Vad betyderUtåtagerande/ˈʉ:t-o:t-a-ˌge:-ran-de/

adjektivPsykologi

Definition

Som uttrycker starka känslor utåt genom handling i stället för ord, till exempel ilska, skrik, hot eller slag. Används särskilt om barn och unga.

Exempelmeningar

  • Pojkens utåtagerande beteende i klassrummet krävde stöd från en specialpedagog.

  • I stället för att prata blev han utåtagerande och slog i bordet.

Etymologi

Av ut + åt + agera (handla), ytterst av latinets agere (driva, handla).

Synonymer

Dela definitionen

”Varje ord bär på en egen historia — utåtagerande är inget undantag.”