Vad betyderBonde

substantivSpråk

Definition

En bonde är en person som äger och brukar en gård inom jordbruk. Ordet används även om den svagaste pjäsen i schack, varav varje spelare har åtta.

Exempelmeningar

  • “

    Bonden skördade vetet på hösten.

  • “

    Vit flyttade fram sin bonde till e4.

Etymologi

Ordet kommer av fornsvenskans "boandi"/"bondi", presens particip av "bo", med grundbetydelsen "boende" eller "bofast"; belagt sedan 1000-talet.

Dela definitionen

Visste du att?

Att schackpjäsen kallas bonde tros följa tyskans "Bauer" (bonde/lantarbetare), som en spegling av pjäsens låga status i spelet.

”Varje ord bär på en egen historia — bonde är inget undantag.”