Bläddra i lexikonet

Utforska vårt omfattande bibliotek av svenska begrepp, slang och tekniska termer sorterat alfabetiskt.

”Barn”

Barnfattigdom

substantiv

Fattigdom som drabbar barn; att barn växer upp i hushåll med små ekonomiska resurser.

Barnfridsbrott

substantiv

Brott som innebär att ett barn tvingas bevittna vålds- eller sexualbrott mot en närstående, till exempel en förälder. Det är ett eget brott i Sverige sedan den 1 juli 2021.

Barnhus

substantiv

Äldre benämning på en inrättning där föräldralösa eller övergivna barn uppfostrades och undervisades. Föregångare till ordet barnhem.

Barnhem

Barnkonventionen

substantiv

FN:s konvention om barnets rättigheter, antagen 1989. Den fastställer barns rättigheter i 54 artiklar och gäller sedan 1 januari 2020 som svensk lag.

Barnmorska

substantiv

Legitimerad vårdutbildad person som ger stöd och vård vid graviditet, förlossning och eftervård och som även arbetar med preventivmedel och kvinnohälsa.

Jordemor

Barnomsorg

substantiv

Det offentligas omsorg om barn medan föräldrarna arbetar eller studerar, till exempel förskola och fritidshem.

FörskolaFörskoleverksamhet

Barnslig

adjektiv

Som beter sig (alltför mycket) som ett barn; omogen. Kan också syfta på något som hör barndomen till.

InfantilOmogen

Måndagsbarn

uttryck

Person född på en måndag. Enligt gammal folktro – från ramsan "Måndagsbarn har fagert skinn" – sägs ett måndagsbarn vara vackert, milt och godhjärtat.

Maskrosbarn

substantiv

Barn som trots svåra uppväxtförhållanden, exempelvis missbruk eller försummelse hemma, ändå utvecklas väl och klarar sig bra i livet. Bilden anspelar på maskrosen som kan växa upp genom asfalt.

Särkullbarn

substantiv

Barn som bara den ena maken i ett äktenskap är förälder till, alltså barn från en tidigare relation. Har rätt att få ut sitt arv direkt när föräldern dör.

Hittar du inte det du söker?

Använd vår snabbsök för att hitta specifika definitioner eller föreslå ett nytt ord till lexikonet.

search
menu_book