Vad betyderBrumma

verbDjurSpråk

Definition

Att avge ett dovt, lågfrekvent surrande ljud, till exempel en motor eller en björn. Kan även syfta på att tala lågmält och missnöjt.

Exempelmeningar

  • “

    Motorn brummade lugnt i bakgrunden.

  • “

    Han brummade något ohörbart och gick sin väg.

Etymologi

Ljudhärmande ord som funnits i svenskan sedan 1600-talet, troligen lånat från lågtyskans "brummen".

Synonymer

mullramuttra

Dela definitionen

”Varje ord bär på en egen historia — brumma är inget undantag.”