Bläddra i lexikonet

Utforska vårt omfattande bibliotek av svenska begrepp, slang och tekniska termer sorterat alfabetiskt.

”Dis”

Addis Abeba

substantiv

Etiopiens huvudstad och största stad, belägen högt på den etiopiska högplatån. Säte för Afrikanska unionen och kallas ofta Afrikas politiska huvudstad.

Adis Abeba

Dis

substantiv

Tunn, lätt dimma som gör luften något grumlig och sikten sämre, ofta orsakad av värme, fukt eller partiklar. Svagare än dimma.

DimmaTöcken

Disa

substantiv

Kvinnonamn av fornnordiskt ursprung, kortform av namn som slutar på -dis, till exempel Hjördis. Hör samman med diserna, kvinnliga ödesväsen i nordisk mytologi, och tolkas ofta som "gudinna".

Disable

verb

Engelska ordet för att inaktivera eller stänga av en funktion. Kan även betyda att göra någon funktionsnedsatt eller oförmögen.

InaktiveraStänga av

Discard

verb

Engelska för att kasta, slänga eller göra sig av med något. I kortspel betyder det att lägga av ett kort man inte vill ha.

KastaSlänga

Discernment

substantiv

Engelska för 'omdöme' eller 'urskillningsförmåga' – förmågan att bedöma väl och se skillnader som inte är uppenbara.

Disciplin

substantiv

Förmåga att kontrollera sitt beteende och följa regler eller en bestämd ordning. Även: ett avgränsat kunskaps- eller vetenskapsområde.

SjälvbehärskningOrdning

Disclaimer

substantiv

Engelskt låneord för en skriftlig friskrivning som begränsar avsändarens juridiska ansvar. Används ofta i avtal, e-post och på webbplatser.

friskrivningansvarsfriskrivning

Discord

substantiv

Discord är en gratis kommunikationsapp för text-, röst- och videochatt, populär bland gamers. Användarna samlas i servrar med olika kanaler. Engelska ordet discord betyder annars oenighet eller disharmoni.

ChattappRöstchatt

Discount

substantiv

Engelska för rabatt: en prissänkning på en vara eller tjänst. Som verb kan det även betyda att avfärda eller bortse från något.

rabattprisavdrag

Diskant

substantiv

De högsta tonerna i ett ljud- eller tonregister; motsatsen till bas. Även den högsta stämman i ett musikstycke.

Diskontera

verb

Att räkna om ett framtida belopp till vad det är värt i dag med hjälp av en räntesats. Används för att värdera investeringar och framtida betalningar.

Nuvärdesberäkna

Diskontering

substantiv

Att räkna om ett framtida belopp till vad det är värt i dag genom att dra av för ränta och tid. Används för att jämföra betalningar vid olika tidpunkter.

Nuvärdesberäkning

Diskrepans

substantiv

Bristande överensstämmelse mellan två saker; en skillnad eller avvikelse, till exempel mellan teori och praktik eller mellan förväntan och utfall.

SkillnadAvvikelse

Diskret

adjektiv

Som inte drar onödig uppmärksamhet till sig; finkänslig, taktfull och återhållsam. Inom matematik betyder ordet i stället åtskild eller separat.

FinkänsligTaktfull

Diskretion

substantiv

Finkänslighet och förmåga att vara diskret; takt och förtegenhet. Att hantera känslig information utan att skvallra eller dra uppmärksamhet till sig.

FinkänslighetTakt

Diskriminera

verb

Att behandla en person eller grupp sämre än andra på grund av till exempel kön, etnicitet, ålder, religion eller funktionsnedsättning. Sådan särbehandling är i många fall olaglig.

särbehandlamissgynna

Diskriminering

substantiv

Att en person behandlas sämre eller missgynnas på grund av exempelvis kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Enligt diskrimineringslagen skyddas enskilda individer.

särbehandlingmissgynnande

Diskurs

substantiv

Samtal, debatt eller resonemang kring ett visst ämne. Inom vetenskapen även det språkbruk och de ramar som styr vad som går att säga och tänka inom ett område.

SamtalDebatt

Dismay

substantiv

Engelska för en känsla av bestörtning, förfäran eller besvikelse orsakad av något oväntat. Kan även användas som verb: att bestörta någon.

