Vad betyderKarate

substantivSport

Definition

Japansk kampsport med ursprung på Okinawa, där man slår och sparkar med händer och fötter utan vapen.

Exempelmeningar

  • Hon tränar karate tre gånger i veckan.

  • Efter flera års karate tog han svart bälte.

Etymologi

Av japanskans 空手 (karate), av 空 kara (tom) och 手 te (hand), alltså tom hand.

Dela definitionen

Visste du att?

Ordet kom in i svenskan på 1960-talet och betyder ordagrant tom hand, eftersom kampsporten utövas utan vapen.

”Varje ord bär på en egen historia — karate är inget undantag.”