Vad betyderIndicier

substantivJuridik

Definition

Indirekta bevis; omständigheter som var för sig inte bevisar något, men tillsammans kan peka mot en viss slutsats. Vanligt begrepp i brottmål. Singularform: indicium.

Exempelmeningar

  • Åklagaren hade inga direkta bevis, bara indicier.

  • Flera indicier pekade mot samma gärningsman.

Etymologi

Av latinets indicium, ”anmärkning, tecken, angivelse”, av indicere (”tillkännage”).

Dela definitionen

”Varje ord bär på en egen historia — indicier är inget undantag.”