Vad betyderHird

substantivHistoria

Definition

En kungs eller hövdings personliga skara av beväpnade krigare och följeslagare under vikingatid och medeltid. Hirden tjänade sin herre i utbyte mot mat, husrum och gåvor.

Exempelmeningar

  • Kungen omgav sig med en trogen hird.

  • I hirden rådde en strikt hierarki bland krigarna.

Etymologi

Av fornnordiska hirð, ytterst av fornengelska hīred (hushåll, följe).

Synonymer

Dela definitionen

Visste du att?

Det ansågs som en vanära för en hirdman att överleva ett slag där hans hövding stupat.

”Varje ord bär på en egen historia — hird är inget undantag.”