Bläddra i lexikonet

Likhet eller överensstämmelse mellan annars olika företeelser. Även ett resonemang som drar slutsatser utifrån sådana likheter.

Samlingsverk med utvalda texter, ofta dikter eller noveller, av en eller flera författare samlade i en bok.

Vetenskapen om människan – hennes ursprung, kultur, samhälle, språk och beteende, både i nutid och i det förflutna.

Läran om att himlakropparnas positioner och rörelser påverkar människor och händelser på jorden. Ligger till grund för horoskop och stjärntecken.

Vetenskapen om de levande organismerna – deras byggnad, funktion, utveckling och samspel med omgivningen. Omfattar allt från celler och bakterier till djur, växter och ekosystem.

Variationsrikedomen bland levande organismer, vanligen uppdelad i tre nivåer: mångfalden av arter, den genetiska variationen inom arter och mångfalden av ekosystem och naturtyper.

Märkning på hudvård och kosmetik som betyder att produkten testats på människor under en hudläkares överinseende. Det är ingen garanti mot reaktioner, bara att irritationsrisken kontrollerats.

Vetenskapen om hur organismer samspelar med varandra och med sin omgivande miljö, alltså sambanden mellan levande och icke-levande faktorer i naturen. I vardagligt tal används ordet ibland löst om miljö- och hållbarhetsfrågor.

Som rör ekologi eller samspelet mellan organismer och deras miljö. Vardagligt om livsmedel och varor: producerad utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel enligt regler för ekologisk produktion.

Den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling, som innebär att samhället hushållar med naturresurser och bevarar ekosystem inom gränserna för vad planeten långsiktigt klarar av.

Som rör ekologi eller naturens kretslopp. Om livsmedel och odling: framställt utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel, med hänsyn till miljön.

Ett mått på hur stor biologiskt produktiv yta en människa eller verksamhet kräver för sin konsumtion och för att ta hand om sitt avfall.

Kunskapsteori; den gren av filosofin som studerar kunskapens natur, ursprung och gränser – vad vi kan veta och hur.

Läran om orsakerna till sjukdomar; även själva orsaken eller uppkomstsättet till en sjukdom eller ett fenomen. Vanligt begrepp inom medicin och vetenskap.

Läran om djurs beteende och dess orsaker; en gren av biologin som studerar hur djur uppför sig i sin naturliga miljö.

Läran om läkemedel och andra substansers verkan på levande organismer, inklusive deras effekter, dosering och biverkningar.

Den gren av språkvetenskapen som studerar språkljudens funktion i ett språk, särskilt vilka ljud som är betydelseskiljande och hur de kombineras.

Läran om hur levande organismer och deras organ och vävnader fungerar och samverkar.

Läran om åldrandet och hur det påverkar människan biologiskt, psykologiskt och socialt. Skiljer sig från geriatrik, som är läkekonsten för äldre.

Läran om blodet, de blodbildande organen och deras sjukdomar. En medicinsk specialitet som omfattar bland annat leukemi, anemi och blödningsrubbningar.

Sammanhängande system av idéer, värderingar och mål för hur samhället bör vara och styras. Ligger ofta till grund för politiska partier och rörelser.

Som är ordnad efter tid, i den ordning händelserna inträffade. En kronologisk berättelse följer tidslinjen från början till slut.

(Tillfälligt) ställe att bo eller övernatta på; husrum, inkvartering. Används ofta i uttrycket "kost och logi" om mat och uppehälle.

Läran om principerna för korrekt och konsekvent tänkande. Används även vardagligt om själva det följdriktiga resonemanget, som i "det finns en viss logik i det".

Som gäller logik eller bygger på riktigt resonemang; följdriktig och förnuftsmässig.

Som följer förnuftets regler och hänger ihop på ett rimligt och konsekvent sätt. Något är logiskt när slutsatsen följer naturligt av förutsättningarna.

Kunskapen om och arbetet med att planera, styra och effektivisera flöden av varor, material och resurser – exempelvis transport, lagring och distribution. Används även bredare om praktisk samordning av komplicerade arrangemang.

Läran om ordens form och uppbyggnad; studiet av hur ord böjs och bildas av morfem. Används även om formlära inom biologin.

Samlingen av myter inom en kultur eller religion, samt läran om dessa. Myterna förklarar världens, gudarnas och människornas tillkomst, som i nordisk eller grekisk mytologi.

Som rör nervsystemet eller läran om nervsystemets sjukdomar (neurologi). Används ofta om sjukdomar och symtom som drabbar hjärna, ryggmärg och nerver.

Läran om tumörer och cancersjukdomar; den medicinska specialitet som utreder, behandlar och forskar om cancer.

Läran om det varande; den del av filosofin som undersöker vad som existerar och vilka grundläggande kategorier verkligheten består av.

Läran om hur sjukdom och skada förändrar kroppens normala funktioner. Förenar patologi (sjukdomslära) och fysiologi (kroppens funktioner).

Läran om sjukdomar och de förändringar de orsakar i kroppens vävnader och organ. En patolog undersöker bland annat vävnadsprover för att ställa diagnos.

Sjuklig; som hör till eller orsakas av sjukdom. I överförd betydelse om något sjukligt överdrivet, som patologisk svartsjuka eller lögnaktighet.

Vetenskapen om människans psyke och beteende – hur vi tänker, känner, minns och handlar. Även vardagligt om en persons sätt att fungera psykiskt.

Som har att göra med själslivet, tankar, känslor och beteenden eller med vetenskapen psykologi.

Vetenskapen om samhället och mänskligt samspel – hur grupper, institutioner och sociala strukturer uppstår, fungerar och förändras.

Logisk slutledning där en slutsats dras från två premisser, en översats och en undersats. Ett klassiskt deduktivt argument.

Läran om Gud och religion; det vetenskapliga studiet av religiös tro, heliga skrifter och lärosatser.