Definition
Konsten att tala väl och övertyga; läran om effektiv muntlig och skriftlig framställning. I vardagligt språk ofta nedsättande om svepande eller tomma formuleringar utan substans.
Exempelmeningar
- “
Hon studerade retorik för att bli en bättre talare.
- “
Politikerns löften var bara tom retorik utan konkreta förslag.