Vad betyderVråla

verbSpråk

Definition

Skrika mycket högt och kraftfullt, av ilska, smärta eller upphetsning.

Exempelmeningar

  • “

    Publiken vrålade av glädje när målet kom.

  • “

    Han vrålade till av smärta.

Etymologi

Belagt sedan omkring 1640, besläktat med lågtyskans wrâlen (larma, skrika).

Dela definitionen

”Varje ord bär på en egen historia — vråla är inget undantag.”