Bläddra i lexikonet

Utforska vårt omfattande bibliotek av svenska begrepp, slang och tekniska termer sorterat alfabetiskt.

A

AB

uttryck

Förkortning för aktiebolag, Sveriges vanligaste företagsform. I ett AB är ägarnas ekonomiska ansvar begränsat till det kapital de satsat, så privata tillgångar skyddas mot bolagets skulder.

Abort

substantiv

Avbrytande av en graviditet, antingen spontant (missfall) eller framkallat på medicinsk väg. I dagligt tal avses oftast en framkallad abort.

Abt

uttryck

Förkortning för Allmänna bestämmelser för totalentreprenader, standardvillkor som reglerar avtal mellan beställare och entreprenör i byggbranschen. Gällande version heter ABT 06.

Allmänna bestämmelser för totalentreprenader

Accused

uttryck

Engelskt ord för anklagad eller åtalad, alltså någon som beskylls för ett brott. Som substantiv (the accused) avser det den tilltalade i en rättegång.

AnklagadÅtalad

AD

uttryck

Förkortning för Arbetsdomstolen, den svenska specialdomstol som avgör arbetsrättsliga tvister. Kan i andra sammanhang även stå för annons eller art director.

Ad acta

uttryck

Latinskt uttryck som betyder "till handlingarna". Att lägga något ad acta innebär att arkivera ett ärende eller lägga en fråga åt sidan utan vidare åtgärd.

Adjungerad

adjektiv

Om person som tillfälligt knutits till en styrelse, kommitté eller liknande utan att ha samma ställning som ordinarie ledamöter, ofta utan rösträtt. Används även om tjänst som innehas vid sidan av en huvudanställning, t.ex. adjungerad professor.

Adoptera

verb

Att juridiskt ta emot ett barn som sitt eget och bli dess förälder. Används även bredare om att ta sig an ett djur eller anamma en idé eller vana.

Anamma

Adoption

substantiv

Det att formellt och juridiskt ta till sig någon, vanligen ett barn, som sitt eget. Skapar samma rättsliga band som mellan föräldrar och biologiska barn.

ADR

uttryck

Europeisk överenskommelse som reglerar transport av farligt gods på väg. I Sverige krävs ADR-intyg för att få köra sådana transporter.

Advokat

substantiv

En jurist som yrkesmässigt företräder klienter i rättsliga frågor och i domstol. Titeln advokat är skyddad och kräver medlemskap i Sveriges advokatsamfund.

JuristFörsvarsadvokat

Affektionsvärde

substantiv

Det känslomässiga, personliga värde en sak har för sin ägare på grund av minnen eller relationer, oberoende av sakens marknadsvärde. Ersätts normalt inte av försäkring eller skadestånd.

AFS

substantiv

Förkortning för Arbetsmiljöverkets författningssamling. Samlingen innehåller de bindande föreskrifter som preciserar hur arbetsmiljölagen ska tillämpas på arbetsplatser.

Aga

substantiv

Kroppslig bestraffning av barn i uppfostringssyfte, till exempel slag eller smäll. Aga av barn är förbjudet i Sverige sedan 1979.

AGI

uttryck

Förkortning för arbetsgivardeklaration på individnivå – arbetsgivarens månadsvisa redovisning av lön och skatteavdrag per anställd till Skatteverket. Inom AI betyder AGI i stället artificial general intelligence.

Ajournera

verb

Att skjuta upp ett sammanträde eller en förhandling till ett senare tillfälle. Används framför allt i formella sammanhang som styrelsemöten, domstolar och riksdagen.

UppskjutaBordlägga

AKAP-KR

substantiv

Kollektivavtalad tjänstepension för anställda inom kommun och region, infört 2023. Arbetsgivaren betalar in en bestämd andel av lönen som den anställde själv kan placera.

Aktiebolag

substantiv

Företagsform där ägandet är uppdelat i aktier och bolaget är en egen juridisk person, så att ägarna normalt inte ansvarar personligen för bolagets skulder. Förkortas AB.

Alibi

substantiv

Bevis för att en misstänkt befann sig på en annan plats när ett brott begicks och därför inte kan vara skyldig. Används vardagligt även om en ursäkt eller bortförklaring.

