Bläddra i lexikonet

Inom anatomin: rörelse av en kroppsdel bort från kroppens mittlinje, till exempel att föra ut armen rakt åt sidan. Inom logiken även en slutledning som söker den troligaste förklaringen till en observation.

Medicinsk behandling där vävnad avlägsnas eller förstörs, ofta med värme eller kyla. Används bland annat mot hjärtrytmrubbningar, där störande elektriska signaler blockeras.

Som avviker kraftigt från det normala eller förväntade; onormal.

Avbrytande av en graviditet, antingen spontant (missfall) eller framkallat på medicinsk väg. I dagligt tal avses oftast en framkallad abort.

Abrasion är mekanisk nötning av en yta genom friktion. Inom tandvården avses slitage på tandemaljen, inom geologin vågornas och havets nedbrytning av kuster.

En varfylld hålighet i kroppsvävnad som bildas när immunförsvaret kapslar in en infektion. I dagligt tal kallas den böld eller varböld.

De kroppsliga och psykiska besvär som uppstår när man slutar med ett beroendeframkallande ämne, som alkohol eller nikotin. Även avhållsamhet från något.

Att maten passerar för snabbt genom mag-tarmkanalen så att tarmen hinner ta upp mindre vätska och näring. Ger ofta diarré och kan bero på exempelvis IBS, infektion eller stress.

Anpassning. Inom psykologin att ändra sina tankemönster för att förstå ny kunskap (Piaget); inom ögats funktion linsens förmåga att ställa om skärpan mellan nära och avlägsna föremål.

Medicinsk och idrottslig förkortning för främre korsbandet, ett av knäledens viktigaste ligament. En ACL-skada betyder att korsbandet sträckts eller gått av.

Förkortning för attention deficit disorder, en form av adhd som främst innebär svårigheter att behålla uppmärksamheten, men utan tydlig hyperaktivitet.

På glasögonrecept anger ADD (addition) den extra styrka som läggs till för närseende. Värdet används i läs- och progressiva glasögon för att underlätta seende på nära håll.

Som motsvarar givna krav; lämplig, träffande, riktig. I vården beskrivs en patient som adekvat när hen är klar i kontakten och svarar relevant.

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär svårigheter med uppmärksamhet och impulskontroll, ofta i kombination med överaktivitet. Förkortning av engelskans attention deficit hyperactivity disorder.

Tilläggsbehandling som ges efter huvudbehandlingen för att minska risken för återfall, vanligt vid cancer. Även en substans som tillsätts vacciner för att förstärka immunförsvaret.

Tilläggsbehandling som ges efter den primära behandlingen, ofta en operation, för att minska risken att en sjukdom som cancer återkommer.

Förkortning för aktiviteter i dagliga livet: de vardagssysslor man måste klara för att leva självständigt, som att äta, sköta hygienen och laga mat. Begreppet används inom vård och rehabilitering.

Att sköta, förvalta och organisera något, till exempel ett företag eller ett system. Inom vården: att ge en patient ett läkemedel.

Utvecklingsperioden mellan barndom och vuxen ålder, ungefär tonårsåren. På svenska används främst den försvenskade formen adolescens inom psykologi och medicin, medan adolescence är den engelska stavningen.

Stresshormon som bildas i binjuremärgen och frigörs vid fara eller anspänning. Höjer puls och blodtryck och gör kroppen redo att reagera snabbt.

AED står för engelskans Automated External Defibrillator, alltså en hjärtstartare. Det är en bärbar apparat som ger elektriska stötar för att återställa hjärtrytmen vid hjärtstopp.

Förlust av eller nedsatt förmåga att tala, förstå, läsa eller skriva, orsakad av skada på språkområdena i hjärnan – ofta efter en stroke.

Medicinsk term för att en person är feberfri och har normal kroppstemperatur. Vanlig i journaler för att snabbt ange temperaturstatus.

Som rör känslor och sinnesstämningar. Används särskilt inom psykologin, till exempel om affektiva sjukdomar som depression och bipolär sjukdom.

Upprörd, uppjagad eller orolig i sinnesstämning och beteende. Inom vården om en rastlös och svårhanterlig patient.

Neurologiskt tillstånd där man inte kan känna igen eller tolka sinnesintryck, trots att själva sinnet fungerar. Beror på skada i hjärnans bearbetande områden.

Inom farmakologi och biologi en molekyl eller ett läkemedel som binder till en receptor och utlöser ett biologiskt svar. Motsatsen till antagonist.

Ångestsyndrom med stark rädsla för platser som är svåra att fly från, till exempel öppna torg, folksamlingar och kollektivtrafik. Kallas även torgskräck.

Sent stadium av en obehandlad hiv-infektion, då immunförsvaret är så försvagat att kroppen inte klarar vanliga infektioner. Förkortning av engelskans Acquired Immune Deficiency Syndrome.

