Bläddra i lexikonet

Rätten att fritt förfoga över sin egendom, exempelvis att använda, sälja eller överlåta den. Begränsningar i äganderätten kan följa av lag eller avtal.

Allas rätt att fritt vistas i naturen, plocka bär och svamp och tälta tillfälligt, oavsett vem som äger marken. Bygger på principen att inte störa och inte förstöra.

Rätten för alla vuxna medborgare att rösta i allmänna val, oavsett kön, inkomst eller samhällsklass. I Sverige infördes den stegvis kring 1918–1921.

Konsumentens lagstadgade rätt att ångra ett köp inom 14 dagar utan att ange skäl. Gäller främst distansavtal som näthandel och avtal utanför affärslokal.

Verkställa ett dödsstraff på någon; döda en dömd person enligt rättslig eller statlig ordning. Bildligt: rikta förödande kritik mot någon.

Som har laglig eller rimlig rätt till något. Även om något som är välgrundat och försvarbart, till exempel berättigad kritik.

Hyresgästens rätt att bo kvar i bostaden även om hyresvärden vill säga upp avtalet. Förstahandshyresgäster har starkt skydd; andrahandshyresgäster får skydd först efter mer än två års boende.

Rätten att mot en insats och en månadsavgift bo i en lägenhet som ägs av en bostadsrättsförening. Man äger en andel i föreningen, inte själva bostaden, som juridiskt räknas som lös egendom.

Rätt att lämna tillbaka en köpt vara och få en annan i stället, däremot inte pengarna tillbaka. Bytesrätt är frivillig och bestäms av butiken.

Den del av juridiken som reglerar förhållanden mellan privatpersoner och företag, till exempel avtal, köp samt familje- och arvsfrågor. Motsats till offentlig rätt.

Rätt som endast en person eller ett företag har; exklusiv rätt eller monopol att till exempel sälja en vara eller använda ett varumärke.

Rätten eller skälen för något att finnas till; det som motiverar en företeelses existens.

Upphovsmannens rätt till ersättning när ett originalkonstverk säljs vidare yrkesmässigt. Ersättningen är en andel av försäljningspriset och gäller även arvingar i 70 år efter dödsfallet.

Det rättssystem som reglerar förhållanden mellan stater, till exempel krig, fredsavtal, diplomati och mänskliga rättigheter. Bygger på traktat och internationell sedvänja.

Rätt att gå före andra i en viss situation. Inom bolagsrätt aktieägares rätt att teckna nya aktier vid nyemission; inom arbetsrätt en uppsagd arbetstagares rätt till återanställning.

Avgränsat tjänsteuppdrag som utförs av en ämbetsman, ofta utanför den ordinarie arbetsplatsen. Kan vara en högtidlig akt som vigsel eller dop, eller en åtgärd som besiktning eller lantmäteriförrättning.

Begrepp inom arvsrätt. Den som ärver med fri förfoganderätt får använda och sälja egendomen, men inte testamentera bort eller skänka den – den ska gå vidare till den först avlidnes arvingar.

Giftorätt är makars ömsesidiga rätt att vid skilsmässa eller dödsfall dela lika på giftorättsgods, i princip all egendom som inte gjorts enskild genom äktenskapsförord.

All egendom i ett äktenskap som inte gjorts till enskild egendom. Giftorättsgodset delas lika mellan makarna vid bodelning, oavsett vem som äger eller har betalat det.

Att koncentrera sig noga och vara mycket noggrann för att inte göra fel, särskilt vid en klurig eller känslig uppgift.

Allmän domstol i andra instans som prövar domar som överklagats från tingsrätten. Sverige har sex hovrätter.

Rätten att hyra en bostad av en hyresvärd mot en månadshyra, utan att äga den. Ofta även om själva lägenheten som upplåts på detta sätt.

Juridiskt skydd för det som skapats med intellektet, till exempel uppfinningar, varumärken, design och konstnärliga verk. Omfattar bland annat patent, upphovsrätt och varumärkesskydd.

Preteritum av verbet inrätta: att grunda, upprätta eller ordna något, exempelvis en tjänst, en myndighet eller en ny ordning.

Som är riktad rakt upp och ned, i samma riktning som ett lod faller; vertikal. Motsatsen till vågrätt.

Grundläggande fri- och rättigheter som alla människor anses ha, oavsett nationalitet, kön eller ursprung; slås fast i FN:s allmänna förklaring från 1948.

Juridisk rätt att använda någon annans egendom, oftast en fastighet, utan att äga den. Uppstår genom avtal och är tidsbegränsad, till exempel hyra eller arrende.

Det rättsområde som reglerar förhållandet mellan staten och enskilda samt myndigheternas verksamhet. Omfattar bland annat statsrätt, förvaltningsrätt och straffrätt. Motsats: civilrätt.

Orättvis behandling som kränker någon; en orättfärdig handling som tillfogar en person skada eller förödmjukelse.

Brott som innebär att man med våld eller hot angriper någon för att personen anmält, vittnat eller på annat sätt medverkat i en rättsprocess.

Avbildning av en person, särskilt av ansiktet, i form av målning, teckning eller fotografi. Används även om en målande skildring av någon i ord.

Rättslig process där en domstol prövar och avgör ett mål vid en förhandling.

Något man enligt lag, avtal eller moral har rätt till; en befogenhet eller frihet som tillkommer en person.

Förmåner och friheter som en person har laglig eller moralisk grund att kräva, till exempel mänskliga rättigheter eller rätten att rösta och uttrycka sin åsikt.

Person som känner sig orättvist behandlad och ägnar orimligt mycket tid åt att bestrida beslut, myndigheter och personer för att få rätt. Beteendet ses ofta som ett tecken på psykisk ohälsa.

Starkt engagemang och känsla för rättvisa; en djup övertygelse om vad som är rätt och fel. Driver ofta människor att reagera mot orättvisor.

Samlingen av domstolarnas tidigare avgöranden som vägleder hur lagar tolkas och tillämpas i framtida liknande fall. Räknas som en egen rättskälla.

Princip om att rättsskipning och myndighetsutövning ska vara förutsägbar, enhetlig och följa lagen, så att den enskilde skyddas mot godtyckliga ingrepp från staten.

Stat där den offentliga makten utövas under lagarna och alla är lika inför lagen. Medborgarna skyddas mot godtycke genom oberoende domstolar och tydliga rättsregler.

Samlingsbegrepp för de myndigheter som upprätthåller lag och rätt i ett land, till exempel polis, åklagare, domstolar och kriminalvård.