Vad betyderBeskäftig

adjektivPsykologiSpråk

Definition

Som uppträder överdrivet ivrigt och tjänstvilligt, ofta genom att lägga sig i och ge oombedda råd för att verka hjälpsam och viktig.

Exempelmeningar

  • Den beskäftiga grannen hade synpunkter på allt.

  • Han la sig i mötet på ett beskäftigt och påträngande sätt.

Etymologi

Belagt i svenskan sedan 1668; besläktat med "beskaffa", att syssla med något.

Dela definitionen

”Varje ord bär på en egen historia — beskäftig är inget undantag.”