Bläddra i lexikonet

Kortvarig, flyktig; som bara varar en dag eller mycket kort tid.

Det att tänka igenom något noga; begrundande och reflektion, särskilt innan man handlar eller efter att något har hänt.

Egenvärde är det värde något eller någon har i sig självt, oberoende av nytta eller andras uppfattning. Inom psykologin syftar det ofta på en persons självkänsla och medvetenhet om egna behov.

Att sätta sina egna intressen och behov främst, ofta på andras bekostnad. Inom filosofin betecknar det även läran att egennyttan styr eller bör styra handlandet.

Vetenskapen om hur organismer samspelar med varandra och med sin omgivande miljö, alltså sambanden mellan levande och icke-levande faktorer i naturen. I vardagligt tal används ordet ibland löst om miljö- och hållbarhetsfrågor.

Om en egenskap som uppstår hos en helhet men inte går att härleda direkt från de enskilda delarna var för sig. Används inom filosofi och vetenskap om komplexa system.

Kunskapsteoretisk riktning som ser sinneserfarenheten som den främsta källan till kunskap om verkligheten, i motsats till rationalismen.

En entitet är något som existerar och kan urskiljas som en avgränsad enhet – ett ting, en idé eller en organisation. Begreppet används inom filosofi, juridik och IT, där det ofta betecknar ett objekt i en databas.

Anhängare av filosofen Epikuros lära; numera oftast en förfinad livsnjutare som värdesätter njutning med måtta, särskilt god mat och dryck.

Antik filosofisk lära efter Epikuros som ser måttfull njutning och frånvaro av smärta och oro som det högsta goda. I vardagsspråk även en livsnjutares förkärlek för sinnliga nöjen.

Som rör kunskap eller vetande, särskilt frågor om hur vi vet det vi vet. Vanligt begrepp inom filosofin.

Kunskapsteori; den gren av filosofin som studerar kunskapens natur, ursprung och gränser – vad vi kan veta och hur.

Latin för "alltså" eller "därför". Markerar en slutsats som logiskt följer av det föregående, som i Descartes "cogito ergo sum".

Avsedd endast för en liten krets invigda; svårtillgänglig och hemlig. Används om dolda läror men även allmänt om svårbegriplig kunskap.

Det mest väsentliga och grundläggande i något; själva kärnan. Även ett koncentrerat extrakt av smak eller doft, som vaniljessens.

Person som fäster stor vikt vid det sköna och vid estetiska värden. Vardagligt även elev på det estetiska gymnasieprogrammet.

Läran om det sköna – den gren av filosofin som studerar skönhet, konst och sinnliga upplevelser. I vardagligt tal även en sak eller stils visuella uttryck och formspråk.

Som rör skönhet, konst och sinnlig upplevelse; tilltalande för sinnena. Inom filosofin det som handlar om smak och det sköna.

Inom retoriken talarens trovärdighet och auktoritet – ett av Aristoteles tre övertygande medel, vid sidan av logos och pathos.

Retorikens tre grundläggande sätt att övertyga, enligt Aristoteles: ethos (talarens trovärdighet), pathos (känslor) och logos (logik och fakta).

Läran om moral; den teoretiska reflektionen över vad som är rätt och fel, gott och ont. I vardagligt språk används ordet ofta liktydigt med moral, som i uttrycket "etik och moral".

Som rör etik och moral, eller som är förenligt med goda moraliska principer.

Neutrumform av etisk: som rör etik och moral, det vill säga frågor om rätt och fel, gott och ont. Något etiskt är förenligt med god moral.

Inom retoriken talarens trovärdighet och karaktär – ett av tre övertygelsemedel vid sidan av patos och logos. Även en grupps grundläggande värderingar och anda.

Rätten eller skälen för något att finnas till; det som motiverar en företeelses existens.

Filosofisk riktning som sätter den enskilda människans existens, frihet och ansvar i centrum. Människan är fri att forma sig själv genom sina val; "existensen föregår essensen".

Som rör eller är avgörande för människans existens, ofta frågor om liv, död och meningen med tillvaron.

Att finnas till, vara verklig eller ha en faktisk tillvaro.