Vad betyderTerräng

substantivGeografi

Definition

Ett markområde med dess naturliga form och beskaffenhet, ofta oexploaterad natur med avseende på topografi och underlag.

Exempelmeningar

  • “

    Soldaterna tränade i svår terräng.

  • “

    Cykeln är byggd för att klara ojämn terräng.

Etymologi

Lånat från franskans terrain, av latinets terra (jord, mark).

Synonymer

marklandskap

Dela definitionen

”Varje ord bär på en egen historia — terräng är inget undantag.”