Vad betyderCharm

substantiv

Definition

Förmågan att verka tilldragande och förtjusa andra. En behaglig och fängslande utstrålning.

Exempelmeningar

  • Han vann publiken med sin charm.

  • Den gamla byn har en alldeles egen charm.

Etymologi

Lånat från franskans charme, i svenskan belagt sedan 1734.

Dela definitionen

”Varje ord bär på en egen historia — charm är inget undantag.”