Bläddra i lexikonet

Utforska vårt omfattande bibliotek av svenska begrepp, slang och tekniska termer sorterat alfabetiskt.

Å

Åberopa

verb

Hänvisa till något som stöd för sin sak, till exempel ett bevis, en lagregel eller en omständighet. Vanligt i juridiska och formella sammanhang.

Hänvisa tillAnföra

Åbo

substantiv

Historisk benämning på en person som genom åborätt fick bruka och bo på kronans eller annan ägares jord mot avgift, utan att själv äga den.

LandboArrendator

Åhörare

substantiv

Person som lyssnar, vanligen till ett föredrag, ett framträdande eller en debatt.

LyssnarePublik

Åke

substantiv

Nordiskt mansnamn av fornnordiska Áki, en smekform till ett ord för "förfader" eller "anfader". Namnet är belagt redan på svenska runstenar och var vanligt under medeltiden.

Åklagare

substantiv

Jurist som på statens vägnar utreder, väcker och driver åtal mot en misstänkt brottsling i domstol.

Åkomma

substantiv

Sjukdom eller krämpa, ofta lindrig eller långvarig.

KrämpaSjukdom

Ålderism

substantiv

Fördomar, stereotyper och diskriminering riktade mot personer på grund av deras ålder, oftast äldre men även yngre.

Åldersdiskriminering

Åldersadekvat

adjektiv

Som motsvarar vad man kan förvänta sig för en viss ålder, till exempel om utveckling, beteende eller läromedel. Vanligt inom pedagogik och vård.

Åldersanpassad

Åmål

substantiv

Dalslands enda stad, belägen vid Vänern i Västra Götalands län och grundad 1643. Internationellt känd genom filmen "Fucking Åmål" (1998).

Ånga

substantiv

Vatten i gasform, bildad när vatten värms upp och förångas. Syns ofta som en vit dimma över kokande vatten.

VattenångaImma

Ånger

substantiv

Känsla av smärta eller missnöje med sig själv över att ha gjort något fel eller olämpligt.

SamvetskvalGrämelse

Ångerrätt

substantiv

Konsumentens lagstadgade rätt att ångra ett köp inom 14 dagar utan att ange skäl. Gäller främst distansavtal som näthandel och avtal utanför affärslokal.

Ångest

substantiv

Mycket stark, påträngande känsla av rädsla, oro eller olust, ofta utan tydligt yttre föremål. Inom psykologin en central symtombild vid bland annat ångestsyndrom.

oroängslan

Ånyo

uttryck

På nytt, återigen. Ett ålderdomligt och formellt uttryck.

ÅterigenPå nytt

Årsränta

substantiv

Den ränta i procent som betalas per år på ett lån eller ett sparande. Kallas även nominell ränta.

Nominell ränta

Åsa

substantiv

Kvinnonamn av fornnordiskt ursprung med betydelsen "gudinna". Hörde till de vanligaste kvinnonamnen i vikingatidens runinskrifter och blev modernt igen på 1960- och 70-talet.

ÅseAase

Åsikt

substantiv

En personlig uppfattning eller ståndpunkt i en fråga; vad någon tycker och tänker om något.

UppfattningStåndpunkt

Åskådare

substantiv

En person som ser på en händelse, till exempel en idrottsmatch, föreställning eller olycka, utan att själv delta aktivt.

tittarebetraktare

Åstadkomma

verb

Att få något att ske eller komma till stånd; att lyckas skapa ett visst resultat.

ÅvägabringaFrambringa

Åtagande

substantiv

Ett ansvar eller en förpliktelse som man frivilligt tar på sig; ett löfte att utföra eller ansvara för något.

förpliktelseåliggande

Åtal

substantiv

Talan vid domstol om att någon ska dömas för ett brott. Väcks vanligen av en åklagare när förundersökningen är klar och bevisen bedöms tillräckliga.

AnklagelseStämning

Åtala

verb

Yrka inför domstol att en viss handling ska utredas och bestraffas; väcka åtal mot någon.

LagföraVäcka åtal

Åtalad

adjektiv

Som det har väckts åtal mot; en person som åklagaren beslutat ställa inför rätta. Att vara åtalad är inte detsamma som att vara dömd.

tilltaladanklagad

Åtalas

verb

Passivform av "åtala": att bli föremål för åtal, det vill säga att en åklagare formellt anklagar någon för brott inför domstol.

Åtalsunderlåtelse

substantiv

Åklagares beslut att inte väcka åtal trots att ett brott är klarlagt, vanligen vid lindrigare brott. Brottet antecknas i belastningsregistret.

Åtel

substantiv

Föda eller kadaver som jägare lägger ut för att locka till sig vilt, till exempel vildsvin eller björn.

Lockbete

Återanvända

verb

Återanvända betyder att använda något igen istället för att slänga det, till exempel förpackningar, kläder eller material.

Återvinna

Återbäring

substantiv

Pengar som betalas tillbaka till kunder eller medlemmar när ett företag gått bättre än väntat; vanligt inom försäkring, pension och kooperation.

BonusUtdelning

Återbetalning

substantiv

Att betala tillbaka pengar man fått, lånat eller tagit emot – till exempel ett lån eller summan för en returnerad vara.

Återbetalningsskydd

substantiv

Tillägg till en pensions- eller fondförsäkring som gör att pengarna betalas ut till efterlevande om spararen dör. Sänker den egna pensionen något.

efterlevandeskydd

Hittar du inte det du söker?

Använd vår snabbsök för att hitta specifika definitioner eller föreslå ett nytt ord till lexikonet.

search
menu_book