekommer även som efterled i ortnamn.

Koppleri

substantiv

Brott som innebär att man främjar eller ekonomiskt utnyttjar att en annan person säljer sexuella tjänster. Regleras i brottsbalkens sjätte kapitel.

Korrelation

substantiv

Samband mellan två eller flera variabler, mätt i styrka och riktning. En positiv korrelation innebär att variablerna ökar tillsammans, en negativ att den ena ökar när den andra minskar.

sambandsamvariation

Korrelera

verb

Att samvariera; att två företeelser förändras i förhållande till varandra utan att den ena nödvändigtvis orsakar den andra.

SamvarieraHänga ihop

Korrespondens

substantiv

Brevväxling eller annan skriftlig kommunikation mellan personer eller organisationer. Ordet kan också betyda överensstämmelse, att två saker motsvarar varandra.

BrevväxlingSkriftväxling

Korrupt

adjektiv

Moraliskt fördärvad; som låter sig mutas eller missbrukar sin maktställning för egen vinning. Används särskilt om makthavare, myndigheter och regimer.

MutbarBesticklig

Korruption

substantiv

Missbruk av förtroendeställning för egen eller annans vinning, ofta genom mutor. Samlingsbegrepp för bland annat mutbrott och trolöshet mot huvudman.

Kortinnehavare

substantiv

Den person som ett betal- eller kreditkort är utställt till och som ansvarar för kortet och de köp som görs med det.

Kortisol

substantiv

Ett livsviktigt stresshormon som bildas i binjurarna. Det höjer blodsockret, dämpar inflammation och hjälper kroppen att hantera stress; kallas ibland stresshormonet.

stresshormon

Korttidsarbete

substantiv

Statligt stödd åtgärd där anställda tillfälligt går ner i arbetstid och lön medan staten, arbetsgivaren och den anställde delar på kostnaden. Ett sätt att behålla personal under kriser i stället för att säga upp den.

KorttidspermitteringPermittering

Korv

substantiv

Maträtt av malet kött, fett och kryddor som stoppas i ett hölje (fjälster) och kokas, grillas eller röks. Finns i många sorter, från falukorv till varmkorv.

Kosher

adjektiv

Om mat: som framställts enligt judiska kostregler (kashrut) och därför är tillåten att äta. Vardagligt även allmänt om sådant som är godkänt, korrekt eller i sin ordning.

godkändtillåten

Koskenkorva

substantiv

Finländskt vodkamärke gjort på korn, ett av Finlands mest sålda brännviner. Namnet kommer från byn Koskenkorva där spriten tillverkats sedan 1953.

Kossu

Kost

substantiv

Den mat och dryck en person regelbundet äter; föda. Ingår i uttrycket kost och logi (mat och husrum).

FödaMat

KPA

uttryck

KPA är ett svenskt tjänstepensionsbolag som förvaltar pensionen för anställda i kommuner och regioner. Bokstäverna kommer ursprungligen från Kommunsektorns Pension.

KPA Pension

substantiv

Svenskt tjänstepensionsbolag som förvaltar och administrerar tjänstepension åt anställda inom kommuner, regioner och kommunala bolag. Bolaget förvaltar pensioner åt drygt två miljoner kunder.

KPI

substantiv

Förkortning för konsumentprisindex, SCB:s mått på den allmänna prisnivåns utveckling och Sveriges vanligaste inflationsmått. I affärssammanhang står KPI även för engelskans key performance indicator, ett nyckeltal som mäter måluppfyllelse.

KonsumentprisindexNyckeltal

Krallig

slang

Stockholmsslang som ursprungligen betyder krasslig eller sjuk. I modern slang används ordet i stället om något kraftigt, vältränat eller rejält.

Krasslig

Kränka

verb

Att behandla någon nedsättande genom ord eller handling, eller att göra intrång på någons rättigheter, värdighet eller frihet.

FörödmjukaSkymfa

Kränkande

adjektiv

Som genom ord eller handling förödmjukar, sårar eller nedvärderar någon. Ofta i uttrycket kränkande särbehandling om mobbning i arbetslivet.

FörödmjukandeSårande

Kränkning

substantiv

Handling som skadar någons värdighet, integritet eller rättigheter. Inom juridiken ett allvarligt angrepp på någons person, frihet, frid eller ära som kan ge rätt till skadestånd.

FörolämpningOförrätt

Kränkt

adjektiv

Som känner sig förolämpad, sårad eller djupt illa behandlad. Kan också beskriva en rättighet eller gräns som blivit överträdd, till exempel kränkt integritet.

