Bläddra i lexikonet

Utforska vårt omfattande bibliotek av svenska begrepp, slang och tekniska termer sorterat alfabetiskt.

”kraft”

Arbetskraft

substantiv

De människor som utför arbete inom ett företag, en bransch eller ett samhälle; den samlade förmågan att utföra arbete.

ArbetsstyrkaPersonal

Balkongkraftverk

substantiv

En liten solcellsanläggning som monteras på en balkong eller ett balkongräcke och kopplas in i ett vanligt vägguttag för att producera egen el.

balkongsolceller

Bärkraft

substantiv

Förmåga att bära en belastning, som en bros bärkraft. Bildligt även ett projekts eller en idés hållbarhet och livskraft.

hållbarhetbärighet

Dragkraft

substantiv

Den kraft som drar eller släpar något framåt, till exempel hos ett lok eller en motor. Används även bildligt om något som lockar och drar till sig folk.

dragningskraft

Drivkraft

substantiv

Det som motiverar någon att handla eller får en process att fortgå. Kan vara en inre motivation eller en yttre kraft som driver något framåt.

motivationdrivfjäder

Friktionskraft

substantiv

Fysikalisk kraft som uppstår mellan två ytor i kontakt och motverkar relativ rörelse mellan dem. Beror bland annat på ytornas beskaffenhet.

Gravitationskraft

substantiv

Den kraft som drar massor mot varandra och får föremål att falla mot jorden. Tyngdkraften som ger oss vikt och håller planeterna i sina banor.

TyngdkraftDragningskraft

Handlingskraftig

adjektiv

Som handlar med kraft och beslutsamhet; som har förmåga att fatta beslut och genomföra dem utan att tveka.

DriftigEnergisk

Hästkrafter

substantiv

Pluralform av hästkraft, en traditionell måttenhet för effekt som ofta anger en motors styrka. En hästkraft motsvarar cirka 0,74 kilowatt.

hk

Kärnkraft

substantiv

Energi som utvinns genom kärnklyvning i ett kärnkraftverk och används för att producera el.

Köpkraft

substantiv

Mått på hur mycket varor och tjänster en summa pengar eller en inkomst räcker till. Sjunker när inflationen stiger.

köpförmåga

Kraft

substantiv

Styrka eller energi; förmågan att utföra arbete eller påverka något. Inom fysiken det som får ett föremål att ändra hastighet eller form.

styrkaenergi

Laga kraft

uttryck

Juridiskt begrepp: en dom eller ett beslut vinner laga kraft när det inte längre kan överklagas och därmed blir slutgiltigt och kan verkställas.

Motkraft

substantiv

Kraft som verkar mot en annan kraft. Används även bildligt om något som motverkar eller balanserar en viss påverkan.

Motverkan

Motståndskraft

substantiv

Förmågan att stå emot eller inte påverkas negativt av något, till exempel sjukdom, påfrestning eller yttre nötning. Kan gälla kroppen, psyket eller material.

resistensresiliens

Normalkraft

substantiv

Inom fysik den kraftkomponent som verkar vinkelrätt mot en yta och hindrar ett föremål från att tränga igenom den.

Tryckkraft

substantiv

Inom fysiken den kraft som verkar vinkelrätt mot en yta när något trycker mot den. Mäts i newton.

Tyngdkraft

substantiv

Den kraft som drar föremål mot jordens eller en annan himlakropps centrum och ger dem deras tyngd. Kallas även gravitation.

GravitationDragningskraft

Hittar du inte det du söker?

Använd vår snabbsök för att hitta specifika definitioner eller föreslå ett nytt ord till lexikonet.

search
menu_book