Vad betyderBrits

substantivBostad

Definition

En enkel säng eller bänk av trä att ligga på, ofta fastsatt i väggen. Vanlig i fängelseceller, bastur, tågkupéer och husvagnar.

Exempelmeningar

  • Han sov på en hård brits i fängelsecellen.

  • Bastun hade en brits av furu längs väggen.

Etymologi

Från nederländska "britsche", besläktat med tyska "Pritsche", ytterst av medelnederländska "bret" (bräda).

Synonymer

Dela definitionen

”Varje ord bär på en egen historia — brits är inget undantag.”