FörolämpadSårad

Kräsen

adjektiv

Noga och svår att tillfredsställa, särskilt i fråga om mat eller kvalitet; nogräknad.

NogräknadPetig

Krav

substantiv

Något man bestämt fordrar eller begär, ofta som villkor för något. Kan också avse en fordran på pengar eller en prestation som någon har rätt till.

FordranBegäran

KRAV-märket

substantiv

Svensk märkning som visar att en livsmedelsprodukt är ekologisk och hållbart producerad, med extra höga krav på djuromsorg, klimat och socialt ansvar. KRAV:s regler går längre än EU:s minimikrav för ekologiskt.

Kreativ

adjektiv

Skapande och idérik; som har förmåga att tänka nytt och komma på originella lösningar.

skapandeidérik

Kredit

substantiv

Rätt att få en vara eller tjänst nu och betala senare; lån eller betalningsanstånd som beviljas av en säljare eller långivare. Inom bokföring även den högra sidan av ett konto, motsatsen till debet.

lånbetalningsanstånd

Kreditera

verb

Inom bokföring: föra in ett belopp på kreditsidan av ett konto, motsatsen till att debitera. I vidare bemärkelse även att helt eller delvis stryka ett fakturabelopp, ofta via en kreditnota.

Kreditfaktura

substantiv

Faktura som helt eller delvis upphäver en tidigare felaktig faktura. Beloppet är negativt och ska inte betalas av kunden, utan rättar till ett misstag eller en återbetalning.

KreditnotaMinusfaktura

Kreditkort

substantiv

Ett betalkort där man köper på kredit och betalar fakturan i efterhand, ofta med möjlighet till delbetalning. Kortutgivaren beviljar en kreditgräns.

betalkort

Kreditupplysning

substantiv

Sammanställning av en persons eller ett företags ekonomiska situation, som inkomster, skulder och betalningsanmärkningar. Används av långivare för att bedöma kreditvärdighet.

kreditprövning

Kreditvärdighet

substantiv

Bedömning av hur sannolikt det är att en person eller ett företag kan betala tillbaka ett lån. Avgör om man beviljas kredit och till vilken ränta.

BetalningsförmågaSolvens

Kretslopp

substantiv

Process där ett ämne eller material återkommer till sin utgångspunkt och börjar om på nytt, till exempel vattnets kretslopp i naturen eller råvaror som återvinns.

CykelCirkulation

Kris

substantiv

Allvarlig och ofta plötslig situation präglad av fara, instabilitet eller svåra problem. Används om allt från personliga kriser till ekonomiska och politiska kriser.

NödlägeKrisläge

Kristi himmelsfärdsdag

uttryck

Kristen helgdag som firas på en torsdag 40 dagar efter påsk, till minne av att Jesus enligt Nya testamentet for upp till himlen efter sin uppståndelse. Är allmän helgdag i Sverige.

Kristina

substantiv

Kvinnonamn, feminin form av latinets Christianus, 'den kristna'. Har burits av flera svenska drottningar, mest känd drottning Kristina på 1600-talet.

ChristinaKerstin

Kristus

substantiv

Titel för Jesus som betyder "den smorde". Inom kristendomen syftar ordet på Jesus som den utlovade Messias och frälsaren.

MessiasFrälsaren

Kritik

substantiv

Granskande bedömning av någon eller något, ofta med påpekanden om brister men kan även vara positiv. Avser också recension av konst och kultur.

AnmärkningRecension

Kritisera

verb

Framföra kritik; påtala fel, brister eller invändningar mot någon eller något.

KlandraAnmärka på

Krm

uttryck

Förkortning för kryddmått, det minsta volymmåttet i svensk matlagning. En krm motsvarar 1 ml och används för små mängder kryddor som salt och peppar.

Kryddmått

Kröka

slang

Slang för att dricka alkohol, ofta i större mängd för att bli berusad. Vardagligt och informellt. Kröka betyder annars att böja något.

SupaFesta

Krokodiltårar

uttryck

Hycklad eller spelad sorg; falska tårar. Den som fäller krokodiltårar låtsas vara ledsen utan att egentligen mena det.

Falska tårar

Kröna

verb

Sätta en krona på någons huvud och därmed utnämna till monark, ofta i en högtidlig ceremoni. Bildligt: fullända eller utgöra höjdpunkten på något.

fulländafullkomna

Hittar du inte det du söker?

Använd vår snabbsök för att hitta specifika definitioner eller föreslå ett nytt ord till lexikonet.

search
menu_book