Bläddra i lexikonet

Utforska vårt omfattande bibliotek av svenska begrepp, slang och tekniska termer sorterat alfabetiskt.

”kass”

A-kassa

substantiv

Förkortning för arbetslöshetskassa; en organisation som administrerar och betalar ut arbetslöshetsersättning till sina medlemmar.

Arbetslöshetskassa

Inkassera

verb

Kräva in eller ta emot pengar man har rätt till, som en skuld eller en vinst. Används även bildligt om att håva in beröm eller poäng.

Kräva inHåva in

Inkasso

substantiv

Indrivning av en obetald skuld som förfallit till betalning, ofta skött av en inkassobyrå på uppdrag av fordringsägaren. Betalas inte kravet kan ärendet gå vidare till Kronofogden.

Indrivning

Kass

slang

Vardagligt slangord för dålig, värdelös eller misslyckad. Används om allt från prylar och filmer till någons förmåga, som en kass mobil eller kass på matte.

DåligVärdelös

Kassabok

substantiv

Bok eller register där man löpande antecknar sina inkomster och utgifter för att hålla ordning på ekonomin.

Räkenskapsbok

Kassaflöde

substantiv

In- och utflödet av pengar i ett företag eller hushåll under en viss period. Ett positivt kassaflöde innebär att mer pengar kommer in än som betalas ut.

LikviditetPenningflöde

Kassako

substantiv

Produkt eller affärsenhet med stor marknadsandel på en mogen marknad, som ger stabila intäkter med små investeringar. En av fyra kategorier i BCG-matrisen.

MjölkkoCash cow

Kassalikviditet

substantiv

Nyckeltal som visar hur väl ett företag kan betala sina kortfristiga skulder med likvida medel, alltså utan att sälja av varulagret. Beräknas som omsättningstillgångar minus varulager delat med kortfristiga skulder.

Kassation

substantiv

Att kassera eller skrota något som inte håller kvalitetskraven, till exempel defekta varor. Inom juridiken betecknar det att en dom upphävs av en högre instans.

SkrotningAnnullering

Kassera

verb

Att slänga eller göra sig av med något som är trasigt, oanvändbart eller för gammalt. Även att underkänna eller förkasta något, till exempel ett förslag.

SlängaFörkasta

Trakassera

verb

Att medvetet och upprepat utsätta någon för obehag, kränkningar eller förföljelse. Ordet används ofta om mobbning, sexuella trakasserier eller diskriminering.

FörföljaAnsätta

Trakasserier

substantiv

Trakasserier är upprepade kränkande, hotfulla eller nedsättande handlingar som syftar till att plåga, skrämma eller förödmjuka någon. Singularform är trakasseri.

FörföljelseOfredande

Hittar du inte det du söker?

Använd vår snabbsök för att hitta specifika definitioner eller föreslå ett nytt ord till lexikonet.

search
menu_book