Frånvarobevis

Allemansrätten

substantiv

Allas rätt att fritt vistas i naturen, plocka bär och svamp och tälta tillfälligt, oavsett vem som äger marken. Bygger på principen att inte störa och inte förstöra.

Allmän väg

substantiv

Väg som anlagts enligt väglagen och som staten genom Trafikverket eller en kommun ansvarar för och håller öppen för allmän trafik. Motsats: enskild väg.

AM på körkortet

substantiv

Körkortsbehörighet som ger rätt att köra moped klass I, en så kallad EU-moped konstruerad för högst 45 km/h. Behörigheten kan tas från 15 års ålder.

mopedkörkortAM-behörighet

AML

uttryck

Förkortning av engelskans anti-money laundering, det vill säga åtgärder mot penningtvätt. Samlingsnamn för lagar, regler och rutiner som ska hindra att brottsvinster slussas in i det finansiella systemet.

PenningtvättsreglerÅtgärder mot penningtvätt

Amnesti

substantiv

Statligt beslut att efterskänka straff för en grupp människor, ofta politiska fångar. Innebär att brotten inte längre lagförs eller bestraffas.

benådning

Anbud

substantiv

Ett bindande erbjudande om att ingå avtal, riktat till en bestämd mottagare. Om mottagaren accepterar anbudet inom svarstiden uppstår ett avtal.

OffertErbjudande

Anfordran

substantiv

Formellt krav eller begäran, ofta från en myndighet. I uttrycket "vid anfordran" betyder det att något, till exempel en skuld, ska betalas eller visas så snart det begärs.

BegäranKrav

Anhålla

verb

Att tillfälligt frihetsberöva en brottsmisstänkt; ett steg mellan gripande och häktning som beslutas av åklagare. Även: formellt be om något, som att anhålla om någons hand.

GripaFrihetsberöva

Anhållen

adjektiv

Frihetsberövad efter beslut av åklagare i avvaktan på häktning eller frigivning. Ett steg mellan att vara gripen och häktad i den svenska rättsprocessen.

frihetsberövad

Anklaga

verb

Att beskylla någon för att ha gjort något fel eller brottsligt; att rikta en anklagelse mot någon.

BeskyllaÅtala

Anlita

verb

Vända sig till någon för att få professionell hjälp eller utföra en tjänst, oftast mot betalning.

anställaleja

Anmoda

verb

Att formellt uppmana eller be någon att göra något. Ordet har en officiell, myndighetsmässig ton.

UppmanaBegära

Anmodan

substantiv

Formell eller artig uppmaning eller begäran om att någon ska göra något. Ordet används ofta i officiella och byråkratiska sammanhang.

BegäranUppmaning

Annullera

verb

Förklara något ogiltigt eller upphäva det, till exempel ett avtal, beslut, en bokning eller ett äktenskap. Det som annulleras betraktas ofta som om det aldrig hade gällt.

ÅterkallaOgiltigförklara

Annullerad

adjektiv

Som har förklarats ogiltig eller upphävd, till exempel en bokning, order eller ett avtal som inte längre gäller.

OgiltigförklaradUpphävd

Annullering

substantiv

Att något förklaras ogiltigt eller upphävs, till exempel en bokning, ett avtal eller ett köp; resultatet av att annullera.

UpphävandeOgiltigförklaring

Anspråk

substantiv

Krav som någon ställer med stöd av en rätt eller fordran; att hävda rätt till något. I juridiken avser det ofta ett ekonomiskt krav riktat mot en annan part.

KravFordran

Anställning

substantiv

Ett avtalat arbetsförhållande där en person utför arbete åt en arbetsgivare mot lön.

TjänstJobb

Anställningsavtal

substantiv

Avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare som reglerar villkoren för en anställning, såsom lön, arbetstid, anställningsform och uppsägningstid.

anställningskontrakt

Anstalt

substantiv

En institution eller inrättning för vård, behandling eller förvaring, särskilt ett fängelse där dömda personer avtjänar sina straff.

InstitutionInrättning

Anstånd

substantiv

Uppskov; tillstånd att vänta med att utföra något, till exempel betala en faktura eller lämna in en ansökan. Vanligt hos myndigheter och företag, som kan ge anstånd med betalning eller inlämning.

