Vad betyderKant

substantivSpråk

Definition

Den yttersta gränslinjen eller randen av något, där en yta tar slut. Även den vassa eller upphöjda begränsningen av ett föremål.

Exempelmeningar

  • Han balanserade försiktigt längs kanten av bryggan.

  • Tallriken hade en tunn guldfärgad kant.

Etymologi

Av medellågtyskans kante, "hörn, rand".

Dela definitionen

”Varje ord bär på en egen historia — kant är inget undantag.”