Förkortning för autoimmunt protokoll (engelska autoimmune protocol), en strikt eliminationsdiet som utesluter vissa livsmedel för att lindra symtom vid autoimmuna sjukdomar.

Förkortning för alternativ och kompletterande kommunikation: metoder och hjälpmedel som ersätter eller stöder talet för personer med tal-, språk- eller kommunikationssvårigheter.

Som är mycket allvarligt och måste tas om hand omedelbart. Kan också syfta på något som uppstår plötsligt eller är brådskande.

Vattenlösligt protein som bildas i levern och är det vanligaste proteinet i blodplasman. Det upprätthåller vätskebalansen och transporterar bland annat hormoner och läkemedel i blodet.

Förkortning för akut lymfatisk leukemi, en aggressiv form av blodcancer som uppstår i omogna vita blodkroppar (lymfoblaster). Vanligast hos barn, men förekommer även hos vuxna.

En helhetsbedömning av hur en person mår fysiskt och psykiskt, baserat på faktorer som vakenhet, andning, cirkulation och ork. Beskrivs ofta som gott, nedsatt eller dåligt.

Förkortning för amyotrofisk lateralskleros, en obotlig nervsjukdom där nervcellerna som styr musklerna gradvis bryts ner. Leder till tilltagande muskelförsvagning och förlamning.

Ett utryckningsfordon utrustat för att ge akut sjukvård och transportera sjuka eller skadade personer till sjukhus.

De byggstenar som proteiner är uppbyggda av. Kroppen behöver ett tjugotal olika aminosyror, varav några måste tillföras via maten (essentiella aminosyror).

Att ge ett barn bröstmjölk direkt från bröstet. Ordet används även om barnets handling att få bröstmjölk.

Minnesförlust; sjuklig oförmåga att minnas tidigare händelser eller att lagra nya minnen. Oftast ett symtom på hjärnskada eller sjukdom.

Operativt avlägsna en kroppsdel, oftast en arm eller ett ben. Bildligt även att skära bort en del av något.

Mandelformad struktur i hjärnans limbiska system. Fungerar som hjärnans larmsystem och bearbetar känslor, särskilt rädsla, oro och kamp-eller-flykt-reaktioner.

Uppbyggande; som främjar uppbyggnad av kroppens vävnader, särskilt muskelmassa. Används mest i uttrycket anabola steroider om muskeluppbyggande hormonpreparat.

Som rör ändtarmsöppningen (anus). Inom psykologin syftar ordet på Freuds anala fas, och i vardagligt tal beskriver analfixerad en person som är överdrivet petig och kontrollerande.

Smärtstillande läkemedel; samlingsnamn för medel som dämpar eller tar bort smärta, till exempel paracetamol och morfin.

Sexuell aktivitet som innebär stimulering eller penetration av anus eller ändtarmen.

En patients redogörelse för sin sjukdomshistoria och sitt tidigare och nuvarande hälsotillstånd, som vårdpersonal samlar in för att förstå patientens situation och ställa diagnos.

Läran om kroppens byggnad och de olika delarnas form, läge och förhållande till varandra. Används även bildligt om hur något är uppbyggt.

Som andas kort och snabbt, oftast efter ansträngning; att ha svårt att få luft eller vara utan andan.

Svårighet att andas; en obehaglig känsla av att inte få tillräckligt med luft. Den medicinska termen är dyspné.

Samlingsnamn för manliga könshormoner, till exempel testosteron. Androgener styr utvecklingen av manliga könsdrag men finns och behövs hos båda könen.

Blodbrist; tillstånd med för få röda blodkroppar eller för lågt hemoglobin, så att blodet transporterar för lite syre. Ger ofta trötthet och blekhet.

Som lider av eller är drabbad av blodbrist. I bildlig betydelse: blek, kraftlös eller livlös.

Bedövning; medicinskt framkallad förlust av känsel eller medvetande för att förhindra smärta, särskilt vid kirurgiska ingrepp.

Sjuklig, ballongliknande utbuktning på väggen av ett blodkärl, oftast en pulsåder.

Halsfluss; inflammation i halsmandlarna. I sammansättningen angina pectoris avses kärlkramp, det vill säga tillfällig bröstsmärta vid syrebrist i hjärtmuskeln.

Latinskt medicinskt begrepp för kärlkramp: tillfällig bröstsmärta som uppstår när hjärtats kranskärl inte förser hjärtmuskeln med tillräckligt blod.

Förled (angio-) i medicinska termer som syftar på blodkärl eller lymfkärl. Fristående används angio ofta i vardagligt tal som förkortning för angiografi, en röntgenundersökning av blodkärl.

Nära släkting eller familjemedlem till en person, som make, barn eller förälder. Ordet används ofta inom vården och vid dödsfall.

Ätstörning där man begränsar sitt ätande och går ner kraftigt i vikt på grund av stark rädsla för att gå upp i vikt och en förvrängd självbild. Kan vara livshotande.