Definition
Förkortning för dialektisk beteendeterapi, en evidensbaserad psykologisk behandlingsmetod som kombinerar acceptans och förändring. Utvecklades främst för emotionellt instabil personlighetsstörning.
Exempelmeningar
- “
Hon går i DBT för att hantera starka känslosvängningar.
- “
DBT utvecklades på 1980-talet av Marsha Linehan.