Vad betyderBifall/bi-fall/

substantivJuridikPolitik

Definition

Formellt godkännande av ett förslag eller yrkande; motsatsen till avslag. När en domstol bifaller ett yrkande dömer den som parten begärt. Kan även betyda högljutt gillande, som applåder.

Exempelmeningar

  • Mötet röstade om motionen och ordföranden yrkade bifall.

  • Domstolen gav käranden bifall, och svaranden tvingades betala beloppet.

Etymologi

Inlånat från medellågtyskans bival (jämför tyskans Beifall), belagt i svenskan sedan 1521.

Dela definitionen

Visste du att?

När ordet först belades 1521, i Gustav Vasas registratur, betydde det bistånd eller hjälp.

”Varje ord bär på en egen historia — bifall är inget undantag.”