Vad betyderFörverkande

substantivJuridik

Definition

Juridisk åtgärd där egendom eller vinning från brott tas ifrån någon och tillfaller staten. Räknas inte som straff utan som en särskild rättsverkan av brott.

Exempelmeningar

  • Domstolen beslutade om förverkande av brottsvinsten.

  • Bilen som använts vid brottet blev föremål för förverkande.

Etymologi

Av förverka ("göra förverkad, förbruka sin rätt till").

Dela definitionen

”Varje ord bär på en egen historia — förverkande är inget undantag.”