Vad betyderIntermittent/in-ter-mi-tänt/

adjektivJuridikTeknikMedicinskt

Definition

Som sker med avbrott och återkommer med vissa mellanrum; periodvis snarare än kontinuerlig. Förekommer ofta i uttrycken intermittent fasta (ätande under begränsade tidsfönster) och intermittent anställning (arbete endast vid behov, så kallad timanställning).

Exempelmeningar

  • Bredbandet låg nere med intermittenta avbrott hela helgen.

  • Hon kör intermittent fasta och äter bara mellan tolv och åtta.

Etymologi

Av latinets intermittere, "avbryta, upphöra för en tid", inlånat i svenskan via franskans och engelskans intermittent.

Dela definitionen

Visste du att?

Ordets äldsta svenska belägg är från 1696 och gäller "intermittente febrar", alltså frossa som återkom med jämna mellanrum.

”Varje ord bär på en egen historia — intermittent är inget undantag.”