Definition
Som känner yrsel; snurrig och ur balans. Kan även betyda uppsluppen, virrig eller tanklös, som i uttrycket 'yr i mössan'.
Exempelmeningar
- “
Hon blev yr när hon reste sig för snabbt.
- “
Han var alldeles yr i huvudet av all uppmärksamhet.
Som känner yrsel; snurrig och ur balans. Kan även betyda uppsluppen, virrig eller tanklös, som i uttrycket 'yr i mössan'.
Hon blev yr när hon reste sig för snabbt.
Han var alldeles yr i huvudet av all uppmärksamhet.
”Varje ord bär på en egen historia — yr är inget undantag.”