Bläddra i lexikonet

Äldre svenskt ord för fågelbo eller rede, särskilt ett bo av kvistar och gräs där fåglar ruvar sina ägg. Används numera mest i äldre texter och som korsordssvar.

Bete kan betyda gräs eller mark där boskap betar, ett lockmedel på en fiskekrok, eller en lång framskjutande tand hos djur som elefant och vildsvin.

Obestämd pluralform av bi, den flygande insekten som samlar nektar och pollen och pollinerar blommande växter. Bin lever ofta i samhällen och kan producera honung.

En blå rosett flätad i en hästs svans signalerar att hästen är en hingst. Ryttare och besökare bör hålla avstånd, särskilt med ston som är brunstiga.

Att råma högt och utdraget som en ko. Vardagligt och nedsättande även: att gråta högljutt och okontrollerat.

Husdjur som föds upp för kött, mjölk, hudar eller arbete, framför allt nötkreatur. Ordet används kollektivt om en gårds samlade kreatur.

Att avge ett dovt, lågfrekvent surrande ljud, till exempel en motor eller en björn. Kan även syfta på att tala lågmält och missnöjt.

Bugonia är en antik myt och rituell praxis, framför allt beskriven av den romerske poeten Vergilius, om att bin uppstår spontant ur en död oxes kadaver.

Nedsättande om hund av oklar eller blandad ras, eller om en obehaglig hund. Ordet är vardagligt och klart negativt; använd det inte om någons älskade husdjur.