Definition
Juridisk rätt för en fastighet (den härskande) att på visst sätt nyttja en annan fastighet (den tjänande), till exempel för väg, brunn eller brygga. Servitutet följer fastigheten, inte ägaren.
Exempelmeningar
- “
Den nya ägaren fick ett servitut som gav rätt att köra över grannens mark till sjön.
- “
Servitutet skrevs in i fastighetsregistret för att gälla även mot framtida ägare.