Vad betyderIntonation/in-to-na-'ʃo:n/

substantivMusikSpråk

Definition

Röstens stigande och fallande tonhöjd när man talar, som bär betydelse och känsla. Inom musik: förmågan att träffa rätt tonhöjd.

Exempelmeningar

  • Frågans intonation steg på slutet, så att det lät som en fråga snarare än ett påstående.

  • Violinisten övade länge för att få ren intonation i de höga tonerna.

Etymologi

Av latinets intonare ("tona, ljuda"), av in och tonus ("ton").

Dela definitionen

”Varje ord bär på en egen historia — intonation är inget undantag.”