Vad betyderTerrass

substantivBostad

Definition

En upphöjd, plan yta utomhus i anslutning till en byggnad, ofta använd som sittplats eller uteplats. Kan även syfta på en avsats i terräng eller ett platt tak med räcke.

Exempelmeningar

  • Vi åt frukost på terrassen en varm sommarmorgon.

  • Huset har en stor terrass med utsikt över sjön.

Etymologi

Av franskans terrasse, ytterst av latinets terra, jord.

Dela definitionen

”Varje ord bär på en egen historia — terrass är inget undantag.”