Bläddra i lexikonet

Utforska vårt omfattande bibliotek av svenska begrepp, slang och tekniska termer sorterat alfabetiskt.

U

U.p.a.

uttryck

Äldre svensk juridisk förkortning för "utan personligt ansvar", som skrevs ut i namnet på ekonomiska föreningar för att visa att medlemmarna inte ansvarade personligen för föreningens skulder.

Underhåll

substantiv

Skötsel och reparation som håller något i gott skick. Även regelbunden ekonomisk ersättning för någons försörjning, till exempel underhåll till barn.

SkötselDrift

Underhållsstöd

substantiv

Ekonomiskt stöd som Försäkringskassan betalar till ett barn när en förälder inte bor med barnet och inte betalar underhållsbidrag.

Underlåtenhet

substantiv

Det att låta bli att göra något man borde ha gjort; försummelse. Inom juridiken kan en underlåtenhet att handla i vissa fall vara straffbar.

FörsummelseUnderlåtande

Underskott av kapital

uttryck

Skattemässig situation som uppstår när en persons kapitalutgifter, exempelvis ränteutgifter och förluster på värdepapper, överstiger kapitalinkomsterna under ett år. Underskottet ger skattereduktion i deklarationen.

kapitalunderskott

Underskrift

substantiv

Namn eller signatur som skrivs under ett dokument för att bekräfta eller godkänna innehållet, ofta med juridisk betydelse.

namnteckningpåskrift

Undertecknad

uttryck

Formellt och ofta lätt skämtsamt sätt att säga 'jag' om sig själv, vanligt i brev och texter. Syftar ursprungligen på den som skrivit under ett dokument.

Jag

Uppehållsrätt

substantiv

EU/EES-medborgares rätt att vistas och bo i ett annat EU-land utan uppehållstillstånd, förutsatt att man arbetar, studerar eller kan försörja sig. Efter fem år kan den bli permanent.

Uppehållstillstånd

substantiv

Myndighetsbeslut som ger en utländsk medborgare rätt att bo och vistas i Sverige under en viss tid eller permanent.

Uppgörelse

substantiv

Överenskommelse eller avtal som avslutar en tvist eller affär. Kan också betyda en hätsk konfrontation eller ett slutligt avgörande mellan parter.

ÖverenskommelseAvtal

Upphandling

substantiv

Process där en organisation, ofta offentlig, köper in varor eller tjänster genom att begära in och utvärdera anbud enligt fastställda regler.

Inköp

Upphäva

verb

Förklara något ogiltigt eller avskaffa det, till exempel en lag eller ett beslut. Kan även betyda att utstöta ett kraftigt ljud.

avskaffaannullera

Upphovsman

substantiv

Person som har skapat något, till exempel ett konstverk, en text eller en uppfinning – den som är upphov till ett verk. Inom juridiken den som innehar upphovsrätten.

SkapareFörfattare

Upphovsrätt

substantiv

Den ensamrätt en upphovsperson har att förfoga över sitt skapade verk, till exempel en text, bild eller musik. Uppstår automatiskt och gäller i 70 år efter upphovspersonens död.

Copyright

Upplåta

verb

Att ställa något till någons förfogande, låta någon få använda det. Används ofta om att hyra ut bostad eller upplåta mark.

överlåtatillhandahålla

Upplåtelse

substantiv

Juridisk term för när en ägare ger någon annan en tidsbegränsad rätt att nyttja egendom utan att äganderätten överlåts, till exempel genom uthyrning eller lån.

UthyrningUtlåning

Upplopp

substantiv

Tumultartad folksamling som med våld sätter sig upp mot ordningsmakten; kravaller. Inom sport betecknar ordet även slutsträckan fram mot mål i ett lopp.

kravallertumult

Upprätta

verb

Att utarbeta eller sätta upp något, till exempel ett avtal eller en institution. Att upprätta någon kan även betyda att återupprätta personens heder.

utarbetaetablera

Upprättelse

substantiv

Allmänt erkännande att anklagelser mot någon varit orättvisa, och återställande av personens anseende och heder.

RehabiliteringGottgörelse

Upprätthålla

verb

Att bevara något eller se till att det fortsätter att gälla. Att upprätthålla ordningen, en standard eller en kontakt.

bevaravidmakthålla

Uppsägning

substantiv

Formellt upphävande av en anställning, ofta från arbetsgivarens sida. Avser även uppsägning av andra avtal, som hyres- eller låneavtal.

uppsägelseavskedande

Uppsägningstid

substantiv

Den tid som löper från att en anställning eller ett avtal sägs upp till dess att det upphör att gälla. Regleras i lag eller avtal.

Uppsåt

substantiv

Avsikt att utföra en viss handling. Inom straffrätten innebär uppsåt att gärningsmannen handlat medvetet, vilket oftast krävs för att kunna dömas för ett brott.

AvsiktMening

Uppskov

substantiv

Beslut att skjuta upp något till en senare tidpunkt, till exempel en betalning, ett möte eller en åtgärd. Inom skatterätten avser ordet att skjuta upp beskattningen av vinst vid bostadsförsäljning.

anståndförlängning

Uppvigling

substantiv

Att uppmana eller förleda andra till brott, olydnad mot myndighet eller uppror. Uppvigling är ett brott enligt svensk lag.

Agitation

Urkund

substantiv

Skriftlig handling som upprättats för att tjäna som bevis om något av rättslig betydelse, till exempel ett kontrakt, testamente eller protokoll.

HandlingDokument

Urkundsförfalskning

substantiv

Brott som innebär att man framställer en falsk handling eller ändrar en äkta urkund för att vilseleda, till exempel förfalskar ett intyg eller en namnteckning.

Dokumentförfalskning

Utanför detaljplan

uttryck

Beskriver mark eller en fastighet som ligger utanför ett område med gällande detaljplan. Bygglov prövas då individuellt, med både större frihet och mer osäkerhet.

Utebliven

adjektiv

Som mot förväntan inte inträffade eller kom till stånd; om en person, ett resultat eller en händelse som saknas.

Utfärda

verb

Att officiellt skriva ut, utställa eller offentliggöra något, till exempel ett intyg, en lag, en order eller en varning.

UtställaUtge

Hittar du inte det du söker?

Använd vår snabbsök för att hitta specifika definitioner eller föreslå ett nytt ord till lexikonet.

search
menu_book