UppskovFrist

Anstiftan

substantiv

Att uppsåtligen förmå en annan person att begå ett brott. I svensk rätt straffas anstiftaren i regel som om hen själv utfört gärningen.

Ansvar

substantiv

Skyldighet att stå till svars för något och bära följderna av sina handlingar eller beslut; även en uppgift man förväntas sköta.

SkyldighetFörpliktelse

Ansvarig utgivare

uttryck

Den person som enligt grundlag bär det juridiska ansvaret för innehållet i en publikation, till exempel en tidning eller tv-sändning. Ansvaret är ensamt, så att journalister och källor normalt går fria.

Ansvarsfrihet

substantiv

Beslut på en bolags- eller föreningsstämma att godkänna styrelsens och vd:ns förvaltning under det gångna året, så att de inte hålls skadeståndsansvariga.

Antasta

verb

Att ofreda någon med ovälkomna närmanden, beröringar eller tilltal. Ordet har ofta en sexuell eller hotfull innebörd.

OfredaTrakassera

Användningsförbud

substantiv

Förbud mot att använda något. Vanligast om fordon: ett fordon med obetald fordonsskatt, trängselskatt eller felparkeringsavgifter får inte köras förrän skulden är betald.

Körförbud

Apostille

substantiv

Stämpel eller intyg som styrker att en namnteckning, ett sigill eller en stämpel på en handling är äkta, så att dokumentet godtas utomlands.

Arbetsanhopning

substantiv

Tillfällig period då det finns ovanligt mycket att göra på en arbetsplats. Kan i arbetsrätten även vara grund för en tidsbegränsad anställning.

Arbetstopp

Arbetsbefriad

adjektiv

Om anställd som inte behöver utföra arbete eller stå till arbetsgivarens förfogande, oftast under uppsägningstiden, men med bibehållen lön.

Arbetsbrist

substantiv

Samlingsbegrepp i arbetsrätten för uppsägningsskäl som inte rör arbetstagaren personligen, till exempel nedskärning eller omorganisation. Utgör saklig grund för uppsägning.

personalnedskärningdriftsinskränkning

Arbetsgivare

substantiv

Person eller organisation som har anställt någon för att utföra arbete mot lön. Motsatsen till arbetstagare.

husbonde

Arbetstagare

substantiv

Person som enligt avtal utför arbete åt en arbetsgivare mot lön; en anställd.

AnställdLöntagare

Arrende

substantiv

Nyttjanderätt till jord eller annan fast egendom mot ersättning (vederlag). Den som arrenderar marken kallas arrendator och ersättningen kan betalas i pengar, natura eller arbete.

nyttjanderättavgäld

Arrendera

verb

Mot betalning hyra eller nyttja jord, mark eller annan egendom som tillhör någon annan, vanligen genom ett avtal som löper under viss tid.

HyraLeja

Arrendetomt

substantiv

Tomt där marken hyrs genom ett arrendeavtal; arrendatorn får använda och bebygga marken men äger inte själva grunden.

Arv

substantiv

Det en avliden person lämnar efter sig och som går vidare till arvingarna, till exempel pengar och egendom. Ordet används även om egenskaper som förs vidare genetiskt eller kulturellt.

Kvarlåtenskap

Arvinge

substantiv

Person som har rätt att ärva en avliden, antingen enligt lag eller genom testamente. Barn räknas som de närmaste arvingarna.

arvtagare

Arvskifte

substantiv

Fördelning av en avliden persons tillgångar mellan arvingarna, vilket sker efter att bouppteckningen är klar.

Arvsdelning

Arvslott

substantiv

Den andel av ett arv som en arvinge har rätt till enligt lag. Halva arvslotten utgör bröstarvingens skyddade laglott.

ArvsandelArvedel

Associate

substantiv

Engelsk yrkestitel för en medarbetare som ännu inte är delägare eller partner. På advokatbyråer motsvarar det en biträdande jurist; i andra företag en anställd på handläggar- eller specialistnivå.

Medarbetare

Hittar du inte det du söker?

Använd vår snabbsök för att hitta specifika definitioner eller föreslå ett nytt ord till lexikonet.

search
menu_book