Bläddra i lexikonet

ECT (elektrokonvulsiv terapi), även kallat elbehandling, är en psykiatrisk behandling där ett kontrollerat epileptiskt anfall framkallas med elektrisk stimulering under narkos. Används främst vid svår depression.

Förkortning för elektroencefalografi, en undersökning som registrerar hjärnans elektriska aktivitet med elektroder på skalpen. Används främst för att utreda epilepsi.

Den kliniska diagnosen för depression, med nedstämdhet eller minskad glädje under minst två veckor tillsammans med symtom som sömnstörning, trötthet och skuldkänslor. Kallas även egentligt depressivt syndrom.

Åtgärder man själv vidtar vid enklare sjukdom eller skada, eller hälso- och sjukvårdsåtgärd som vården bedömt att patienten kan utföra själv.

Förkortning för elöverkänslighet (engelska electrohypersensitivity), en rapporterad känslighet för elektromagnetiska fält som ger symtom som huvudvärk och trötthet. Tillståndet är omdiskuterat inom forskningen.

Förkortning för emotionellt instabilt personlighetssyndrom, tidigare kallat borderline. Innebär svårigheter att hantera starka känslor, impulsivitet och instabila relationer.

Läkarbeslut om att inte påbörja hjärt-lungräddning om en patients hjärta stannar, ofta i livets slutskede. Beslutet gäller endast återupplivning och påverkar inte övrig vård.

Uttömning av sädesvätska genom urinröret hos mannen, oftast i samband med orgasm. Kallas även utlösning eller sädesuttömning.

Elektrokardiogram; en undersökning som registrerar hjärtats elektriska aktivitet och visar den som en kurva, för att upptäcka hjärtproblem.

Inflammation i huden som gör den torr, röd, kliande och ibland sprucken. En av de vanligaste hudsjukdomarna, ofta kronisk och återkommande.

Planerad och icke brådskande, särskilt om kirurgi; ett ingrepp som bestäms i förväg och inte utförs akut.

Mineraler med elektrisk laddning, som natrium, kalium, magnesium och kalcium, lösta i kroppsvätskor. De reglerar vätskebalans, nervsignaler och muskelkontraktioner.

Fullständigt avlägsnande eller uteslutning av något. Används bland annat inom medicin, matematik och tävlingssammanhang.

Tidigt utvecklingsstadium av en flercellig organism efter befruktningen; hos människan fostret under de första åtta veckorna. Bildligt: något i sin linda.

Förkortning med flera betydelser. Vanligast i Sverige är elektrisk muskelstimulering (EMS-träning), där elektriska impulser får musklerna att dra ihop sig. Kan även avse posttjänsten Express Mail Service.

Två tvillingar som utvecklats ur samma befruktade ägg och därför har identiska arvsanlag. Kallas även identiska tvillingar.

Som är begränsad till eller ständigt förekommer inom ett visst geografiskt område eller en befolkning. Används om arter i biologin och om sjukdomar i medicinen.

Som har inre orsaker eller bildas inifrån kroppen eller systemet självt. Motsats till exogen, som kommer utifrån.

Som rör de körtlar och hormoner som utsöndras direkt ut i blodet, det så kallade endokrina systemet. Endokrina körtlar är till exempel sköldkörteln och binjurarna.

Den medicinska specialitet som rör hormonsystemet och de inre körtlarna samt utredning och behandling av hormonella sjukdomar som diabetes och sköldkörtelrubbningar.

Kronisk sjukdom där vävnad som liknar livmoderslemhinnan växer utanför livmodern och ofta orsakar smärta och menstruationsbesvär.

Medicinsk undersökning där läkaren ser kroppens inre via en böjlig slang med kamera som förs in genom en kroppsöppning. Samlingsnamn för bland annat gastroskopi och koloskopi.

Som rör tarmkanalen, särskilt om tillförsel av näring via mag-tarmkanalen, till exempel genom en sond. Motsatsen är parenteral, det vill säga tillförsel direkt i blodet.

