Vad betyderBunkra/'bung-kra/

verb

Definition

Att samla på sig och lagra ett förråd av något, ofta inför en befarad brist. Ursprungligen att fylla på ett fartygs bränsle.

Exempelmeningar

  • Många började bunkra konserver och toalettpapper inför stormen.

  • Fartyget bunkrade olja i hamnen.

Etymologi

Av bunker, "förvaringsutrymme för bränsle"; den nautiska betydelsen belagd sedan 1930‑talet.

Dela definitionen

”Varje ord bär på en egen historia — bunkra är inget undantag.”