Bläddra i lexikonet

Italienskt avskedsuttryck som betyder "på återseende" eller "hej då". Används när man tar farväl, på svenska ofta i en något lekfull eller högtidlig ton.

Ekonomisk ersättning som en anställd får vid uppsägning eller avslutad anställning, ofta motsvarande flera månadslöner.

Ålderdomlig och högtidlig form av "er" (ert, era). Användes förr i tilltal, som i "Eder tillgivne". Är även pluralform av substantivet ed.

Som rör en förbundsstat eller centralmakten i en federation av delstater. Används om länder som USA och Tyskland, men inte enhetsstater som Sverige.

Förbundsstat där flera delstater förenas under en gemensam centralmakt men behåller visst självstyre. Används även om sammanslutningar av organisationer.

Ära, gott anseende och värdighet; den aktning en person åtnjuter för sitt moraliska uppförande. Handlar både om omvärldens respekt och om den egna stoltheten.

Ärlig och pålitlig; som följer god moral och inte fuskar eller bedrar. Kan också betyda anständig eller hyfsad, som en hederlig lön.

Förtryck och kontroll av en persons liv, ofta inom familjen, med hänvisning till släktens heder. Drabbar särskilt flickors och kvinnors frihet.

Lärarens bord eller pulpet i en skolsal, ofta placerad längst fram i klassrummet. Förr även talarstol.

Samlingsnamn inom meteorologin för vatten i flytande eller fast form som faller från atmosfären till marken, till exempel regn, snö, hagel och duggregn.

Förlust i en tävling, strid eller konflikt; motsatsen till seger. Används både bokstavligt om matcher och krig och bildligt om misslyckanden.

Mansnamn; en nordisk, framför allt dansk och äldre svensk, form av Peter. Namnet betyder "sten" eller "klippa".

Pluralform av sed; vanor och traditioner, alltså etablerade sätt att bete sig i ett samhälle. Förekommer ofta i uttrycket "seder och bruk".

Läkemedelsbehandling som sänker en patients medvetandegrad för att skapa lugn eller lätt sömn. Används vid mindre ingrepp, i intensivvård och ibland i livets slutskede.

Senare, längre fram eller med tiden. Används för att berätta vad som hände efter en viss tidpunkt, ofta i formellt eller berättande språk.

Den oskrivna hederskodex som kriminella påstås följa mot varandra, till exempel att inte ange varandra eller ge sig på svaga och oskyldiga.

Den person som det är fråga om i sammanhanget. Används ofta formellt när man vill undvika att ange kön eller namn.

Som det tillkommer eller bör vara; tillbörlig och korrekt. Förekommer mest i formellt och byråkratiskt språk, som i "med vederbörlig hänsyn".

Hämnd eller straff som någon utkräver som svar på en oförrätt. Även gottgörelse eller ersättning.

Ekonomisk ersättning eller motprestation som en part ger för något, till exempel betalning vid ett köp. Krävs ofta för att ett avtal ska vara bindande.

Att med argument eller bevis visa att ett påstående är felaktigt; att motbevisa.

Svår möda, prövning eller motgång som man tvingas utstå. Ett högtidligt och något ålderdomligt ord, ofta i plural om livets påfrestningar.

Allmänt accepterad och bruklig; sådan som blivit fast etablerad eller godtagen inom ett område, oavsett om den är objektivt riktig.

Som väcker stark avsky eller motvilja; vidrig, äcklig eller moraliskt förkastlig.