Bläddra i lexikonet

Den ränta i procent som betalas per år på ett lån eller ett sparande. Kallas även nominell ränta.

Extra ränta som en betalare måste erlägga när en faktura eller skuld betalas för sent. Enligt räntelagen är den referensräntan plus åtta procentenheter.

Den totala kostnaden för ett lån – ränta plus alla avgifter – uttryckt som en årlig räntesats på lånebeloppet. Fungerar som ett jämförpris och måste enligt lag anges vid marknadsföring av krediter.

Den ränta en bank betalar dig på pengar du sätter in på ett konto. Motsatsen till utlåningsränta, som är vad banken tar betalt för att låna ut pengar.

Inpränta betyder att genom upprepning noggrant lära in eller fästa något i någons minne, till exempel en regel eller ett värde.

Bankens officiellt annonserade ränta på till exempel bolån, innan eventuella rabatter. Den är vanligen högre än snitträntan som kunderna faktiskt får.

Regelbunden ersättning som betalas ut löpande, ofta livet ut, exempelvis för bestående inkomstförlust efter en arbetsskada eller trafikolycka.

Negativ ränta, alltså att den som sätter in eller lånar ut pengar måste betala i stället för att få avkastning. Används ibland av centralbanker för att stimulera ekonomin.

Den grundläggande årsräntan på ett lån, utan avgifter inräknade. Skiljer sig från effektiv ränta, som även omfattar avgifter och därför visar lånets totala kostnad.

Kostnaden för att låna pengar, eller avkastningen på utlånat eller sparat kapital. Anges vanligen i procent av beloppet per år.

Effekt där upplupen ränta läggs till kapitalet och själv börjar generera ränta. Sparande och investeringar växer därmed exponentiellt över tid i stället för linjärt.

Den ersättning (inlåningsränta) som banken betalar dig för pengarna du har på ditt sparkonto. Anges som en årlig procentsats och stiger oftast när Riksbankens styrränta höjs.

Mått på ett företags lönsamhet, det vill säga vinsten i förhållande till det investerade kapitalet. Anges oftast i procent.

Sveriges tidigare styrränta, den ränta Riksbanken använde för att styra ekonomin. Bytte 2022 namn till styrränta. Påverkar bankernas räntor på lån och sparande.

Ränta på ett lån som följer marknadsläget och kan ändras över tid, oftast justerad var tredje månad. Motsats till bunden ränta.

Den genomsnittliga ränta som en banks kunder faktiskt betalat på sina lån under en period, efter förhandlade rabatter. Ofta lägre än listräntan.

Den ränta en bank betalar på pengar som står insatta på ett sparkonto. Anges i procent per år och varierar med marknadsläget.

Den ränta som en centralbank fastställer för att styra ekonomin. Riksbanken använder styrräntan för att påverka andra räntor och hålla inflationen nära målet. Hette tidigare reporänta.

Ränteintäkter eller räntekostnader som hör till en period men ännu inte har betalats eller erhållits. Beloppet räknas upp löpande fram till betalningstillfället.