Vad betyderRuna

substantivHistoriaSpråk

Definition

Ett tecken i det äldre germanska skriftsystemet futhark, använt av nordiska och germanska folk. Kan också syfta på en minnesdikt eller ett sorgekväde.

Exempelmeningar

  • Runorna på stenen berättade om en vikingafärd.

  • Han skrev en runa till minne av sin far.

Etymologi

Belagt i svenska sedan 500-talet, från fornsvenska run, av fornnordiska rún, ur urgermanska rūnō, "hemlighet".

Synonymer

Dela definitionen

Visste du att?

Ordet runa är besläktat med finskans runo, som betyder dikt eller sång.

”Varje ord bär på en egen historia — runa är inget undantag.”