Bläddra i lexikonet

Graden av hur troligt något är, ofta uttryckt som ett tal mellan 0 (omöjligt) och 1 (säkert). Inom matematiken ett mått på chansen att en händelse inträffar.

Latinskt ord som betyder "vis, förståndig, klok". Mest känt från artnamnet Homo sapiens, "den visa människan", den biologiska beteckningen på den moderna människan.

Som har en ovanligt hög begåvning och lär sig samt tänker på ett kvalitativt annorlunda sätt än normalbegåvade. Används särskilt inom pedagogik och psykologi.

En himlakropp eller farkost som kretsar kring en planet. Konstgjorda satelliter används bland annat för kommunikation, navigation, väderprognoser och forskning.

Botaniskt artepitet från latinet med betydelsen odlad eller sådd. Mest känt i Cannabis sativa, en av cannabisplantans huvudtyper.

Att mätta en kemisk lösning så att den inte längre kan lösa mer av ett ämne; att göra mättad.

Avlagring av material som sjunker till botten i en vätska; bottensats. Inom geologin partiklar som avsatts av vatten, vind eller is.

Process där fasta partiklar i en vätska långsamt sjunker och samlas som ett bottenlager. Sedimentering används bland annat för att rena vatten.

Vätska eller slem som bildas i och avsöndras från en cell eller körtel och som fyller en funktion i kroppen, till exempel saliv eller hormon.

Källa som återger, tolkar eller bygger vidare på en primärkälla i stället för att själv vara förstahandsvittne; en andrahandskälla. Centralt begrepp inom källkritik.

Urval; att välja ut vissa enheter ur en större mängd. Inom biologin det naturliga urval som driver arternas utveckling.

Intervjuform som kombinerar förberedda frågor med utrymme för spontana följdfrågor. En vanlig metod i kvalitativ forskning för att fånga upplevelser och attityder på djupet.

Som rör sinnena och förnimmelser; som har med syn, hörsel, känsel, smak eller lukt att göra.

En signalsubstans i hjärnan och nervsystemet som påverkar humör, sömn, aptit och ångest. Låga nivåer kopplas till nedstämdhet.

Som har formen av en sfär; klotformig och klotrund. Används bland annat inom geometri, optik och astronomi.

Förkortning för Système International d'Unités, det internationella enhetssystemet med grundenheter som meter, kilogram och sekund.

Betydelse eller vikt. Inom statistiken: att ett resultat sannolikt inte beror på slumpen, ofta uttryckt som p < 0,05.

Efterbildning av ett verkligt system eller förlopp i en kontrollerad miljö, ofta med dator, för att studera eller förutsäga hur det beter sig. Kan även betyda att låtsas, till exempel att spela sjuk.

Punkt där kända fysikaliska lagar upphör att gälla, till exempel i ett svart håls centrum. Används även om den tänkta framtida tidpunkt då AI:s förmåga överträffar mänsklig intelligens (teknologisk singularitet).

Den ljusstarkaste stjärnan på natthimlen, i stjärnbilden Stora hunden – därav smeknamnet Hundstjärnan. Den ligger bara 8,6 ljusår bort och är en av våra närmaste grannstjärnor.

Skakning eller darrning i marken; kortform för jordskalv. Kan även betyda en plötslig rysning eller vibration.

Avgränsat lager som ligger ovanpå eller under ett annat. Bildligt även en samhällsgrupp eller klass.

Ett år med en extra dag, den 29 februari, så att kalendern hålls i takt med jordens varv runt solen. Inträffar ungefär vart fjärde år.

Den temperatur vid vilken ett fast ämne övergår till vätska. Varje rent ämne har en bestämd smältpunkt vid ett givet tryck.

Förkortning för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, myndigheten som tar fram väderprognoser och varningar samt forskar om klimat, vatten och miljö.

Kortvarigt men ofta intensivt snöfall som drar förbi – snöns motsvarighet till en regnskur. Vanligt begrepp i svenska väderprognoser.

Vetenskapen om samhället och mänskligt samspel – hur grupper, institutioner och sociala strukturer uppstår, fungerar och förändras.

Den tidpunkt på året då solen står som högst på himlen och dagen är som längst på norra halvklotet. Inträffar oftast den 20 eller 21 juni.

Svarta, finfördelade kolpartiklar som bildas vid ofullständig förbränning och lägger sig som ett mörkt skikt. Ordet betecknade förr även vissa sjukdomar, som rödsot och lungsot.

Andelen nyfödda barn som dör under sitt första levnadsår, oftast uttryckt som antal döda per 1 000 levande födda. Måttet används för att jämföra hälsoläget mellan länder.