Bläddra i lexikonet

Utforska vårt omfattande bibliotek av svenska begrepp, slang och tekniska termer sorterat alfabetiskt.

”energi”

Energi

substantiv

Fysikalisk storhet som anger förmågan att uträtta arbete eller orsaka förändring; finns i former som rörelse, värme och elektricitet. I vardagligt tal även kraft och livlighet hos en person.

KraftSpänst

Energideklaration

substantiv

Lagstadgad redovisning av hur mycket energi en byggnad använder, med en energiklass från A till G. Krävs bland annat innan ett hus säljs och gäller i tio år.

Energieffektivisering

substantiv

Åtgärder för att använda mindre energi för samma nytta, till exempel genom bättre isolering, belysning eller ventilation. Sänker både kostnader och klimatpåverkan.

Energibesparing

Energikälla

substantiv

Något som energi kan utvinnas ur, till exempel sol, vind, vatten, kol eller olja. Förnybara energikällor förnyas naturligt, medan fossila är ändliga.

Kraftkälla

Energiklass

substantiv

Klassificering som visar hur energieffektiv en produkt är, på en skala från A (effektivast) till G. Finns på vitvaror, lampor och liknande.

Energiklass D

uttryck

En beteckning i energimärkningen som visar hur energieffektiv en produkt är på skalan A–G, där A är bäst. Klass D ligger i mitten och drar relativt mycket energi.

Energiklass E

substantiv

Beteckning på EU:s energimärkning, där skalan går från A (mest effektiv) till G. Klass E innebär relativt låg energieffektivitet och ligger i nedre delen av skalan.

Energiklass F

uttryck

En låg placering på energimärkningens skala från A till G, där A är mest energieffektivt. En vara eller byggnad i energiklass F drar alltså mycket energi.

Energiprincipen

substantiv

Fysikalisk lag som säger att energi inte kan skapas eller förstöras, bara omvandlas mellan olika former. I ett slutet system förblir totala energin konstant.

Energilagen

Energisk

adjektiv

Som är full av energi och kraft; aktiv, intensiv och driftig i sitt handlande.

LivfullKraftfull

Kemisk energi

substantiv

Energi som är lagrad i de kemiska bindningarna mellan atomer och molekyler. Den frigörs vid kemiska reaktioner, till exempel när bränsle förbränns.

Lägesenergi

substantiv

Fysikalisk term för den energi ett föremål har på grund av sin position i ett kraftfält, till exempel höjden ovanför marken i jordens gravitationsfält.

potentiell energi

Rörelseenergi

substantiv

Den energi en kropp har på grund av sin rörelse. Den beror på föremålets massa och hastighet och växer kraftigt när farten ökar.

kinetisk energi

Värmeenergi

substantiv

Den energi som är lagrad i atomers och molekylers oordnade rörelse; ett annat namn för termisk energi eller värme.

termisk energi

Hittar du inte det du söker?

Använd vår snabbsök för att hitta specifika definitioner eller föreslå ett nytt ord till lexikonet.

search
menu_book