BestörtningFörfäran

Dismiss

verb

Engelska för att "avfärda", "avvisa" eller "avskeda" någon eller något.

AvfärdaAvvisa

Disparat

adjektiv

Väsensskild och olikartad; som består av delar som inte hör ihop eller är svåra att förena.

OlikartadOförenlig

Dispatch

verb

Engelskt ord som betyder att skicka iväg eller avsända, ofta snabbt. Som substantiv även ett meddelande, en rapport eller snabbhet.

Dispatched

uttryck

Engelsk term som ofta dyker upp i paketspårning och betyder att försändelsen har skickats i väg från lagret eller terminalen och är på väg. Motsvarar svenskans "skickad" eller "avsänd".

SkickadAvsänd

Dispens

substantiv

Officiellt undantag från en regel eller ett krav, beviljat av en myndighet. Innebär att någon i ett enskilt fall slipper följa en bestämmelse.

UndantagBefrielse

Display

substantiv

Bildskärm eller liten skärm på en elektronisk apparat, till exempel mobiltelefon, klocka eller mätinstrument, där information visas. Även varuställ i butik för exponering av produkter.

BildskärmSkärm

Disponent

substantiv

Äldre titel för den som ledde och företrädde ett företag i ägarens ställe, ofta högste chefen för ett bruk eller industriföretag.

DirektörFöretagsledare

Disponera

verb

Att förfoga över och fritt använda något, till exempel pengar eller tid. Kan även betyda att planera och dela upp innehållet i en text.

Förfoga överFörvalta

Disponibel

adjektiv

Som finns tillgänglig att använda eller förfoga över. Disponibel inkomst är det som återstår att leva på efter skatt.

TillgängligFörfogbar

Disponibel inkomst

uttryck

Den del av ett hushålls eller en persons inkomst som återstår att använda till konsumtion och sparande efter skatt och avgifter.

Disponibelt belopp

uttryck

Det belopp du faktiskt kan använda just nu, till exempel på ett konto eller kreditkort. Räknas som kreditgränsen minus det du redan utnyttjat.

Tillgängligt beloppDisponibelt saldo

Disposition

substantiv

Planmässig uppställning eller ordning, till exempel strukturen i en uppsats. Betyder även rätten att förfoga över något, samt en medfödd benägenhet eller mottaglighet.

UppläggStruktur

Dispositiv

adjektiv

Inom juridiken: som kan frångås genom avtal mellan parterna. En dispositiv lag gäller bara om parterna inte kommit överens om något annat. Motsatsen är tvingande (indispositiv).

Frångänglig

Disputera

verb

Offentligt försvara sin doktorsavhandling inför opponent och betygsnämnd. Äldre betydelse: ivrigt diskutera eller strida med ord.

Dispyt

substantiv

Meningsskiljaktighet eller hetsig ordväxling; gräl eller diskussion där parterna har olika åsikter.

GrälTvist

Disruptiv

adjektiv

Som radikalt förändrar eller slår undan benen på en befintlig marknad, teknik eller ordning. Används särskilt om innovationer som tränger ut etablerade aktörer.

OmstörtandeOmvälvande

Dissa

verb

Att håna, kritisera eller medvetet visa ringaktning för någon eller något; att avfärda nedlåtande.

HånaFörlöjliga

Dissektion

substantiv

Uppskärning och friläggning av en kropp för att studera dess inre uppbyggnad, vanligen i utbildning eller forskning. Inom kirurgi även att skilja vävnader åt längs naturliga gränser.

obduktionuppskärning

Dissident

substantiv

Person som aktivt motarbetar den rådande ordningen, ofta en regimkritiker som med fredliga medel opponerar sig mot en totalitär stat.

oliktänkareregimkritiker

Dissociation

substantiv

Psykologiskt tillstånd där en person avskärmar sig från sina upplevelser, minnen eller sin identitet. Kan yttra sig som depersonalisation eller derealisation, ofta kopplat till trauma.

AvskärmningFrånkoppling

Hittar du inte det du söker?

Använd vår snabbsök för att hitta specifika definitioner eller föreslå ett nytt ord till lexikonet.

search
menu_book