Vad betyderVeritabel

adjektivSpråk

Definition

Verklig, riktig eller fullkomlig. Används förstärkande för att betona att något verkligen är det som sägs, som i "en veritabel succé".

Exempelmeningar

  • “

    Konserten blev en veritabel succé.

  • “

    Resan förvandlades till en veritabel mardröm.

Etymologi

Av franskans véritable, ytterst av latinets veritas ("sanning").

Synonymer

VerkligRiktig

Dela definitionen

”Varje ord bär på en egen historia — veritabel är inget undantag.”