Bläddra i lexikonet

Utforska vårt omfattande bibliotek av svenska begrepp, slang och tekniska termer sorterat alfabetiskt.

”Tare”

Altare

substantiv

Upphöjd plats eller bord i en kyrka eller helgedom där gudstjänst förrättas och offer eller sakrament frambärs.

Offerbord

Asätare

substantiv

Djur som äter kadaver, alltså döda djur det inte självt har dödat. Hyenor, gamar och korpar är typiska asätare och fyller en viktig roll i näringskedjan.

KadaverätareNekrofag

Blottare

substantiv

Person, oftast en man, som av sexuell drift visar sina könsorgan för främlingar offentligt. Att blotta sig kan vara brottsligt och rubriceras som sexuellt ofredande.

Förvaltare

substantiv

Person som sköter och ansvarar för någon annans egendom, ekonomi eller verksamhet. Inom juridiken den som utses att bevaka en persons rättigheter och förvalta dennes tillgångar.

AdministratörGod man

Hi på alkoholmätare

uttryck

Visning som betyder att alkoholhalten i utandningsluften överstiger mätarens maximala mätområde, så att den inte kan visa ett exakt värde.

Hovmästare

substantiv

Person som leder serveringen på en restaurang och tar emot gästerna. Historiskt även en högre tjänare vid ett hov.

Inkräktare

substantiv

Person som utan tillåtelse tränger sig in på någon annans område eller egendom. Används även om en stat som invaderar ett annat land.

Objuden gästInträngling

Kättare

substantiv

Person som avviker från eller förnekar den vedertagna läran, särskilt inom religion. I överförd betydelse: någon som trotsar rådande åsikter.

AvfällingVillolärare

Medarbetare

substantiv

Person som arbetar tillsammans med andra på en arbetsplats; anställd eller kollega. Även någon som bidrar till ett gemensamt verk, till exempel en tidning.

KollegaAnställd

Översittare

substantiv

Person som utnyttjar sin styrka eller position för att trycka ner och dominera andra; mobbare.

MobbareTyrann

Tattare

substantiv

Starkt nedsättande och föråldrad benämning på resandefolket, en av Sveriges nationella minoriteter. Ordet uppfattas som ett skällsord; gruppen själv använder hellre "resande".

Vaktmästare

substantiv

Person som sköter praktiskt underhåll och service i en fastighet eller lokal, som reparationer, tillsyn och iordningställande. Kallas även fastighetsskötare.

Fastighetsskötare

Hittar du inte det du söker?

Använd vår snabbsök för att hitta specifika definitioner eller föreslå ett nytt ord till lexikonet.

search
menu_book