Bläddra i lexikonet

Åtgärder man själv vidtar vid enklare sjukdom eller skada, eller hälso- och sjukvårdsåtgärd som vården bedömt att patienten kan utföra själv.

Juridisk term som innebär att endast en förälder har det rättsliga ansvaret för ett barn och ensam fattar beslut om till exempel skola, vård och pass.

Aktiviteter som främjar hälsa och förebygger ohälsa, till exempel motion, massage eller avslappning. Många arbetsgivare erbjuder ett skattefritt friskvårdsbidrag till sina anställda.

Att två vårdnadshavare, oftast föräldrar, tillsammans har det juridiska ansvaret för ett barn och gemensamt fattar viktiga beslut om barnet.

Vårdform där patienter med samma smittsamma sjukdom isoleras och vårdas tillsammans, åtskilda från övriga patienter, för att hindra smittspridning.

Samhällets verksamhet för att verkställa fängelsestraff och övervaka villkorligt frigivna och skyddstillsynsdömda. I Sverige sköts den av myndigheten Kriminalvården och omfattar häkte, fängelse och frivård.

Yrkesperson som städar och underhåller lokaler, till exempel kontor, skolor eller sjukhus.

Den praktiska och känslomässiga omsorg som ges för att vårda en sjuk, äldre eller hjälpbehövande person. Inom vården ett eget kunskapsområde som sjuksköterskor ansvarar för.

Vård och behandling som ges utan att patienten läggs in på sjukhus, till exempel besök på vårdcentral eller mottagning. Motsats till slutenvård.

Vårdfilosofi där patienten ses som en person med egna behov, resurser och vilja, och där vården planeras i partnerskap utifrån personens egen berättelse.