Bläddra i lexikonet

En person som är slående lik en annan; en dubbelgångare. I folktro och skräcklitteratur ett spöklikt dubbeljag som varslar om olycka.

Som inte varar utan måste ta slut eller förgås; obeständig och dödlig.

Egenskapen att vara förgänglig; att allt så småningom upphör, vissnar eller dör. Används ofta om livets och tingens obeständighet.

Person som tar sig fram till fots, särskilt i trafiken. Till skillnad från fordonsförare och cyklister rör sig fotgängaren på trottoarer och övergångsställen.

Lång och smal och ofta lite ostadig i kroppen; särskilt om en person. Beskriver en spinkig, ranglig kroppsbyggnad.

Allmänt rådande eller bruklig; vanligt förekommande och vedertaget inom ett område.

Tanken att livet och allt jordiskt är tillfälligt och förgår. Ett centralt tema i konstmotivet vanitas och i påminnelsen memento mori.

Som går att nå, få tag på eller använda; anträffbar eller åtkomlig. Används även om utformning som fungerar för personer med funktionsnedsättning.

I vilken grad något går att nå, använda eller ta del av. Används ofta om hur väl miljöer, tjänster och information fungerar för personer med funktionsnedsättning.

Socialt sällskap med andra människor; det att umgås och ha kontakt. Avser även den krets av personer man umgås med.