Resiliens

/re-si-li-'ɛns/
substantivPsykologi

Definition

Förmågan att stå emot och återhämta sig från påfrestningar, kriser eller motgångar; psykisk motståndskraft.

Exempelmeningar

  • “

    Barn som växer upp under svåra förhållanden kan utveckla en anmärkningsvärd resiliens.

Etymologi

Av latinets resilire, "studsa tillbaka". Begreppet lånades in i psykologin från materialläran, där det betecknar ett materials förmåga att återta sin form.

Relaterade ord

Melankolichevron_right

Dela definitionen

”Varje ord bär på en egen historia — resiliens är inget undantag.”