Bläddra i lexikonet

Ett utropstecken efter ett tal betecknar fakultet: produkten av alla heltal från 1 upp till talet. Exempelvis är 5! = 1·2·3·4·5 = 120. Vanligt inom kombinatorik.

Det matematiska tecknet ≠, ett likhetstecken med ett snedstreck över, betyder 'inte lika med'. Det visar att två värden eller uttryck är skilda åt, till exempel 3 ≠ 5.

Matematiskt tecken som betyder "är inte lika med" eller "skilt från". Anger att två uttryck eller värden inte har samma värde.

Matematiskt tecken som anger att ett värde är mindre än eller lika med ett annat. Skrivs till exempel x ≤ 5, vilket betyder att x är högst 5.

Matematiskt tecken som anger att ett värde är större än eller lika med ett annat. Skrivs till exempel x ≥ 18, vilket betyder att x är minst 18.

Förhållande där två delar är exakt lika stora; uttalas 'ett till ett'. I skala 1:1 är avbildningen lika stor som verkligheten, och ett 1:1-möte sker en mot en.

Matematisk beteckning för fakulteten av talet 3, det vill säga 3×2×1=6. Används inom kombinatorik för att räkna antalet sätt att ordna objekt.

Att lägga ihop två eller flera tal eller storheter till en summa; inom matematiken utföra addition.

Räknesätt där två eller flera tal läggs ihop till en summa.

Sammanslagen eller hopräknad till en helhet; som visar summerade totalvärden i stället för enskilda delar. Vanligt om data och statistik.

Den gren av matematiken som använder bokstäver och symboler för att representera tal och uttrycka allmänna räkneregler och samband.

Hur stor en del är i förhållande till en helhet. Inom ekonomi även den del en delägare äger i exempelvis ett bolag eller andelslag.

Ytmått som motsvarar 100 kvadratmeter. Hundra ar utgör en hektar. Används främst inom lantmäteri och vid arealberäkningar.

Storleken på en yta, mätt i kvadratmeter eller motsvarande. Anger hur stort ett tvådimensionellt område är, till exempel golvytan i ett rum.

Storleken på en yta mätt i kvadratenheter, till exempel en åkers, en sjös eller en byggnads area.

Den gren av matematiken som behandlar tal och de fyra räknesätten: addition, subtraktion, multiplikation och division.

Som hör till eller rör aritmetik, dvs. räkning med tal och grundläggande räknesätt som addition, subtraktion, multiplikation och division.

Som saknar symmetri; ojämnt fördelad så att de två sidorna inte är varandras spegelbild. Används även om förhållanden där parterna har olika förutsättningar.

Ändra ett tal till ett närliggande, jämnare värde. Kan även betyda att avsluta något, som ett möte eller ett samtal.

Skillnad mellan ett förväntat eller önskat värde och det som faktiskt observeras. Används också om något som skiljer sig från det normala.

En grundsats som antas vara sann utan bevis och som ligger till grund för vidare resonemang inom matematik och logik.

Inom geometrin den sammanlagda arean av alla ytor som omsluter en tredimensionell kropp. Den böjda delytan av till exempel en cylinder eller kon kallas i stället mantelarea.

Att räkna ut eller uppskatta något, till exempel en summa, kostnad eller tidpunkt, med hjälp av matematik eller en bedömning.

Inom geometrin en stråle eller linje som delar en vinkel i två lika stora delar. Varje punkt på bisektrisen har samma avstånd till vinkelns båda sidor.

Inom matematiken ett tal skrivet som en kvot, till exempel 3/4, med en täljare över och en nämnare under bråkstrecket. Betyder även gräl eller oväsen.

Sättet att skriva ett rationellt tal som en kvot mellan två heltal, till exempel 3/4 istället för 0,75.

Förkortning för engelskans calculator, alltså miniräknare eller kalkylator. Vanlig i app- och programnamn, till exempel kalkylprogrammet LibreOffice Calc.

SI-prefix med symbolen c som betyder hundradel (10⁻²), som i centimeter och centiliter.

Ungefär; markerar att en uppgift om mängd, tid eller antal är en uppskattning och inte exakt. Förkortas ofta "ca".

Förkortning för centimeter, en hundradels meter. En vanlig längdenhet i SI-systemet för att mäta mindre avstånd.