Bläddra i lexikonet

Att bortse från detaljer för att lyfta fram det väsentliga; att bilda ett allmänt begrepp ur enskilda fall. Inom programmering: att dölja komplexitet bakom ett enklare gränssnitt.

Som bara kan uppfattas i tanken, inte med sinnena; motsatsen till konkret. Om konst: icke föreställande. Används i vardagligt tal även om resonemang som är allmänt hållna och svåra att greppa.

Inom grammatiken den som utför handlingen i en sats, den handlande. I filosofi och medicin även en verkande kraft eller ett verksamt ämne.

Person som anser att det inte går att veta om någon gud eller högre makt finns. Till skillnad från en ateist förnekar agnostikern inte gud, utan menar att frågan inte kan avgöras.

Osjälviskhet; att handla för andras bästa utan tanke på egen vinning. Motsatsen till egoism.

Tillstånd där statsmakt och styrande auktoritet saknas. I vardagligt tal: oordning och kaos när lagar inte upprätthålls; bland anarkister tvärtom en positiv vision om ett samhälle utan tvingande överhet.

Skäl som anförs för eller emot en ståndpunkt i en diskussion eller debatt. Ett argument bygger på fakta, bevis eller logik och syftar till att övertyga.

Person som inte tror på någon gud eller gudars existens. Skiljer sig från agnostikern, som menar att frågan inte går att avgöra.

Inom hinduismen själen eller det innersta, sanna jaget i varje levande varelse. Anses ytterst vara identisk med världssjälen Brahman och leva vidare genom återfödelser.

Självständighet eller självbestämmande; rätten eller förmågan att styra sig själv utan kontroll utifrån. Används om stater och regioner med självstyre såväl som om individers personliga oberoende.

En tankekonstruktion eller idé som används för att förstå och beskriva verkligheten. I dagligt tal också detsamma som ett ord eller en term.

Latinskt uttryck som brukar översättas "fånga dagen". Uppmaning att ta vara på stunden och njuta av nuet i stället för att oroa sig för morgondagen.

Hänsynslöst likgiltig inför andras känslor; som misstror människors goda avsikter.

Valsituation där samtliga alternativ medför svårigheter eller oönskade konsekvenser; ett svårlöst problem.

Samtal, debatt eller resonemang kring ett visst ämne. Inom vetenskapen även det språkbruk och de ramar som styr vad som går att säga och tänka inom ett område.

Eftersträvansvärt och gott karaktärsdrag; moralisk förträfflighet eller sedlig egenskap som anses värdefull. Inom filosofin avser begreppet sinnets inriktning mot det goda.

Kortvarig, flyktig; som bara varar en dag eller mycket kort tid.

Vetenskapen om hur organismer samspelar med varandra och med sin omgivande miljö, alltså sambanden mellan levande och icke-levande faktorer i naturen. I vardagligt tal används ordet ibland löst om miljö- och hållbarhetsfrågor.

Läran om det sköna – den gren av filosofin som studerar skönhet, konst och sinnliga upplevelser. I vardagligt tal även en sak eller stils visuella uttryck och formspråk.

Som rör skönhet, konst och sinnlig upplevelse; tilltalande för sinnena. Inom filosofin det som handlar om smak och det sköna.

Inom retoriken talarens trovärdighet och auktoritet – ett av Aristoteles tre övertygande medel, vid sidan av logos och pathos.

Läran om moral; den teoretiska reflektionen över vad som är rätt och fel, gott och ont. I vardagligt språk används ordet ofta liktydigt med moral, som i uttrycket "etik och moral".

Iakttagbar företeelse eller händelse. Används även om en person med exceptionell begåvning.

Vetenskap och tänkande som systematiskt undersöker grundläggande frågor om kunskap, existens, värden och medvetande. Kan även betyda en persons grundläggande inställning eller livssyn.

Människans förmåga till tänkande, gott omdöme och sunt beslutsfattande; den del av psyket som ger upphov till logisk tanke. Centralt begrepp inom filosofin.

Swahili för "inga bekymmer" eller "inga problem". Känt i Sverige genom Disneyfilmen Lejonkungen (1994), där det står för en bekymmersfri livsfilosofi. I Östafrika används frasen i praktiken mest gentemot turister.

Den grekiskpräglade kultur som spreds runt Medelhavet och Orienten efter Alexander den stores död 323 f.Kr.; även tidsepoken fram till omkring 30 f.Kr.

Som utgår från en helhetssyn där delarna förstås utifrån sin plats i helheten. Bygger på tanken att helheten är större än summan av delarna och inte kan förstås utan sitt sammanhang.

Övermod; överdriven självsäkerhet som ofta föregår ett fall. I den grekiska tragedin det övermod som utmanar gudarna och oundvikligen straffas.

Eftersträvansvärt mönster eller högsta mål; en föreställning om det fullkomliga som man strävar mot. Även som adjektiv: fullkomlig, perfekt anpassad.