Ett protein som fungerar som biologisk katalysator och påskyndar kemiska reaktioner i kroppen utan att själv förbrukas. Livsnödvändigt för bland annat matsmältningen.

Snabb och omfattande spridning av en smittsam sjukdom inom ett område eller en befolkning under en begränsad tid. Når spridningen flera världsdelar talar man i stället om en pandemi.

Läran om hur, varför och var sjukdomar uppstår och sprids i en befolkning. Studerar sjukdomars förekomst, orsaker och förlopp.

Sammanfattande journalanteckning som avslutar en vårdperiod. Den summerar sjukhistoria, undersökningar, behandling och diagnos, oftast när patienten skrivs ut.

En neurologisk sjukdom där återkommande anfall orsakas av tillfälligt onormal elektrisk aktivitet i hjärnan.

Blodprovsvärde som anger den genomsnittliga mängden hemoglobin i varje röd blodkropp (Mean Corpuscular Hemoglobin). Används för att utreda blodbrist.

Fysiologiskt tillstånd då penis blir blodfylld, styv och förstorad. Utlöses av nervsignaler som vidgar blodkärlen i svällkropparna.

Läran om samspelet mellan människan, arbetet och arbetsmiljön. Handlar om att anpassa redskap, arbetsställningar och miljö efter kroppens och psykets förutsättningar, ofta för att förebygga belastningsskador.

Röda blodkroppar; cellerna som med hjälp av hemoglobin transporterar syre från lungorna ut till kroppens vävnader och för koldioxid tillbaka. De ger blodet dess röda färg.

Högt blodtryck utan känd bakomliggande orsak, även kallat primär hypertoni. Står för 80–90 procent av alla fall av högt blodtryck.

Läran om orsakerna till sjukdomar; även själva orsaken eller uppkomstsättet till en sjukdom eller ett fenomen. Vanligt begrepp inom medicin och vetenskap.

Avsiktligt framkallad död för att lindra outhärdligt lidande hos en obotligt sjuk person, oftast på egen begäran. Kallas även dödshjälp och är en omdebatterad fråga inom medicinsk etik.

EVF står för erytrocytvolymfraktion, även kallat hematokrit. Det är ett blodprov som visar hur stor andel av blodets volym som utgörs av röda blodkroppar, ofta angivet i procent.

Vetenskapligt stöd eller bästa tillgängliga faktaunderlag för en slutsats. Används särskilt inom vård och forskning – ett behandlingssätt med stark evidens har visat sig fungera i systematiska studier.

Som bygger på bästa tillgängliga vetenskapliga bevis. Används särskilt om vård och metoder där beslut grundas på forskning snarare än tradition eller tyckande.

Akut försämring eller skov i ett pågående sjukdomsförlopp, med tillfälligt förvärrade symtom. Begreppet används ofta om lungsjukdomen KOL.

Att kirurgiskt skära bort och avlägsna vävnad, till exempel en tumör eller hudförändring. Termen används ofta i patologi- och operationsrapporter.

Kirurgiskt ingrepp där en vävnadsdel, till exempel en tumör eller hudförändring, skärs bort helt.

Avlägsna döda hudceller från hudens yttersta lager, antingen mekaniskt med skrubb eller kemiskt med syror. Används främst inom hudvård och kosmetik.

Som kommer utifrån eller har sitt ursprung utanför det som beskrivs, motsatsen till endogen.

EXP på en läkemedelsförpackning står för utgångsdatum. Läkemedlet är hållbart till och med den angivna månadens sista dag.

Medicinsk term för avvaktande hållning, där läkaren följer sjukdomsförloppet utan att sätta in behandling direkt, i väntan på att se om tillståndet förbättras av sig självt.

Uttagning eller utdragning av något. Inom tandvården att dra ut en tand; inom kemin en metod att skilja ut ett ämne genom att fördela det mellan två faser.

Kroppens yttre delar, i synnerhet armar och ben.